Denna kolja på 6,15 kg rensad, 84 cm, räckte till många läckra måltider.
Foto/copyright © Kent Andersson, april 1996.

Kolja - Haddock
Melanogrammus aeglefinus (Linnaeus, 1758)

Av © Kent Andersson, Sweden, 25 februari 2003.
Uppdaterad / updated; 12 januari 2011.

Art: aeglefinus
Släkte: Melanogrammus
Familj: Gadidae (torskfiskar)
Ordning: Gadiformes (torskfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Påminner om torsken men har i stället lite mindre skäggtöm och något större ögon samt brunsvart sidolinje, svart fläck strax bakom varje bröstfena, lite urringad stjärtfena, långspetsig främre ryggfena, mörkbrun rygg, ljusa sidor och buk. Kan ibland påträffas i guld- eller bronsfärgad färgvariant. Yngre koljor är ganska stationära, äldre vandrar längre sträckor.
Fortplantning: Koljans lekmognad inträffar när den är 35-50 cm lång. Leker fritt i vattnet på 50-150 meters nivå och under januari - juni. Avger upp till 1,84 miljoner romkorn vilka kläcks efter 8-20 dygn. Rom, larver och yngel är pelagiska under de första 3-4 månaderna. Under hösten uppsöker ynglen botten där de stannar för resten av livet. Koljans kärleksliv saknar inte finess. Under vårens leksäsong kallar hanen på honan med luftblåsor som för ett livligt och krigiskt oväsen, ungefär som en trumma. Om flera hanar rivaliserar med varandra vinner den mest högljudde och tålmodigaste trummaren. "Let´s fall in love".
Populationsfördubblingstid: 1,4 - 4,4 år.
Storlek/max. size: Islands rekord på kolja är 16,8 kg med längden 112 cm. Ännu äldre och tyngre är koljarekordet från 1902. Den fångades i Barents hav, vid Vardö, nordöstra Norge som var 110 cm lång och 19 kilo tung. Maxålder 20 år.
Utbredning: Från 10 ner till 400 meters djup, vanligtvis 4 - 10 grader, ovan grus-, ler- och sandbottnar i norra Atlanten och i Barents hav. Mycket sällsynt i Öresund.
Föda: Smådjur (mask), bläckfisk, småfisk, skaldjur (krabba, kräfta, hummer, musslor, snäckor), ormstjärnor, sjöborrar.
Status: Upptagen på den internationella rödlistan som sårbar (VU). Svensk rödlista: missgynnad (NT), maj 2005.
Användning: En mycket viktig och läcker matfisk, speciellt i Skottland. Säljs färsk, sol- och salttorkad, konserverad, rökt och fryst. Har vitt, fint, ganska fast kött som kokas, steks, grillas, friteras, ugnsbakas eller används i soppa. Samt till fiskfärs, -kakor, -bullar och -pudding. Även rommen tillvaratas till olika rätter.
Etymologi: Den kolsvarta fläcken (kolfläck) bakom varje bröstfena gav troligen fisken dess rikssvenska namn kolja.
Svenska namn: Kolja 1531. Synonymer: atlet (stor vuxen kolja, Smögen), haddock (Kungshamn, Smögen), hansekolja (förvuxen stor kolja, Grundsund), hysen (norska Bohuslän), kålja (Göteborg & Bohuslän), käring (mycket stor kolja, Göteborgs skärgård), småkolja, storkolja. Kolja 1(över 1 kg), kolja 2 (570-1000 gram), kolja 3 (370-570 gram), kolja 4 (170-370 gram) är EU:s sorteringsbestämmelser i fiskauktioner.
Andra namn: Rökt kolja kallas "Haddock" i Frankrike. Seed haddock är liten kolja i norra England och Skottland. "Rizzared" är soltorkad kolja i Skottland. Skottska "haddies" är ursprungligen rensade koljor under 1 kg som legat cirka 3 timmar i saltlake och därefter hängs i rökhus, över brinnande torv och sågspån i ungefär 6 timmar tills de får en gulaktig färg, i fiskebyn Finnan vid Aberdeen. Numera används koljafilé till kallrökt "haddies". Kolje med fleck, var ett gammalt norskt namn för arten.
Övrigt: "God är du som matfisk, kolja. Du har en god stjärt och mittbiten är ännu bättre och halsen är bara fiskben", är en skämtberättelse på Eysteroy.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:

Vatten: 79,4 - 80,8 gram,
Energi: kJ 335, kcal 80-81,
Protein: 16,6 -19,0 gram,
Fett: 0,2 - 0,6 gram,
Omega-3: 0,2 mg,
Rensförlust: 52 %, filé 60%

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2003.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index