Skånes landskapsfisk är ål sedan april 1994.

Europeisk ål - European eel
Anguilla anguilla (Linnaeus, 1758)

Art: anguilla (orm)
Släkte: Anguilla (orm)
Familj: Anguillidae (sötvattensålar)
Ordning: Anguilliformes (ålfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 9 februari 2004.
Uppdaterad / updated; 28 april 2010.

Beskrivning: En ormliknande bottenfisk i söt-, brack- och saltvatten. Små nedsänkta fjäll i slemmig hud i bronsbrun färg i vuxen ålder. Vuxen ål har en ensam oparig fena på rygg och undersida. Två bröstfenor, cirka 18 fenstrålar var. Saknar bukfenor. Varierande huvudform förekommer. Den har en ganska dålig syn men ett välutvecklat luktsinne. Medelhastighet 50 km/tim i vatten, på land 5 km/24 timmar i vått gräs.
Fortplantning: Leker under senvinter och vår, troligen i Sargassohavet och kanske också utanför södra Portugal. Honan lägger 1-2,5 miljoner romkorn på 300 meters havsdjup. Rommen kläcks efter 4 veckor. Larven kallas Leptocephalus, är 6-8 mm långa och driver (vandrar) med Golfströmmen till nordöstra Atlanten. Genomgår fyra färgförändringar efter larvstadiet. 1) genomskinlig, så kallad glasål (60-75 mm, 2-3 år), 2) gulål (8-90 cm) eller sommarål har mörkgrön rygg och gul buk, 3) blankål (7-12 år, könsmognad) har utvandringsdräkt med svart rygg och silverfärgade sidor och buk, 4) bronsål eller lekål har bronsaktig färg och förstorade ögon. Dör antagligen efter lek. Populationsfördubblingstid minst 14 år.
Storlek / max size: Totallängd hona 200 cm, minst 88 (103?) år, 12,7 kg. Hane 51 cm, 265,5 gram (Venedig, 1959). Se även övrigt, nedan.
Utbredning: 0-30 grader i norra och nordöstra Atlanten, Medelhavet, södra Svarta havet, Vita havet, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön med tillhörande älvsystem. Ål med sändare har noterats ner till 1.000 meters djup.
Föda: Allätare(omnivor), främst mindre skal- och kräftdjur samt larver, insekter, mollusker, småfisk, rom, mask, groddjur, sorkar, ödlor och ibland sjöfågelungar.
Status: Upptagen på internationell rödlista IUCN, akut hotad (CR) 2008. Hoten utgörs av överfiske, förorenade bottnar (miljögifter), hinder i vattendrag (kraftverksdammar). Svensk rödlista: akut hotad (CR), maj 2005+april 2010.
Rödlistad av svenska världsnaturfonden WWF, maj 2007.
Användning: En mycket viktig matfisk i många länder. Säljs levande färsk, djupfryst (rekommenderas ej, seg och vattnig), varmrökt (i Sverige, Danmark, Holland, Tyskland), konserverad, insaltad, sol- och salttorkad. Färsk ål steks, kokas(England), grillas eller ugnbakas samt används i soppor. Även bräckt, inlagd, rullad, färserad och pressyltad ål förekommer. Rensförlust 20%. Skinnet är segt och starkt, kan användas till mycket. På ålagillen varje höst serveras luad ål, halmad ål, ålasoppa, med mera, utmed Ålakusten mellan Åhus och Kivik i östra Skåne.
Etymologi: Al, åhl och ål är ett samgermanskt ord av ovisst ursprung.
