ORDLISTA

babylånga, skämtsamt namn på långa under halvkilot. Göteborg.
bergensfisk, importerad fisk (långa,torsk) från norska orten Bergen.
bernfisk, äldre handelsbenämning på torkad långa eller torsk som kom Norge (Bergen) att beredas till lutfisk. Jämför bergensfisk.
blanklånga, annan benämning på färsk-
spilad spillånga. Bohuslän. Jämför vår- och sommarlånga.
buntlånga, avser mindre spillånga som buntas ihop vid försäljning. Bohuslän.
bärnfisk, se bernfisk.
cabliä, gammal svensk stavning, se kabeljo.
cykelpump, annat namn på långsmal långa på några få hekton, Göteborg.
europeisk långa, internationellt accepterat namn på arten Molva molva.
färskspilad spillånga, färsk (vår-)långa som spilas, gammal metod som används innan man började isa fångst. Se även blanklånga och spillånga.
grålong, gammalnorska, från den tid då Bohuslän tillhörde Norge. Jämför long.
grönsaltad långa, försäljningsnamn på långa ur saltningskar efter 3-5 dagar. God beskaffenhet men ej hållbar.
halvlånga, en långa som ej är tillräcklig stor kallades förr halvlånga i Bohuslän. Det går två halvlångor på en hel långa. Vid försäljning i vålor (måttenhet, 10 långor var en våla) räknade man tidigare bara "hela" långor. En våla färsk långa kostade 6 riksdaler och 32 skilling 1826. Jämför vålgill långa.
hel långa, se halvlånga.
kabeljo, -å, se även långkabeljo, ursprungligen torskkabeljo. Kabeljo lär i första hand avse stor lekmogen torsk, skrei(-torsk) i Lofoten i Norge, sådan som skulle lufttorkas och nersaltas. Såldes förr i tunnor eller fjärdingar (1/4 tunna) för export. Spanska bacallao, latinets baculum (baculus) med betydelsen käpp, stav, stock för stockfisk (fisk upphängd på trästockställningar utomhus) gav genom konsunantomkastning medelnederländska ca(b)elyau, kabel-jauw, kabeljau, stor torsk. Kabeljau var också efternamnet på en rik holländsk familj inom handel som lanserade Kabeljau-torsken i Europa. En av sönerna emigrerade till Göteborg under 1600-talet och sålde lufttorkad torsk i Sverige. Namnet Kabeljo har i några fall (felaktigt?) använts för lufttorkad saltad spillånga och lubb.
klippfisk, spjelad (upphängd) saltad långa till lufttorkning utomhus på klippor i Bohuslän, 1500-talet. Klippfisk avsåg även andra arter. Fisk som förr lades ut för att lufttorkas på klippor, därav namnet. Såld efter vikt. Tidigare stor norsk exportvara, norska Bohuslän. Jfr Kabeljo.
kungsål, Öresund. Troligen danskt ursprung. Jfr ålkung. Kungsål är också gammalt populärnamn på havsål, Saltö i Bohuslän.
long, gammalnorska, norska Bohuslän. Jämför grålong.
lutfisk, i första hand används spillånga (alternativ torsk "stockfisk" eller gråsej "gråsida") som före användning läggs i en lut bestående av släkt kalk, kristallsoda och kallt vatten. En del butiker har färdiga soda-kalk förpackningar med beskrivning hur man lutar fisk. Lutfisk serverades redan på 1500-talet. Lutning av långa görs på Anna-dagen, 9 december, för att få den färdig till jul. Använd inte aluminiumkärl som tar skada av luten utan man bör koka den i emaljerad kastrull.
långa 1, storlekssortering i fiskauktion, över 100 cm lång, till och med 1993. Därefter EU vikt 5 kg och över.
långa 2, storlekssortering i fiskauktion, under 100 cms längd, till och med 1993. Senare EU vikt 3,0 - 5,0 kg.
långa 3, storlekssortering i fiskauktion, EU vikt 1,2 - 3,0 kg.
långebarn, ett namn på ung, liten långa.
långkabeljo, -u, -å, rensad saltad långa utan huvud. Dyrare, mycket bättre än ursprungligen torskkabeljo, -å. Nederländska Göteborg?
länga, -e, gammal svensk stavning från germanska Lenge (=långa).
saltlånga, rensad, saltad långa med huvud, ombord, vilket innebar betydande kvalitetsförbätring. Ska sedan hemma vattenläggas 1,5 - 3 dygn, vattenbyte varje dag före användning. Samma recept som lutfisk.Bohuslän. Jfr sjösaltad långa.
sjösaltad (spill-)långa, (sommar-)långa som saltas ombord ute på havet. Jämför saltlånga.
skosnöre, skämtsamt göteborgsnamn på mycket liten smal långa. "Skosnöre" avser även liten smal ål.
smålånga, liten långa, Bohuslän.
sommarlånga, sjösaltad spillånga fångad under sommaren. Bohuslän.
spillånga, spill-långa, Bohuslän. Långa som tagits ombord, strupskärs för att blodet skall rinna ut innan rensning. En del av fångsten saltas (sjösaltad långa, saltlånga) ombord och en del förs hem färsk (färskspilad långa). Spillånga avser långa som skall utspännas (spilas, spiras) med träspjälor (spilor, spiror) och upphängs på trästockställningar utomhus för lufttorkning på klippor. Jfr klippfisk. Spillånga (spilad långa, spirad långa) anses ge bästa lutfisken. Av 1 kg torkad finaste spillånga kan man få upp till 5 kg färdiglutad långa. Spillånga uppdelades förr i 4 kvalitetsgrupper:
a) färskspilad, extra prima spillånga,
b) färskspilad, prima spillånga,
c) sjösaltad, extra prima spillånga,
d) sjösaltad, prima spillånga.
spirlånga, är spirad långa och äldre namn på spilad långa. Jfr spillånga.
stamp, ett gammalt handelsnamn på olika beredningar av långa varav några blir lutfisk.
stor långa, betydligt större än vanligt.
torrfisk, framförallt torsk men den norska benämningen (gamla Bohuslän) avser även torrfiskar (torskfiskar) som långa, gråsej, kolja, lubb som beretts av färsk, ej saltad fisk utan annan behandling än att den är rensad och huvudlös för upphängning på trästockställningar för lufttorkning utomhus på klippor.
torrlånga, ugnstorkad delad långa, ska ej förväxlas med spillånga.
vanlig långa, anknytning till det gamla latinska namnet Molva vulgaris, 1828.
vitlånga, gammalt handelsnamn på torrfisk, torkad vanlig långa som har vit bukhinna i motsats till blålånga med blåsvart bukhinna,
Vogerlånga, fångad av svenska fiskefartyg på Storeeggens Bank utanför sydvästra Norge. Såldes torkad (spirlånga) eller saltad (långkabeljo).
vålgill långa, vikt minst 4 kg. Bohuslän.
vårlånga, fångad på våren, med rom eller mjölke i, av högre kvalité än sommarlånga.
ålkung, Öresund. Troligen danskt ursprung. Jfr kungsål.

