Artedi

Project Artedi and friends. From left: Kent Andersson, Martin Tjernberg, Lars Thorell, Sven O Kullander, Rita Larje, Håkan Carlstrand, Bo Fernholm, Cathy Hill,
Lennart Nyman, Jan-Eric Nathansson. Photo: Project Artedi, Stockholm, May 2000.

Petrus Artedi, 1705 - 1735
Av © Kent Andersson, Sweden, 1 Augusti 2003.
Senast uppdaterad/last modified; 12 april 2011.

fr. 1 augusti 2003.

Prästsonen Per Arctædius föddes 27 februari 1705 i Anundsjö socken i Ångermanland, uppger kyrkboken vilket är gammal tidsräkning(Old Style) som motsvarar 10 mars i modern tidsräkning(modern reckoning). Han blev det andra barnet till kyrkoherde Olof Arctædius, 1670 - 1728, och hans andra hustru Helena Sidenia, ca 1680 - 1759. Redan som liten grabb var Per extremt intresserad av flora och fauna på sin födelseort.
• När Per var 11 år gammal flyttade familjen i september 1716 till Nordmaling där han blev mycket instresserad av strandlivet i Bottenhavet. Samma år blev Per inskriven i Härnösands folkskola och några år senare i stadens gymnasium. Det är oklart när Per , eller vem det var som, ändrade förnamnet till Peter och därefter efter sin farfar Petrus Arctaedius, ca 1635 - 1719.
• 30 oktober 1724 skrev Petrus in sitt nya efternamn "Arctelius" vid Uppsala universitet där han studerade klassiska språk, teologi, medicin och naturhistoria (fiskar).
• 1728 kom Linné till Uppsala och träffade Petrus för första gången. Linné berättade "Båda täflade vi att kunna öfverträffa hvarandra i ichtyologien (läran om fiskar); men då jag efter långa ansträngningar däruti såg A. ständigt mig öfverlägsen, måste jag till honom öfverlämna denna vetenskap, tillika med studiet af amfibierna, däremot erkände han mig för sin mästare i kunskapen om fåglarna och insekterna". Samma år reste Petrus hem till Nordmaling på grund av sin fars sjukdom, han dog 7 augusti, och för att ta hand om familjen över vintern. Petrus återvände troligen till Uppsala i mars 1729.
• 1729 ändrade Petrus sitt efternamn till Arctædi.
• 1733 ändrar han efternamnet än en gång, slutligen till Artedi vilket är en förkortning vars 6 bokstäver finns i hans ursprungliga efternamn Arctaedius.
• Vid midsommar 1734 reser Petrus till Stockholm för att be svågrar om pengar för att finansiera en studieresa i utlandet. I början av september seglar han från Stockholm till England och anländer London i november där han senare, 15 maj 1735, träffar Hans Sloane.
• I juni 1735 lämnar han London och reser till Holland, vill promovera sig till medicine doktor. Den 27 juni träffas Petrus och Linné i Leyden, Petrus är utan pengar. Den 17 juli sammanför Linné honom med den rike apotekaren Albert Seba som håller på att avbilda sina zoologiska samlingar. Petrus skall, mot ett arvode, skriva om fiskarna. Under cirka sju veckor (august - september?) arbetade Petrus för Seba men fick inte betalt. Seba bidrog dock senare med 50 guilders till Petrus begravning.
• Den 27 september går Petrus på kvällsfest hos apotekaren Albert Seba och på väg hem under mörka natten utan gatubelysning drunknar han i en av Amsterdams kanaler.
• Den 28 september, hittar man Petrus kropp som förs till City Hospital. Han blev endast 30 år gammal.
• Den 29 september fick Linné beskedet om Petrus död.
• Söndag 2 oktober 1735 begravs Petrus på S:t Anthonys kyrkogård. "Here lies poor Artedi, in foreign land pyx´d. Not a man nor a fish, but something betwixt, Not a man, for his life among fishes ha past, Not a fish, for he perished by water at last". (G. Shaw, 1751 - 1813).
• 1738 trycks Petrus stora manuskript, Ichthyologia sive Opera Omnia de Piscibus, i Leyden, redigerad av Linné.
• 1905 lät Svenska Vetenskapsakademien resa en minnessten över Artedi i Amsterdams zoologiska trädgård som avtäcktes 28 juni.
• December 1987 bildas Projekt Artedi, en informell expertgrupp, med målsättning att främja forskning, information och bevarandearbete beträffande mindre kända, skyddsvärda svenska fiskar.
• Sommaren 1995 byter Centralskolan namn till Artediskolan vid återinvigning i Nordmaling.
• Torsdag 10 mars 2005 är det exakt 300 år sedan Petrus Artedi föddes. (Inget firande genomfördes).

