Guldsparidens utsökta kött har sedan urminnes tid alltid
uppskattats av människan. Foto/copyright © Kent Andersson.

GULDSPARID - GILTHEAD SEABREAM
Sparus aurata - Linnaeus, 1758

 Av © Kent Andersson, Sweden, 3 maj 2002.
Uppdaterad / updated: 6 mars 2008.

Art: aurata (förgylld, guldglänsande)
Släkt: Sparus (kastspjut)
Familj: Sparidae (sparider)
Ordning: Perciformes (abborreformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Högryggig. Lång ryggfena (11 taggstrålar, 13-14 mjukstrålar). Analfena,3 taggstrålar, 11-12 mjukstrålar. Vid gällockets överkant finns 2 mörka fläckar. Kropp och fenor gråblå, silveraktig buk. Det gyllene bandet kan hos vissa guldsparider sitta något högre upp på pannan och sträcka sig ner till gällockets bakre kanter beroende på var fisken lever. Livlig stim- och är rovfisk som i sin orientering är beroende av luktsinnet. Den lär också ha en välutvecklad hjärna och anses därför intelligent. När den vill hämta krafter söker guldspariden vila i klippbottnarnas stora håligheter eller i undervattensgrottor. Där står den nästan orörlig. Justerar sin position med hjälp av de ganska långa bröstfenorna och kan simma baklänges för att komma i rätt läge på platsen. Fiskens övre och undre käke har två rader av mycket starka framtänder. De främsta, 4-6 griptänder, är stora med en rundad spets. Med dessa bryter guldspariden loss musslor och snäckor från klipporna. De krossas sedan effektivt av de inre trubbknöliga, kindtandsliknande tandplattorna som är särskilt breda och starka. Guldsparider i stim kan därmed orsaka allvarliga skador på skaldjursbestånden och hos de som odlar musslor och ostron. Varmvattenälskande, sällskaplig, fredlig inbördes.
Fortplantning: Leker i havet under tiden oktober till december. Under lektiden bildar den revir och blir ofördragsam liksom många andra fiskarter. Senare under uppväxtstadiet kan en del mindre hanar könsomvandlas till större honor med romsäck för resten av livet. Allt för att hålla balans mellan könen och bestånden. Snabbväxande, Populationsfördubbligstid 1,4 - 4,4 år.
Storlek / max size: Totallängd 140 cm, vikt 17,2 kg(IGFA), 11 år.
Utbredning:  Guldsparider håller till på stenbottnar nära havsstränder med skaldjur och inne i kustens undervattensvegetationer. Man finner den också på olika sandbottnar eftersom den är euryhalin. Den kan även simma in i laguner och flodmynningar samt anpassa sig till söt- och brackvatten under en kortare tid. De yngre exemplaren vistas framför allt i brackvatten och när vinterns första köldinbrott inträffar, något som sker innan lektiden inträffar, drar alla ut i saltvatten. Det är mycket sällan att guldsparid påträffas på lägre djup än 40 meter men ibland kan den förekomma ner till 150 meters djup. Guldsparid föredrar i första hand grunt vatten, särskilt bränningszonen och kring havsrev i sökande efter föda. Östra Atlanten, från Cap Verdeöarna till England, Medelhavet, Svarta havet (sällsynt), mycket sällsynt i Skagerrak.
Föda: Hummer, räkor, krabbor, snäckor, musslor, ostron, (havsborstmask).
Status: Ej upptagen på internationell rödlista IUCN.
Användning: Kommersiell matfisk, odlingsfisk, sportfisk. Mycket uppskattad matfisk. Den har ett betydligt större köttvärde än lax, öring och regnbågsöring tillsammans anser internationella mästerkockar på fiskrätter som serveras på förstklassiga hotell och lyxrestauranger. Av den anledning finns det också cirka 500 fiskodlare i Medelhavet som odlar guldsparid. Fisken säljs i 6 viktklasser, small (200-300 gram), medium (300-450 gram), large (450-600 gram), extra (600-800 gram), extra large (800 gram - 1 kg) och tyngre än 1 kilo.
Etymologi: Släktnamnet Sparus betyder kastspjut som syftar på ryggfenans taggutrustning. Artnamnet auratus står för guldglänsande, förgylld, på grund av ett smalt gyllene band över pannan mellan fiskens ögon.
Svenska namn: Guldsparid 1988. Synonym: guldbrax(-en) 1926, målaren 1848.
Övrigt: Förr fanns det gott om stora bestånd och populationer av guldsparid i Medelhavet. Men överfiskning och nedsmutsning reducerade antalen kraftigt. Därför satsades i stället miljontals kronor på odlingsanläggningar, men fisken var från början mycket svårodlad och dödligheten var så stor att det inte var ekonomiskt försvarsbart att fortsätta. Kunskapen om guldspariden förbättrades dock efter hand och sedan 1990-talets början nås framgångar, år efter år. Grekland är numera störst på odling av guldsparid i Medelhavet. Ibland importerar svenska fiskgrossister guldsparid även från Italien och då ska ni passa på att tillaga den. Den totala odlingen av guldsparid uppskattas vara minst 12 000 ton per år vilket är fyra gånger mer än vildfångsten.

. NÄRINGS- OCH ENERGIINNEHÅLL PER 100 GRAM ÄTLIG DEL
Vatten: 74,9 gram,
Protein: 19,7 gram,
Fett: 1,9 gram,
Omega-3: 0,4 mg,
Energi: 96 kcal.

Aurado i Poumo d´Amour
(Guldsparid i tomat)
1 guldsparid på 1,25 kg eller två mindre,
60 gram smör,
1 lök, skalad och finhackad,
4 tomater, flådda, urkärnade och grovhackade,
2 msk hackad persilja,
salt och peppar efter smak,
1,5 dl vitt vin.

 Rensa, fjälla, skölj och torka fisken samt skär den i fyra lika stora delar. Lägg smör, lök, tomater, persilja och kryddor i en lagom stor ugnsäker form. Placera fiskbitarna ovanpå, häll över vinet, täck formen löst med aluminiumfolie och låt den stå cirka 20 minuter i medelvarm ugn, 175 grader C, tills fisken är genomkokt. Vänd fisken efter halva tiden. Man kan också förbättra rätten med någon fin buljong.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index