© Kent Andersson, Gbg, 1994.

Peter Arvidsson, Skåne, slog världen med häpnad när han spöfångade en 37,2 kilos långa i Sydnorge. Det blev europeiskt sportfiskerekord i EFSA som i april 2002 blev utslagit med en tyngre på 40,1 kg vid Shetland.

LÅNGA
LING
Molva molva (Linnaeus, 1758)

© Av Kent Andersson,
Sweden, 23 april 2002.
Uppdaterad; 17april. 2012.

 Långan tillhör familjen Latidae (Hakes and burbots), lakefiskar, och är alltså ingen äkta torskfisk. Denna art kan bli upp till 2 meter lång och väga runt 47 kilo samt bli 25 år gammal vad som hittills är känt.
 April 2012 krokades en 182 cms långa som vägde 46,7 kg utanför Hitra, Norge.
 April 2002 spöfångade Gareth Angus Laurensen en 40,1 kilos långa vid Shetland utanför nordvästra Skottland, EFSA rekord.
 Det svenska rekordet på långa är en bjässe med totallängden 172 centimeter som vägde cirka 40 kilo brutto och innehöll ungefär 11 kg rom. Den togs i bottentrål på 30-35 famnars djup vid ett vrak, väster om fyren Hätteberget i södra Bohuslän. Fångstman var yrkesfiskare Sune Hagberg som äger en liten fiskebåt, GG 964 Lagun av Bohus Björkö, knappt 12 meter lång och han är mestadels ensam ombord. Fångsten gjordes i mars 1996.
 Svenskt sportfiskerekord lyder på 29,13 kilo den 30 december 1999. Fångstplats var intill ett skeppsvrak, väster om Måseskär i Bohuslän. Bjässen krokades med en hel sill som lockagn av göteborgaren Thomas Crogård från Säve tillhörande Göteborgs havsfiskeklubb (GHFK).