Svenska namn: Fornsvenska al före 1520, senare åhl, därefter ål. Den kallas även europeisk ål från 1948. Synonymer: badål (gulål på Möja), bergål (svart mager ål, Åstol/Flatholmen), blankål (vandringsål, Bohuslän, 1882), blidål (blankål fångad under islossning), blåfinne (blankål fångad i Limfjorden), blåål (Lomma), blötål (Karlshamn, 1855), bredhuvad ål (1948), bredpannad ål (Skåne), drivål, dyngål, flodål 1848, glasål (genomskinlig, 1899), grumål, grymål (bredhuvad ål, 1855), gråål (vandringsål), gräsål (Rörö & Skåne, 1855), grönål, gulål (Bohuslän, 1948), gårdål (blankål fångad i ålgård), hammarål (Skåne), homm(e)ål, homål (1855), huvudbas(ing) (Blekinge), huvudpöl(ing) (Blekinge), klippål (Skåne), kläpål (1891), klörål (tångål, Blekinge), krokål (Blekinge), krypål, langstjärt (skrocknamn under jakt, Gotland), ljusål (Blekinge), mossål, muddål, näbbål (Vänersborg), puggål (stationär ål), pärling (Blekinge), rumpål (Blekinge), saltsjöål (Lomma), silverål (Galtö, 1948), skallasluk, skredål (Blekinge), skridål (=blankål), skåning(=bredhuvad ål), sluk (östra Skåne), slukål (1855), småål (37-47 cm, Bohuslän), snivling (småål, SÖ Skåne), snurring (blank hanål 1979), snä(r)ling (småål, SV Skåne), sommarål, spetshuvad ål (1948), spetsnosig ål (1972), spetsål, stickling (vandringsål, Blekinge), stimål (Skåne 1903), storål (över 47 cm, Bohuslän), stregling (vandringsål, Blekinge), sträckål (första vandringsålen), stukål (Blekinge), sättål (vildfångad ål, 7-8 år), sötvattensål (1855), tainshale (liten ål, Gotland), tennål, trubbnosig ål (1872), träckål (V Skåne), vandringsål (Skåne 1903), vanlig ål 1861, vanål, vassnosa ål (vandringsål, Galtö), vesål (gyttjeål), vårål (Runnö, Kalmarsund), älvål (Vänersborg), etc.
Övrigt: "Då alelövet är så stort som ett musöra, börjar ålen gå" (Lerum), "glo ålskinn" (Blekinge), "ta ålen i stjärten och flickan på orden, ej halare handtag du finner på jorden" (Västmanland), "hal som en ål" (opålitlig person), etc.
 • År 1863 fångades ett ålyngel, glasål, utanför Helsingborg. Den fick sedan leva vidare i olika akvarier, bland annat i Stockholm. Den dog 1948, 85 år gammal.
 • År 1860 släppes en ål ner i en 7 meters djup brunn Brantevik, Skåne. Varje år tog man upp ålen ur brunnen för kontroll. Den dog 1962 och var då minst 102 år gammal. Därefter släpptes en ny ål i brunnen.
 • Europeisk ål odlas i Sverige och exporteras.
 • Det finns 18 arter och 3 underarter i familjen Anguillidae (sötvattensålar).
 • Sveriges Ålfiskeförbund (Såf) bildades i juli 2004.
 • Minimummåttet på ål är 65 cm f.o.m. 1 maj 2007 och det fordras tillstånd för att fiska efter arten.
 • Ålafiskets Dag arrangeras årligen i juli (lördag) sedan 1983, i skånska Hörvik.
 • Ål uttalas aul i Kristianstad.
 • Ålfonden statades av ålfiskare 2007.

Luad ål

 En kraftig ål ingnides rikligt med salt och får ligga i 6-12 tim. Skölj, rensa och skrapa ålen men låt skinnet sitta kvar. Låt sköljvattnet rinna av ordentligt. Halstra ålen över glöd av bokved och enris. Vänd ålen flera gånger så den får en fin, jämn färg över hela kroppen. Man kan också hänga ålen i stjärten, med huvudet nedåt, i en röktunna där den röks med alved och enris.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 52 - 71 gram,
Energi: 168-351 kcal, kJ 1469,
Protein: 14,0 - 17,3 gram,
Fett: 11,3 - 33 gram,
Omega-3: 0,4 mg.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2004.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or:
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index