öring, trout, insjööring,havsöring,bäcköring

Lennart Westerlund, Stenungsund, med svenskt sportfiskerekord
på havsöring, 15,26 kg, 104 cm TL, omkrets 64 cm, Emån 1993.

Öring - Trout
Salmo trutta - Linnaeus, 1758.

Art: trutta (öring)
Släkte: Salmo (lax)
Familj: Salmonidae (salmonidfiskar)
Ordning: Salmoniformes (salmoniformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Av © Kent Andersson, Sweden, 26 november 2004.
Uppdaterad / updated; 14 september 2009.

Beskrivning: Öringen finns i 5 olika ekologiska grundformer. Havsöring, kustöring, bäcköring, insjöring och strömöring varav den sistnämnda vandrar nedåt för lek i motsats till övriga 4. Alla med varierande färg, storlek, ålder och utseende. Arten liknar lax men har i regel fler fläckar/prickar nedanför sidolinjen. Har prickar på fettfena som lax saknar. Kan bilda hybrider med lax, så kallad laxing.
Fortplantning: Leker på grunda grusbottnar i bäckar, september - december. Rommen kläcks på våren. Mycket varierande tillväxt. Populationsfördubblingstid 1,4 - 10 år.
Storlek / max size: Havsöring 51 kg (Kurafloden i sydvästra Kaspiska havet), 140 cm SL, 38 år. Insjööring 31 kg, Wolfgangsee (Wolfgangsjön,Alperna), 21 år.
Svenskt sportfiskerekord, insjööring 17 kg i Lappland 1991, havsöring (se bild ovan).
Utbredning: Ner till 10 meters djup i rena, kalla, syrerika, strömmande salt-, brack- och sötvatten. Ursprungligen i Europa och västra Ryssland. Senare inplanterad i övriga kontinenters sötvatten. Tål max vattentemperatur +24,1 grader.
Föda: Insekter, snäckor, fiskrom, fiskyngel, småfisk, kräftdjur, etc.
Status: Upptagen på internationell rödlista IUCN, klass LR. Flera sårbara och utrotningshotade bestånd finns i Sverige.
Användning: Mycket värdefull sportfisk i många länder. Även kommersiell viktig matfisk. Kan tillagas på många olika sätt.
Etymologi: Troligen av fornsvenska öridh före 1520. Anknytning till ör som grus, småsten, egentligen "Den som rider (färdas) på grusören". Öringen leker på grusbotten, därav namnet.
Svenska namn: Rikssvenska öring, sedan cirka år 1600. Synonymer: beckrö (Ångermanland, 1735), besa (urlekt havsöring, Gotland), blank-besa (Gotland), blankockla (1895), blankokla (1891), blanköring, bons (stationär öringhane, Gotland), bonshona (stationär öringhona, Gotland), branking (besa, Gotland), brunöring (brown trout), bäckforell (bachforelle, 1855), bäcklax (1884), bäcklaxöring, bäckrö (Ångermanland, 1738), bäcköring (1905), börling (1891), börsting (uppvandrande, Kalix & Lule älv, 1891), börting (Salmo ocla, 1855), fjällforell (1855), fjällöret (1855), fjällöring, forell (forelle, 1640), frätt, grålax (Gotland, Vänern, 1884), gråockla (utlekt), gråöra, gullspångsöring, havsforell (meerforelle), havslaxöring, havsöring, insjöforell (1848), insjölaxöring, insjööring (1929), isfisk (1751), klarälvsöring, kustöring, källax, lax, laxforell (lachsforelle), laxockel (1751), laxör 1801, laxörad, laxöring (1557), lågskoöring (Gotland), ockel, ockla (Salmo ocla, 1855), okel (1891), okla (Västerbotten 1804), ruda (Lycksele), röding, röfisk (1738), siljanslax, silverlax (Vättern, 1887), sjöforell (seeforelle, 1884), smolt, sprall (liten blank öring, max 50 cm, Gotland), stenbit (Ångermanland, 1738), stenöring (steinforelle, 1891), storöring, stubb, strömöring, strömlaxöring, stubbörad lax, stänkare (stor superblank öring, Gotland), taimen lax, tajmen (Norrland, 1855), tvärstjärt (Vänern), ukla (Västerbotten 1804), vårlax (Vänern), vänerlax, vätterlax, öre (norra Dalarna), öred (1891), öridh (före 1520), örlax (1855), örred (1895), etc.
Övrigt: Jämtlands landskapsfisk är öring sedan april 1994.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 74,1 gram,
Energi: 110 - 112 kcal, 460 kJ,
Protein: 17,2 - 19,4 gram,
Fett: 3,8 - 10,2 gram,
Omega-3: 0,8 - 2,2 mg.

hem/home/index