EXTRA FIN ROM

 Fiskrom av långa från havet är extra fin under årets 1:a kvartal och har genom sin halt av riktigt fett och äggviteämnen ett mycket stort värde som näringsämne. Det är även billigt och oerhört kraftig mat.
  Skölj romsäckarna utvändigt rena, klipp upp dom och ta bort hinnor och blodstrimlor. Lägg rommen i en skål, salta lagom och låt stå ett par timmar. Vispa därefter flitigt med en gaffel för att få bort resterande hinnor som ibland kan vara lite blodiga. Vispa tills det riktigt skummar. Salta lite igen om ni tycker det behövs och peppra (vitpeppar) gärna efter smak, men bara lite i taget. Servera väl avkyld med finhackad gul- och rödlök i och bredvid. Den som vill vara gottegris tillsätter vispad grädde och eventuellt 1-2 matskedar konjak.

TRE ARTER

 Molva är vetenskapligt namn på ett släkte med tre arter.
1) Molva molva, European ling, europeisk långa.Den simmar mestadels vid stenbottnar med gömställen ner till 400 meters djup, undantagsfall till 1000 meters djup i Barents hav, i norra Atlanten och är mycket sällsynt i södra Kattegatt, i Öresund och i nordvästra Medelhavet. Födan består av småfisk, skaldjur, blötdjur och sjöstjärnor. Långan leker i mars - juli. En kommersiellt viktig matfisk. Marknadsförs färsk, salttorkad och djupfryst. Äts kokt, stekt, ugnsbakad och friterad. Tyvärr används även denna marina fisk till fiskmjöl i utlandet. Svensk rödlista: sårbar(VU),maj 2005.
Populationsfördubblingstid; 4,5 - 14 år.
2) Molva dypterygia, blue ling, blå långa. Arten kan bli upp till 155 centimeter lång, 30 kilo tung och 20 år gammal. Populärnamnet Birkelånga kommer ursprungligen av grönländska byrkelange som betyder handelslånga, köpmanslånga och trade ling på engelska. Den lever mestadels på 350 - 500 meters djup men kan ibland påträffas på 1000 djupmeter vid dy- och lerbottnar i sydvästra Barents hav, i norra Atlanten och kan ibland förekomma i västra Medelhavet. Arten är kommersiellt viktig som matfisk och den anses ha betydligt bättre kött än europeisk långa och kostar vanligtvis något mer i inköp.
3) Molva macrophthalma, spanish ling, spansk långa. Arten kan bli upp till 108 cm lång. Lever i kustvatten ner till 30 meters djup mellan södra Irland och i västra Medelhavet. Saknar kommersiellt intresse. Denna ansågs tidigare vara en underart (Molva dypterygia macrophthalma) till blå långa.

FIN MATFISK

 Både europeisk långa och blå långa har magert vitt kött men är rik på mineraler och betraktas som mycket fina matfiskar i både Sverige och utomlands, speciellt när de fångas på våren. De anrättas i första hand färsk för kokning i Sverige.

Närings- och energivärde
per 100 gram ätlig del:

Vatten: cirka 79 procent,
Energi: 396 kJ, 82-95 kcal,
Protein: 17,1-18,8 gram,
Fett: 0,7-2,8 gram,
Omega-3: 0,1 mg.

LUTFISK - LUTEFISH

  Svensk lutfisk är gjord av så kallad spillånga. Den fläks, rensas och ryggbenet tas bort. Sedan spänns den ut med träspjälor (spilor) för torkning utomhus men merparten torkas inomhus i torktunnlar.
 Saltad långa, saltlånga, förekommer ibland i svensk mathandel.
 • Lutfiskens Dag är 4 november, temadag.

LANDNINGAR

 År 2001 landade svenska yrkesfiskare 20 ton långa till ett värde av 423 000 kronor före avgifter och matmoms. Under år 2000 blev det 13 ton, värt 282 000 kr. Tidigare landades det en betydligt större mängd långa i västsvenska hamnar men bestånden har tyvärr minskats med åren på grund av överfiske.
Totalt landas cirka 60 000 ton årligen. Norge är världsledande före Frankrike, Island, Spanien.
 Svensk långa rödlistad 2010 av WWF.

Text © Kent Andersson, Göteborg, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com