SYNA FJÄLLEN

  fr 23 april 2002.

Av © Kent Andersson, Göteborg, 2002.
Uppdaterad; 9 augusti 2009.

 Ibland kan det vara svårt att se skillnad på björkna, brax, id, mört, sarv och några karpfiskar till. Men har man en fenformel och räknar antalet fjäll längs sidolinjen blir det betydligt lättare att hålla isär arter från varandra för identifiering.
 Cyprinidae, familjen cyprinider eller karpfiskar, består av 210 släktgrupper med minst 2 010 arter med naturlig utbredning i söt- och brackvatten i Euroasien, Japan, Afrika, Nordamerika och på de flesta öar vid östra Indien. De flesta av dessa arter är välkända hos akvarister, sportfiskare och fiskbiologer.
 Av de 23 karpfiskarter på listan nedan är de flesta inhemska utomhus i vårt avlånga land. Ett flertal av dom utgör en betydande resurs även för svenskt sport- och turistfiske. Tusental metare och specimenfiskare har genom åren visat stor respekt för dessa fångstbyten vilka tidigare betraktades som "skräpfisk".
 Men några karpfiskar kan vara svåra att artbestämma. Variationer i färg, kroppsform, ålder, utseende, uppväxtmiljö, föda, med mera, mellan individer av samma art och mellan dess olika bestånd kan ibland ställa till artbestämningsproblem.

RÄKNA ANTALET FJÄLL

 Hybrider försvårar ytterligare identifikationen. Mot den bakgrund kan det vara motiverat att använda en fenformel och räkna fjällantalet längs sidolinjen.
 Romerska siffror i tabell nedan är antalet hårda fenstrålar och efterföljande arabiska siffror är antalet mjuka fenstrålar. Sarv och id har nästan lika fenformel och för att skilja dom åt är det säkrast att räkna fjällen längs sidolinjen.
 När det gäller ruda (dammruda, sjöruda) och silverrudan, guldfisken, kan det i vissa fall vara mycket svårt att avgöra vilken som är vilken. Då bör man titta noga på ryggfenans tredje hårdstråle som markerar skillnaden. Eller räkna gälräfständerna, 23-33 hos rudan och 37-50 har guldfisken. Alternativ röntgen av fiskkroppen så antalet ryggkoter framträder, 28+29 hos guldfisk och 19+23 har rudan, en metod som flera forskare använder för att vara säker.
 Med elektroforesundersökning kan man också fastställa art. Så långt ska en sportfiskare normalt inte behöva gå, bestämningstabellen nedan kan förhoppningsvis leda dig på rätt väg bland våra svenska karpfiskar.

Fenformel för 23 karpfiskar i svenska vatten utomhus
Art Ryggfena Analfena Bukfena Bröstfena Stjärtfena Antal fjäll Svalgbenständer
Asp III/7-9 III/12-15 10 (16)18 19 64-76 5+3 i två rader
Björkna III/8-9 III/19-24 10 15-17 19 41-52 5+2 i två rader
Brax II-III/7-10 III/23-29 10 (15-)17 19 48-60 5 i en rad
Elritsa II-III/7-8 III/6-7 8-10 14-16 19 75-90 5+2 i två rader
Faren II-III/8-9 III/26-44 10 16-19 19 62-77 5 i en rad
Färna III/7-9 II-III/7-10 9(10) 16-17(18) 19 42-47 5+2 i två rader
Groplöja II-III/7-13 II-III/10-13 9(10) 14(15) 19 (48) 4-5 i 1-2 rader
Grönling II-IV/7-8 II-IV/5-6 9 12 15-17 - - - i en rad
Guldfisk III-IV/14-21 II-III/5-8 8-11 13-17 19 27-34 4 i en rad
Id III/8-11 III/8-11 9(10) 16-19 19(18) 55-61 5+3 i två rader
Karp, Gräs- III/7 III/7-8 8-9 14-17 19 40-48 4-5+2 i 2 rader
Karp, storhuvud III/6-8 III/11-14 1+7(8) 1+18 19 98-115 i en rad
Karp,
vanlig
III-IV/15-22 III/5-7 8-11 14-17 19 33-40 3+1+1 i tre rader
Löja II-III/7-9 III/14-20 8-10 16 19 46-58 5+2-3 i 2 rader
Mört III/9-11 III/8-11 9(10) 15-17 19 41-48 5-6 i en rad
Nissöga II-III/6-7 II-III/5-7 7(8) 8(9) 16 - - - 8-10 i en rad
Ruda III-IV/14-22 II-III/6-8 9(-11) 13-16 19-20 30-36 4 i en rad
Sankrypare II-III/5-7 II-III/6-8 8-10 14-17 19 38-46 4-5+1-3 i 2 rader
Sarv II-III/8-9 III/9-12 9(10) 16-17 19 37-45 5+2-3 i 2 rader
Skärkniv II-III/6-8 II-III/25-29 9 16(17) 19 90-115 4+2 i två rader
Stäm III/7-8 III/7-9 9(10) 17(18) 19 47-55 5+2-3 i 2 rader
Sutare III-IV/8-9 II-IV/6-8 9(10) 16(-18) 19 87-120 4-5 i en rad
Vimma III/8-9 III/17-22 10(11) 16(17) 19 51-64 5 i en rad

Copyright © Kent Andersson, Göteborg, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller/or

kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index