Övrigt: Om man använder sökordet Artedi på Internet finner man över 1.770.000 länkar. Artedi blev kallad fiskforskningens fader ("the Father of Ichthyology", 1880) och kan jämte engelsmännen, naturforskaren John Ray, 1628-1705, och zoologen Francis Willughby, 1635-1672, anses som grundläggare av den moderna systematiska iktyologien.
Andra länkar:
Ansedel
Petrus Artedi,
The Life and Work of Petrus Artedi

Artedi - NYTT / NEWS

• Torsdag 10 mars 2005 är det 300 år sedan P. Artedi föddes.
• Den välrenommerade månadstidningen OnsAmsterdam i Holland har i årets första nummer (Januari 2004) ägnat ett helt uppslag (sid 34-35) i färg om den svenska fiskforskaren Petrus Artedi och hans unika arbete. Med text, karta och foton visar tidningen var Artedi ramlade ner i kanalen, september 1735. Nästa år är det 300 år sedan han föddes i februari, i Ångermanland.
• Minnesanteckningar från Artedimötet, 24-25 november 2003, visar att det finns 52 fiskarter som ansågs vara livskraftiga (LC). Mötesdeltagarna diskuterade torsken som föreslås bedömmas i 2 grupper; Östersjötorsken och Västkusttorsken var för sig från en helhet. Återstår att göra en bedömning av kvarvarande 107 fiskarter till nästa möte som äger rum i början av mars 2004. Senare ska svårbedömda arter diskuteras.
• Torsdag 4 september 2003 beslutade Artedi-gruppen att omgående starta en ny rödlistningsperiod för nästa reviderad rödlista som skall publiceras våren 2005. Listan med de nuvarande 33 rödlistade fiskarterna skall granskas igen och sedan återstår resterande fiskarter i svenska vatten, totalt närmare 260 i antal. Det innebär med andra ord att Artedi-gruppen även ska granska fiskarter som inte reproducerar sig innanför svensk ekonomisk zon, till exempel ål, tonfisk, hajar, rockor, med flera arter.

References
Artedi, P.,	1738 (ed. C. Linnaeus) Ichthyologia sive Opera Omnia de Piscibus. Five pars in one. Lugduni Batavorum.
Artedi, P.,	1792 (ed. J.J.Walbaum) Genera Piscium. Grypeswaldæ.
Bruun, A.,	1935 Flying Fishes (Exocoetidae) of the Atlantic. Ref. Dana Exped. 6 : 22.
De Beer, G.R.,	1953 Sir Hans Sloane and the British Museum. London 128 pp.
Engel, H.,	The Life of Albert Seba. Svenska Linné-Sällskapets Årsskrift 20 : 75-100.
Engel, H.,	Some Artedi Documents in Amsterdam Archives. loc. cit. 33-34 : 51-66.
Gill, T.N.	1872. Arrangent of the Families of Fishes, or Classes Pisces, Marsipobranchii, and Leptocardii. Smiths. Misc. Coll., 247, xlvi +49 pp.
Günther, A.C.L.,	1880 An Introduction to the Study of Fishes. London 720 pp.
Günther, A.C.L.,	1899 Proc. Linn. Soc. London. 1898-1899 : 15-38.
Linnaeus, C.,	1738 Vita Petri Artedi in Artedi (1738)
Lönnberg, E.,	1896 Linnaean Type-specimens of....Fishes in the R. University of Uppsala. Bihang. K. Svenska Vet Akad. Handlingar. 22, 4 : 4-45.
Lönnberg, E.,	1905 Peter Artedi, a Bicentenary Memoir. Trans. W.E.Harlock. Uppsala, Stockholm etc. 44 pp.
Merriman, D.,	1938 Peter Artedi - Systematist and Ichthyologist Copeia (1) : 33-39.
Merriman, D.,	1941 A Rare Manuscript Adding to our Knowledge of the Work of Peter Artedi. Copeia (2) : 64-69.
Nordlander - Sällskapet, Johan	1985. Peter Artedi och Nordmalins flora : jämte en levnadsteckning och en utredning om släkten Arctaedius : skrift, ägnad minnet av Peter Artedi (1705-1735). (8), 78 sidor ; 22 cm.
Nybelin, O.,	1934 Tvenne Opublicerade Artedi-Maniskript. Svenska Linné-Sällskapets Årsskrift 17 : 35-90.
Nybelin, O.,	1955 Strödda bidrag till Artedis biografi. Svenska Linné-Sällskapets Årsskrift 37-38 : 85-96.
Schmidt, K.P.,	1952 The Methodus of Linnaeus, 1736. J. Soc. Bibl. nat. Hist. 2 : 369-374.
Seba, A.,	1734-35 Locupletissimi rerum naturalium thesauri accurata descriptio...1-2 Amstelodami.
Stearn, W.T.,	1959 Four supplementary Linnaean Publications (in Appendix to The Ray Society´s facsimile of Linnaeus´s Species Plantarum 2 : 72-102).
Wheeler, A.C.,	1958 The Gronovius Collection: A Cataloque and Historical Account. Bull. Brit. Mus. (Nat. Hist.) Hist. Ser. 1 (5) : 187-249.

hem/home/index