Makrill, svenkt rekord,
3 464 gram. Copyright: K. Andersson.
Atlantisk
makrill - Atlantic mackerel
Scomber scombrus, Linnaeus,
1758.
Copyright
© Kent Andersson,
Sweden, 23 april 2002.
Uppdaterad
/ updated; 27 aug., 2009.
Art: scombrus
Släkt: Scomber
Familj: Scombridae (makrillfiskar)
Ordning: Perciformes (abborreformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)
Etymologi: Det svenska namnet makrill(mackrill) är historiskt sedan år 1618 i skrift från nederlänska makreel, äldre nederlänska makerele, fornfranska maquerel ("kopplare") och troligen från antikens namn Macurello i urgamla Rom med latinets macula(fläck) och macularius (fläckig). Makrillen är som bekant fläckig på ett annorlunda sätt.
Beskrivning: Makrillen är lätt att skilja från andra fiskarter. Spolformig rund kropp med två ryggfenor. Kraftigt avsmalande stjärtspole och djupt kluven stjärtfena. Grön eller blå rygg med mörka fläckar, ljus finmaskig nätteckning eller "bokstavsteckning". De mörka (svarta) ränderna utmed kroppen är vågformiga hos honan och raka hos hanen. Pärlemorskimrande buk. Färgvarieter förekommer ganska ofta. Fenformel; ryggfenor 8-15 hårda totalt, 11-13 mjuka totalt. Analfena 1-1 hårda, 8-13 mjuka. Ryggkotor 30-32. Simblåsa saknas.
Storlek: Tyngsta kända är ett exemplar på 3475 gram, norskt sportfiskerekord 1997 utanför Langesund. Svenskt rekord är 3464 gram, 67 centimeter lång, fångad i silltrål utanför Marstrand 1998. Vanlig storlek är annars 30-40 cm och 0,3-0,5 kg. Arten kan bli minst 20 år gammal.
Utbredning: Den Atlantiska makrillen är uppdelad i två stora populationer. En i västra Atlanten från Labrador till Cape Lookout utmed Nordamerikas östkust. Det andra i nordöstra Atlanten är uppdelad i två stora bestånd, ett simmar i södra Svarta havet, Medelhavet, nordvästra Afrika som övervintrar utanför Sydengland och Irland. Det bestånd som sommartid besöker Öresund, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och ibland Nordnorges kustvatten övervintrar på 150-300 meters havsdjup utanför Skottland och Island där den inte äter eller intar ringa föda.
Biologi: Under sommarhalvåret företar makrillarna i stim stora lek- och födovandringar nära ytan. Vid 3-4 års ålder och vid cirka 30 cms längd blir de fortplantningsdugliga och i Skagerrak och Kattegatt leker de i juni-juli när ytvattentemperaturen är 11-14 grader. En medelstor makrillhona kan lägga 200 000 - 450 00 romkorn, läggs nattetid, som är pelagiska. Kläcks efter 5-7 dygn. Makrillen lever av zooplankton, fisk- och krabblarver, fiskrom, samt av småfisk, framför allt ansjovis, sardiner, småsill, mindre skarpsill, tobis, små bläckfisk, små räkor, och så vidare. Populationsfördubblingstid; 1,4 - 4,4 år.
Status: Sedan 1960-talet har populationer och bestånden blivit kraftigt överfiskade och det återstår förnuvarande endast 15-20 procent av sina ursprungliga storlekar. Årskvoter är införda i de flesta länder.
Användning: Kommersiellt viktig mat- och foderfisk (skrapfisk) som fångas med dörj, garn, krok, trål eller vad. Det feta fiskköttet är välsmakande och saftigt som i fryst skick håller några månader. Näringsvärde: energi kJ 891, fett 3-30 gram, kcal 213-220, protein 14,0 -18,7 gram, allt per 100 gram fiskkött. Rik på vitamin A (14µg/100g), D (3-13µg/100g), B12 (12µg/100g), E (0,6mg/100g) samt nyttiga omega 3-fettsyror (1,8 mg). Vattenhalt cirka 64 procent. Rensförlust cirka 41 procent. Makrillen smakar bäst vår och sommar, färsktrökt, nystekt, grillad eller gravad. På senhösten är den fetare, lämplig för kokning och inläggning.
