europeisk barracuda

Europeisk barracuda - European barracuda
Sphyraena sphyraena (Linnaeus, 1758)

Art: sphyraena
Släkte: Sphyrana
Familj: Sphyraenidae (barracudafiskar)
Ordning: Perciformes (abborreformer)
Klass: Actinopteryii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Aggressiv, glupsk rovfisk. Torpedformad, muskelstark kropp med varierande teckning efter omgivning och ålder. Kraftig stjärt. Två ryggfenor. Skarp syn med stora ögon. Spetsig, pilaktig nos med gulaktig mun. Långa stora framtänder och bakom dessa ett mindre antal rader med många sylvassa skärtänder som sliter sönder sitt byte. Jagar i stim eller ensam som fullvuxen. Skapar revir. Simmar snabbt. Anfaller ibland människor.
Fortplantning: Leker april - september. Honan lägger 50.000 - 300.000 pelagiska romkorn i flera omgångar. Populationsfördubblingstid; 4,5 - 14 år.
Storlek / max size: 165 cm TL, 15 kg.
Utbredning: Subtropiska, pelagiska havsvatten 23-29°C, 0-100 djupmeter, i östra Atlanten, från sydvästra Afrika till franska Biscayabukten. Medelhavet, Svarta havet, vid Madaira, Kanarieörana, Azorerna. Undantagsfall vid Bermuda och utanför Brazilien.
Föda: Huvudsakligen småfisk, ibland mindre kräftdjur(räkor).
Status: Ej upptagen på internationell rödlista IUCN.
Användning: Sportfisk. Ibland kommersiell matfisk, läckert kött som i undantagsfall kan vara giftigt (ciguatera-förgiftning).
Etymologi: Namnet barracuda av barra cuda med oviss bakgrund (Indien?).
Svenska namn: Europeisk barracuda 1986. Synonymer: barracuda 1887, europeisk pilgädda 1966, "havets tiger", pilgädda 1887 (Esox barracuda).
Övrigt: "I en gammal bok från 1707 står det, att en barracuda tycker bättre om hundar, hästar och negrer än vita män, och 35 år senare tillägger en annan, att om denna fisk kan välja mellan en engelsman och en fransman, tar han hellre den förre, eftersom engelsmännen äter mera kött" (Djuratlas, främmande länders djur. 1954, Hanström).

hem/home/index