Tunga, Solea solea, © Kent Andersson

Tunga - Common sole
Solea solea (Linnaeus, 1758)

fr. 19 nov.2002.

Art; solea (tunga)
Släkt; Solea (tunga)
Familj; Soleidae (tungor)
Ordning; Pleuronectiformes (flatfiskformer)
Klass; Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 19 november 2002.
Uppdaterad / updated: 14 april 2008.

Beskrivning: Oval, flat kroppsform. Avrundat huvud och båda käkhalvorna är omgärdade av talrika, små skäggtrådar för känsel. Rörformiga näsborrar. Ovansidan med varierande färg efter botten, oftast gråbrun till rödbrun och ibland med stora diffusa mörka fläckar. Sträviga fjäll. Blindsidan är vit. Honan är större än hanen. Det är en högersidig flatfisk (ej plattfisk) vilket betyder att den har huvudet med ögon på höger sida, se ovan bild.
Fortplantning: Leker april - augusti. Honan kan lägga upptill cirka 150 000 romkorm, kläcks efter ca 10 dygn. Mycket varierande tillväxt efter temperatur och föda. Populationsfördubblingstid 1,4-4-4 år.
Storlek / max size: Standardlängd 70 cm, maxvikt 3 kg, 27 år.
Utbredning: I en vattentemperatur av 8 - 24 grader finns denna tunga på 0-150 meters djup på mjuk, dyig eller sandig botten i salt och bräckt vatten i östra Atlanten. Från norska Trondheimsfjorden, i Nordsjön, i Engelska kanalen och ner till Senegals kust i västra Afrika. Inklusive Cap Verdeöarna, Medelhavet, sydvästra Svarta havet, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och ibland i västra Östersjön. Återvänder till djupare vatten under vinterhalvåret.
Föda: Borstmaskar samt blötdjur, kräftdjur, musslor, ormstjärnor och fisk i mindre storlek. Äter under natten.
Status: Tungan är än så länge inte upptagen på den internationella rödlistan hos IUCN. Ej heller på den svenska Artedi´s rödlista för utrotningshotade fiskarter.
Rödlistad av svenska världsnaturfonden WWF 2008.
Användning; Offentliga akvarium, matfisk, odlas, sportfisk. Se även nedan text "Mycket läcker matfisk".
Etymologi: Tunga efter holländska tong (Göteborg).
Svenska namn: Tunga, historiskt känt sedan 1664. Synonymer: se ordlista nedan.
Övrigt: Totalfångsten ur alla fiskevatten beräknas vara cirka 50 000 ton per år. De viktigaste fiskenationerna är Holland, Italien, England, Frankrike, Danmark, Belgien.  Totalfångsten i Kattegatt och Skagerrak har sedan 1985 ökat från 200-400 ton till 600-800 ton 1990. Det anses dock att den verkliga fångsten var större och att den relativt låga TAC EU tillämpade 1990 orsakat orapporterade fångster av okänd omfattning enligt ACFM:s beräkningar.
 För år 1991 redovisade svenska yrkesfiskare 96 ton tunga. År 2000 noterades 29 ton tunga. För 2001 blev det 19 ton enligt SCB.