Övrigt:
• Sedan 1992 arrangeras årligen VM i Makrillmete
i Fjällbacka.
• April 1994 blev makrillen, västkustens "ädelfisk",
Bohusläns landskapsfisk.
• År 2000 blev makrillen Göteborgs egen
"nationalrätt", serveras färskstekt med sötsur dillsås
på nationaldagen 6 juni varje år.
• Maj 2005 slog färsk makrill nytt prisrekord
med 105 kr kilot på Göteborgs fiskauktion.
• Makrillen är med andra ord en mycker läcker
matfisk i flera europeiska länder. En helt annan uppfattning har man
i USA och Kanada, deras makrillfångster säljs djupfryst i block
som agn eller zooföda eller går på foderexport till Japan
och endast en liten del skickas som matfisk till Europa. Nordamarikanarna
säger "Don´t buy bait mackerel for food mackerel". Även
om prisskillnaden är liten. Bakgrunden är att agnmakrill är
gammal, ibland mycket gammal. Medan matmakrillen är färsk och vikten
skall inte överstiga 450 gram enligt deras uppfattning.
• 17 april 2009 bildades Makrillakademien, finns på Skaftö
i Bohuslän.
Dioxin: Halterna av dioxin i samlingsprovet av makrill från Skagerrak var låg (0,47 pg WHO-TEQ/g färskvikt) och ligger under det föreslagna gränsvärdet. Ett samlingsprov från 1989 på makrill från Skagerrak uppvisade en dioxinhalt på 2,8 pg WHO-TEQ/g färksvikt enligt Livsmedelsverket.
Historik:
Makrillen har
genom åren alltid varit älskad och hatad. Enligt tysk naturforskare
A. E. Brehm, 1829-84;
"Makrillens utmärkta kött bör enligt vår åsikt
ätas så snart som möjligt, hvaremot romarna läto det
blandadt med blodet och inelfvorna ruttna och derigenom beredde en af dem
mycket omtyckt sås "garum". Den bästa kallades spansk,
svart eller ädel garum, och två mått deraf kostade hufvudsakligen
till följd af de tillsatta indiska kryddorna öfver 540 kronor, så
att det förutom vällukterna icke gafs någon vätska på
de romerska torgen som betalades så högt. Den färdiga såsen
häldes öfver allehanda kötträtter eller ock dracks den
med vatten och vin till bordet. Dess lukt lär hafva varit afskyvärd".
• Fransk romantisk fiskforskare skrev "Så
snart våren inträtt följer madam makrill efter de små
staksillarna, som kallades "vierges" (jungfruar) och sammanförde
dem med deras blivande män". Därav fisknamnet kopplerska på
många europeiska språk.
• Förr i tiden trodde man att makrillens teckning
på på ryggen var hemliga skrivtecken. En präst i Bohuslän
knäckte koden. När han förstod skriften slutade han äta
makrill och avslöjade ej heller hemligheten.
• Från
1800-talets början; "En döfstum yngling skall då, under
det han badade i sjön utanför Strömstad, hafva råkat
in i ett makrillstim, som anföll honom från alla sidor. Flera personer
hade sett huru han slet Makrillarna lösa och kastade dem bort från
sig, och han hade måst släppa lifvet till, om han ej fått
tag i en påle och derpå räddat sig". Det var havsvargen.
• Gamla fiskare utanför Hallands Väderö
ansåg att makrillen före midsommar är "blind" och
då går på garn, efter midsommar åter "ser"
den och tager då på dörj. Därav namnet garn- respektive
dörjmakrill.
Populärnamn, A - Ä.
Atlantisk
makrill: Internationellt
accepterat namn som fiskforskare använder för arten Scomber
scombrus.
Blåbär:
Liten makrill. Marstrand - Rörö.
Bränd gaisare, 2005, Göteborg, är rökt
makrill.
Bottenmakrill: Stor makrill
fångad vid botten. Flatholmen - Marstrand.
Cigarr: Cirka 20 cm lång.
Marstrand.
