Beskrivning:
Lång
spolformig kropp. Mörk rygg med kryssliknande fläckar. Silverglänsande
sidor med få eller inga fläckar under sidolinje och silvrig
buk, kallas blanklax. Vid lektiden mer brokig, får ibland rödaktiga
prickar längs sidorna och hanens underkäke växer ut till
en rejäl krok i framkanten (haklax). En kort ryggfena, en fettfena,
ganska litet huvud, små ögon, spetsig nos.
Fortplantning: Blir
könsmogen vid 1,5 år (12-15 cm, hane) - 6 års (hona)
ålder. Hanarna före första utvandring. Honorna aldrig
före utvandring och de leker inte alltid varje år. Leken
inträffar i oktober - januari i strömmande sötvatten.
Honan gräver med stjärten gropar i grus- och stenbotten. En
hona kan ha mer än 10.000 romkorn och lägger cirka 100 i varje
grop. De kläcks på våren, april - maj, snabb tillväxt.
Populationsfördubblingstid 1,4 - 6 år.
Storlek / max size: 150
cm TL (hane), 120 cm TL (hona), 46,764 kg (Europa), 15 år.
Utbredning: Nordvästra och nordöstra
Atlanten med tillflöden inklusive Östersjön. Insjölax
finns också naturligt i Finland, Norge, Ryssland, Sverige, norra
USA och Kanada. Utplanterad lax finns i ett flertal länders sötvatten.
Föda: Nästan all slags levande
föda som larver, småfisk, räkor, bläckfisk, etc.
Status: Upptagen
på den internationella rödlistan IUCN, klass LR.
Användning: En läcker matfisk,
både som vild och odlad. Säljs färsk och djupfryst i
första hand. Köttet är från ljust skärt till
eldrött, mild smak. Kan tillagas på många olika sätt.
All rökt fisk, inklusive lax, skall ätas sparsamt. Laxskinn
kan användas för tillverkning av lädervaror.
Etymologi: Lax har ovisst urspring med
anknytning till latinordet Laxus (slapp, slak, lös), gotiska Laikan,
urgermanska / gammalhögtyska Lahs, angelsaxiska Leax, högnordiska
& skotska Lax, sentyska Lachs (utvandrande lax, vraklax), tyska
Salm (uppvandrande lax).
Svenska namn: Fornsvenska
lax, före 1520. Det finns en stor mängd populärnamn på
denna fisk. Exempel: Atlantlax, Västkustlax (Göta älvlax,
Grönålax, Säveålax, Laganlax, Ätranlax, etc.),
Östersjölax (Mörrumlax, Emålax, Luleålax,
etc.), Vänerlax (Gullspångslax, Klarälvslax), etc. Samt
efter skilda levnadssätt och utseende (besa, blanklax 1537, grilse,
grålax, insjölax, havslax, leklax, rödrock, smolt, vildlax,
vraklax, etc.) och efter årstider (hägglax, islax, vårlax,
midsommarlax, sommarlax, jullax, etc.).
• Bartolomeuslax innebär att vildlaxen
flås levande på land den 24 augusti, ett gammalt germansk
sätt innan tillagning.
• Jacobslax,
S:t Jacobs dag 25 juli, laxtåget i Rehns mynning.
Övrigt: Hallands landskapsfisk är
lax sedan 1988. Lax som symbol står för fruktbarhet (fallisk)
och visdom (keltisk). Rensförlust 35-40 procent.
Närings-
och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten:
62 - 70 gram,
Protein: 18,4 - 20,2 gram,
Fett: vild 10-12 gram, odlad 12 - 25 gram,
Omega-3: vild 1,8 mg. odlad 700-2100 mg,
Energi: 163-181 kcal, 757 - 769 kJ,
| Stora
laxar i Sverige - Big Salmo salar in Sweden |
Vikt
/ Weight |
Längd
/ kön |
Fångstplats |
Fångstmetod
/ namn |
År |
35
kg rensad
(40 kg brutto?) |
|
Ängesån |
Ljuster |
1935 |
36,2
kg brutto,
34 kg rensad |
130
cm |
Tynderö,Sundsvall |
Nät,
Stig-Olof Boman |
1992 |
36
kilo |
(140)155
cm TL |
Faxälven |
|
1914 |
35,5
kg brutto,
31,6 kg rensad |
131
cm, hane/male |
Norje,
Östersjön |
Flytnät,
Rolf Enocsson |
1992 |
35
kg |
|
Piteåälven |
|
? |
35
kg? |
142
cm, hane/male |
Jockfall,Kalixälven |
fisktrappa |
31
juli 2008 |
34,7
kg brutto,
31,2 kg rensad |
132
cm |
Hanö,
Östersjön |
Yrkesfiskare
Gunnar Lindgren |
1992 |
34
kg |
|
Lule
älv |
|
|
34
kg brutto |
|
S.Åstön,Sundsvall |
Laxfälla,
K. Österback |
1989 |
32
kg brutto,
28 kg rensad |
135
cm |
Utanför
Trelleborg |
Trål
av VG 59 Lipton |
1992 |
32
kg |
|
Ljungan |
Not |
1990
hösten |
32
kg brutto |
|
Löran,
Njurunda |
Laxfälla,
Otto Sillman |
1988 |
30
kg brutto |
hane/male |
Sundsvall |
Laxfälla,
K. Sandström |
1991 |
Copyright
© Kent Andersson, Sweden, 2003.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com
hem/home/index |