Ordlista - synonymer

brun bergtunga; Färgvariant i gamla norra Bohuslän, (jämför gråtunga, grön sandtunga, rödtunga, se nedan).
brännvinsfisk; Ett fisknamn som Bohusläns gamla yrkesfiskare förr använde som betalning för sprit och tobak.
Dover´s skosula; Se Dovertunga, Solea, sula, såla och såle.
Dovertunga (Doversole); Ursprungligen ett gammalt namn av sjömän för tungans landningsplats i hamnstaden Dover, England. Men grekerna ansåg en gång i tiden att tungan passade bra som sandal (solea) åt en oceannymf - sjömännens glädjeflicka.
 Det gamla engelska fisknamnet Doversole (Dovertunga) avser nu endast arten Microstomus pacificus i Stilla havet medan Doversole i England bytte namn till European sole, europeisk tunga, sedan till Common sole, vanlig tunga, för att undvika förväxling.
europeisk tunga; Tidigare ett internationellt accepterat namn som fiskforskare använde för arten Solea vulgaris (vanlig tunga).
gråtunga; Färgvariant, Fjällbacka, (jämför brun bergtunga, grön sandtunga, rödtunga).
grön sandtunga; Färgvariant i gamla norra Bohuslän (jämför brun bergtunga, gråtunga, rödtunga, sandtunga).
hafvstunga; Västkusten. "Tungan i havet", (jämför sjötunga).
rödtunga; Färgvariant, Fjällbacka. Ska ej förväxlas med den riktiga rödtungan som förr i handeln även kallades "Vanlig sjötunga", (jämför brun bergtunga, gråtunga, grön sandtunga).
sandpapper (-sula); Smögen. Lite skämtsamt namn på "äkta tunga" som den inhemska, bohuslänska befolkningen aldrig uppskattat. De anser fiskköttet vara hårt, ej välsmakande samt att skinnet är tjockt, hårt, strävt och svårt att avlägsna. (jfr Äkta tunga).
sandtunga; Öresund, (jfr grön sandtunga). Ska ej förväxlas med den riktiga sandtungan.
sjöflundra; Gammalt utdött namn på tunga.
sjötunga; Historiskt känt i skrift sedan 1873. Av gamla germanska Seezunge. En del ansåg att förleden sjö- tillkom de okunniga. Sjötunga var förr även ett gruppnamn för underfamiljen Soleinae - Sjötungefiskar för olika sorters tungor och flundror. Namnet sjötunga kom troligen från Trondheim till norska Bohuslän.
sjötunga 1; Tidigare storlekssortering i fiskauktion, över 30 cm lång.
sjötunga 2; Tidigare storlekssortering i fiskauktion, 27 - 30 cm lång.
sjötungefiskar; Äldre namn på underfamiljen Soleinae (se även sjötunga) som numera kallas - Gamla världens tungor.
solea; Ett samlingsnamn från romarnas tid eller tidigare som senare kom in i franskan.
sole,-e; (=sandal, tunga) och engelska Sole (=tunga). Man syftar på skosulans främre form, lite oval (jfr Dover´s skosula).
sula, såla, såle; 1848, tre identiska gamla bohuslänska fisknamn med rötter i efterleden i Dover´s skosula, se ovan (jfr även Dovertunga).
tonga, tånga; Från hollänska fisknamnet Tong, troligen med deras handelsfartyg till hollänska Göteborg.
vanlig tunga; Av latin Solea vulgaris, engelska Common sole, (jfr rödtunga).
äkta sjötunga; Se Äkta tunga.
äkta tunga; Av det gamla engelska namnet True sole och True Dover sole, samt danska ægte tunge. "Äkta sjötunga" och "Äkta tunga" är inget annat än inkomstbringande handelsnamn som entydigt och klart skiljer den från andra ("Falska tungor"), exempel bergtunga, rödtunga. Prefix "Äkta" började bli populärt i Sverige i samband med andra världskrigets slut och är i dag en avvikande namntyp i språksystem. Som fisknamn är "Äkta sjötunga" och "Äkta tunga" på levande varelser något unikt för läcker mat i jämförelse med fabricerande döda ting som får bära epitét; Äkta mattor, äkta porslin, äkta spetsar, äkta tavla, med mera.

MYCKET LÄCKER MATFISK

 Tungan är också en fin matfisk som genom åren fått en massa populärnamn med handelsfartyg till norska Bohuslän, svensk-tyska Nya Lödöse, nederländska Göteborg och danska Halland. Se ordlista intill.
 Minns ni mars 1989 då tungan råkade in i den svenska namnstriden? Någon vinnare eller förlorare utsågs aldrig. Ej heller om den var äkta eller inte. Likaså om det var en sjötunga eller havstunga.
 Denna läckra flatfisk kan tillagas på en massa olika sätt. Kokas, stekas, grillas, friteras, ugnsbakas, rökas, etc. Fiskköttet är mört, vitt, fast, lite sött, utomordentligt välsmakande och kommer bäst till sin rätt som stekt vilket passar oss flesta.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 80,0 gram,
Protein: 18,1 gram,
Fett: 1,8 gram,
Energi: 89 Kcal,
Omega-3: 0,4 mg.

Tunga a la Meuniére
1 - 1,25 kg tunga (4 port.)
Till panering:
2 dl vetemjöl,
1 msk salt.
Till stekning:
smör eller margarin,
saft av 1/4 citron.
Till garnering:
citronklyftor,
2 msk hackad persilja.

 Rensa och skölj fisken. Torka den väl. Vänd fisken i vetemjöl blandat med salt. Stek den vackert brun på båda sidor. Lägg upp fisken på ett rymligt, varmt fat och häll citronsaft över.
 Garnera med citronklyftor och persilja. Servera med nykokt potatis, brynt smör och grönsaker. Smaklig måltid.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index