Dogger x-makrill: Stor
makrill, fångad på Doggers Bank. Smögen.
Dörje-Mackrill, 1746, se dörjemakrill.
Dörjemakrill: Fångad
med ränndörj (juni - augusti). Västkusten.
Ellösekarlar: Små makrillar. Norra Bohuslän.
Etta: Se makrill nr 1.
Ettans makrill: Se makrill
nr 1.
Exare: Stor makrill. Vikt
ett kilo eller tyngre. Flatholmen - Klädesholmen.
Fetmakrill: Stor fet makrill.
Västkusten.
Gaisare: Svartgrönfärgad
makrill. Göteborg (fotbollslaget Gais).
Galt: Ovanligt stor makrill.
Rörö.
Garnmakrill: Fångad
med garn (nät), krok eller småvad inomskärs. Totallängd
28 cm eller mer. Västkusten.
Gravmakrill: Stor fet makrill
för gravning. Fjällbacka.
Gåt: Småmakrill.
Kungshamn.
Gåting: Liten småmakrill.
Bovallstrand.
Halvmakrill: Halvstor makrill,
20-25 cm lång. Bohuslän.
Havssvin: Öknamn
på glupsk makrill. Bohuslän.
Havsvarg:
Öknamn på glupsk makrill. Bohuslän.
(jfr havskatt).
Hästemakrill: Stor
fullvuxen makrill. Rörö. (jfr taggmakrill).
Höstmakrill: Fångad
på hösten. Västkusten.
Krokmakrill: Fångad
på krok, stillaliggande båt. Västkusten. (jfr metemakrill).
Kult: Halvstor makrill,
20-25 cm lång. Norra Bohuslän.
Kultemakrill: Halvstor
makrill, 20-25 cm lång. Norra Bohuslän.
Kulting: Halvstor makrill.
Fjällbacka. (även halvstor torsk).
Kungsmakrill: Stor sällsynt
makrill med annorlunda teckning än vanlig. Grebbestad. (jfr makrillkung).
Mackrill, 1746, äldre stavning.
Makkel, Öckerö.
Makrel: Norskt namn. Gåsö
i Bohuslän.
Makrill: Svensk beteckning,
rikssvenska, väl etablerad i hela landet.
Makrill nr 0: Totallängd
32 cm och däröver, före EU inträde 1995.
Makrill nr 1: Längd
28-31 cm före EU inträde, därefter vikt över 500 gram.
Makrill nr 2: Längd
23-27 cm före EU inträde, därefter vikt 200 - 500 gram.
Makrill nr 3: Vikt 100
- 200 gram, efter EU inträde.
Makrill nr (0), 1, 2 och
3 är storlekssortering i vikt på fiskauktion. Avser makrill
i första hand fångad med trål eller med snörpvad utomskärs.
Makrillkung:
Ovanligt stor
makrill. Nordkoster. (jfr kungsmakrill). Makrillkung var förr också
vanlig benämning på den fiskare som under det bohuslänska
dörjefisket efter makrill i Nordsjön drog upp den första makrillen.
Han fick sedan skulden om fisket sedan gick dåligt, men blev det bra,
ärades han. (Makrillkung betyder även taggmakrill i norra Halland).
Makrillpir:
Småmakrill. Fjällbacka 1926. Gullholmen
1933. Se även pir.
Makrillspirr: Liten makrill.
Se även spirr.
Metemakrill: Fångad
med slagdörj. Från och med Orust till norsk gräns.
Nollan: Se makrill nr 0.
Nordsjömakrill: Makrillen
i Nordsjön som traditionellt behandlas som ett separat bestånd
när ACFM gör beståndsberäkningar.
Notmakrill: Fångad
med ringnot. Bohuslän.
Pir: Småmakrill.
Fjällbacka 1926. Gullholmen 1926 samt Grundsund - Strömstad. Ursprungligen
norskt namn. (jfr pirre).
Pirre: Småmakrill.
Käringön 1935. Marstrand. Fångad med ränndörj? (jfr
pir).
Plottis: Stor makrill.
Käringön.
Propellermakrill: Makrill
som lockas till propellervattnet när turfiskebåten slår back
för att stanna.
Qlunn: Fornnordiskt namn
på makrill.
Rund-Mackrill, 1746, liten fet makrill.
Saltmakrill: Saltad makrill,
handelsvara, medeltiden till första hälften av 1900-talet.
Små-makrill: Längd
8-9 tum, 1800-talet och tidigare. Gammal uppfattning.
Småmakrill: längd
15-20 cm, senare uppfattning. Bohuslän.
Småspirre: Liten
småmakrill. Gullholmen. (jfr spir och spirr).
Snörpvadsmakrill: Fångad
med snörpvad utomskärs.
Sotenäsing: Mellanstor
fin makrill. Bovallstrand, Brastad, Bro, Kungshamn.
Spegemakrill: Bohuslänska,
se spicken makrill.
Spicken makrill: Gammal
rikssvenska för insaltad fet höstmakrill till jul- och nyårshelger.
Spik: Småmakrill.
Kungshamn, Smögen.
Spir: Liten småmakrill.
Bovallstrand. (jfr småspirre).
Spirr: Småmakrill,
15-20 cm lång. Västkusten. (jfr spir).
Spirre: Småmakrill.
Rönnäng 1919. Klädesholmen.
Spring-Makrill: Gammalt
(engelsk) namn på vårmakrill i Bohuslän. Ref "beskrivning
öfer makrillens fiskning", cirka år 1800.
Stormakrill: Mer än
25 cm lång. Västkusten.
Strömakrill: Enstaka
makrillar i vattnet som fångas på olika sätt.
Trea: Se makrill nr 3.
Treans makrill: Se makrill
nr 3.
Trålmakrill: Fångad
med trål. Västkusten.
Tvåa: Se makrill
nr 2.
Tvåans makrill: Se
makrill nr 2.
Vadmakrill: Fångad
med vad (augusti - septemper). Bohuslän.
Vanlig makrill:
Gammal benämning.
Vårmakrill: Fångad på våren, ej fet.
Wår-Mackrill, 1746, se vårmakrill.
Västlig makrill: Makrill väster om Brittiska öarna enligt
ACFM`s beståndsberäkningar.
X-makrill: Stor makrill. Hälleviksstrand, Smögen.
Ängel: Blåvitfärgad makrill. Göteborg. (jfr fotbollslag
IFK)
Syskonarter:
Den Atlantiska makrillen har tre syskonarter;
Bredpannig makrill (chub mackerel), Scomber japonicus,
Prickig makrill (blue mackerel), Scomber australasicus,
Atlantisk bredpannig makrill, Scomber colias.
Försäljning
av färsk, orensad makrill på Göteborgs fiskauktion |
|||
År |
Totalvikt,
orensad |
Totalpris,
exkl. avgifter & matmoms |
Medelpris
kr/kg |
1996 |
104.965
kg |
1.409.929,71
kr |
13,43
kr/kg |
1997 |
64.500
kg |
1.292.047,32
kr |
20,03
kr/kg |
1998 |
77.593
kg |
1.191.972,83
kr |
15,36
kr/kg |
1999 |
68.024
kg |
1.236.872,01
kr |
18,18
kr/kg |
2000 |
80.750
kg |
1.161.718,68
kr |
14,39
kr/kg |
2001 |
99.375
kg |
1.737.973,30
kr |
17,49
kr/kg |
2002 |
95.151
kg |
2.075.829,62
kr |
21,82
kr/kg |
2003 |
104.799
kg |
2.305.090,23
kr |
22,00
kr/kg |
2004 |
137.056
kg |
2.694.638,59
kr |
19,66
kr/kg |
2005 |
105.702
kg |
2.680.862,57
kr |
25,36
kr/kg |
2006 |
119.123
kg |
2.947.585,08
kr |
24,74
kr/kg |
Landningar
enligt SCB och Fiskeriverket |
|||
2006 |
3.369
ton |
35.746.000
kr |
|
2007 |
3.935
ton |
40.970.000
kr |
|
Copyright
® Kent Andersson,
Sweden, 2002-09.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
Ovan text kan fritt användas för akademiska och icke-kommersiella
ändamål om följande anges:
Källa: http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com