Brax är Södermanlands landskapsfisk. © Kent Andersson

Brax - Common bream
Abramis brama (Linnaeus, 1758)

  fr.19 april 2002.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2002.
Uppdaterad / updated; 18 november 2009.

Art: brama
Släkte: Abramis (ett grekiskt fisknamn)
Familj: Cyprinidae (karpfiskar)
Ordning: Cypriniformes (karpfiskformer)
Klass:
Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Hög kroppsform, hoppressade sidor. Unga exemplar har silversidor, äldre gyllenbruna(se bild ovan). Utskjutbar, bälgliknande mun. Ryggfenan; 3 tagg- och 9-10 mjukstrålar. Analfenan; 3 tagg- och 23-30 mjukstrålar. Analfenans bas dubbelt längre än ryggfenans.
Fortplantning:
Leker ovanför gräsbevuxna grundbottnar, mestadels nattetid, i maj - juni, under olika omgångar, ibland med 1 veckas upphåll. Lekhanen har vita hudvårtor på huvudet, ibland även på ryggen. Honan kan producera upptill 587.000 romkorn, kläcks efter 2-14 dygn. Mycket varierande tillväxt. De upphetsade braxarna braxar (slår, västgöta) med stjärtarna för att virvla upp vattnet och bottenslam så braxengräset rivs loss och flyter omkring, samt att få uppmärksamhet. Brax, liksom id, kallas vid detta lektillfälle för badfisk (baddfisk) då den "badar" ("baddar"), plaskar i grunt vatten då den gulaktiga rommen klibbas fast på vattenväxterna, braxengräset. Populationsfördubblingstid; 4,5 - 14 år.
Storlek / max size:
11,55 kg i Vestijärvi 1912, Finland. Svenskt rekord på 9,2 kg, 82 cm, Ringsjön, Skåne. Arten kan bli minst 30 år.
Utbredning:
Sötvatten, grundvatten, pH 7,0 - 7,5, dH 15, Europa(ej i södra) och Asien (ej i norra).
Föda:
Zooplankton, insekter, mindre kräftdjur, mask, blötdjur, växter. Storvuxna braxar äter ibland även småfisk.
Status:
Ej upptagen på internationell rödlista IUCN.
Användning:
Matfisk, betesfisk, metfisk, odlingsfisk, offentliga akvarier, djurfoder. Brax var en högt skattad matfisk i gamla tider. På 1700-talet ansågs kaviar beredd på braxrom läckrare än rysk kaviar. Stor fet brax har ganska välsmakande kött som skall serveras med vitsås av sötsur pepparrotsgrädde. Inkokt eller rökt brax är delikat. Att äta brax vid jul är en gammal tradition. Abraham Brahe skrev i sin "Tänkebok" 24 december 1618(gammal tidräkning): "På julaftonen wälsignade mijg Gudh med et herrligt Notwarp. Jag fick ensamt på min Lott 1.700 stora Idar och 400 Braxnar, förutom smaafisk som wij skänckte bort til Bönderna".
 • Det totala kommerciella fisket efter brax beräknas vara mellan 60 000 och 80 000 ton årligen. Fångsterna av fritidsfisket tillkommer. Mest tas upp av Ryssland, därefter andra republiker i forna Sovjetunionen som till exempel Azerbaijan och Khazakstan.    • Brax kan tillagas på många sätt. Den kan kokas, grillas, rökas, stekas, friteras eller bakas i ugn. Behåll skinnet på så ramlar inte köttet isär. Även om brax är känd för sina många ben så är den en uppskattad matfisk för många, speciellt i östländerna.
Brax är bäst från september till jul då den ätit upp sig ordentligt efter lektiden maj - juni. Som allra bäst är brax godast i vikt över 1 kg från vatten med god tillgång på föda och fångas med agnad krok eller nät. Fiskköttets fetthalt brukar då vara cirka 4 procent och proteinet ungefär 15 procent i genomsnitt.
Etymologi:
Brax
är en kortform av det fornsvenska fisknamnet braxn (glans) och ibland brasn, medeltidssvenska braxna (glänsa) och ibland brasna, besläktat med forngermanska brehwa (glänsa), äldre tyska fisknamnet braxer och det gamla sydtyska fisknamnet brachs (brax).
Svenska namn:
Braxn, fornsvenska före 1520, sedan brax (obestämd form). Synonymer: badfisk (se fortplantning),
bjälk, bjärck (östra Skåne), bjärk, björk, blecka, blåpanka, brasen (vuxen brax i Lomma), brasenfladrek/brasenflarding (västra Göingebygder), braxen(bestämd form), braxen-flira (ungbrax, Lomma), braxenbläcka (stor brax, Uppsala), braxenpanka (i stim), flarna, flira(ungbrax, 10-20 cm, Hjälmaren 1917), kuttlucka (småväxt brax i Medåker, Västmanland och i Västergötland), lucka (små braxar under 10 cm, Hjälmaren 1917), pank, panka, sjöbrax 1848, svartspoling, etc.
 Ovädersbrax, är den brax som på senhösten av storm drivs in i grunda vikar.
 I Småland leker den mindre "gökbraxen" först i början av maj, därefter den medelstora "häggbraxen" (när häggen blommar), rågblomningsbrax och sist vid midsommar den största "enbraxen" (när enbusken ryker, blommar).

Övrigt:
Brachsmann (Braxman) i sydtyskland antyder att han sysslade med braxfiske eller handel med brax på något sätt. Detsamma gäller Jöns Brasnaman (Braxman), en herre i Stockholm omkring år 1500. Då såldes brax för 2 öre vikten av ett skålpund, 454 gram, vilket då motsvarade priset av 4 tunnor säd. Det ger en aning om värdet och måttet.
 • Bland de märkligaste storfångsterna av brax är det så kallade "Hakvarpet" i sörmländska Hallbosjön nära Nyköping. Där drogs årligen, på samma plats, med vinternotvarp mellan 4,25 och 17 ton brax i gamla tider. En annan anmärkningsvärd storfångst gjordes i början av mars 1749 då 50 000 braxar hittades i ett notvarp i Broviksjön vid Norrköping.
 Braxen bildar hybrider med björknan och mörten.

NÄRINGS- & ENERGIVÄRDE PER 100 GRAM ÄTLIG DEL:
Vatten: 75 gram,
Protein: 16,7 -18,0 gram,
Fett: 4 - 5,5 gram.
Energi: kJ 432, kcal 103-122.
Rensförlust: 40 procent.

SVENSKT RIKSNAMN - SWEDISH NAME

  Från och med år 1990 skrivs fiskens vetenskapliga namn (ett släktnamn och ett artnamn på latin) i feminin eller maskulin form. Det vill säga, både feminin och maskulin form får inte förekomma i fiskens vetenskapliga namn.
Abramis brama
är skrivit i feminin form för brax.
 Det svenska språket gör ingen uppdelning i feminin och maskulin form, därför gäller beteckningen brax som är skrivit i maskulin form.

  Feminin form Maskulin form
singular, obestämd braxna; medeltidssvenska, av fornsvenska braxn (brasn), braxna (brasna). brax; nutidssvenska, kortform av braxn och braxna.
singular, bestämd braxnan; medeltidssvenska. braxen; nutidsvenska, kortform av braxnan.
pluralis, obestämd braxnar; medeltidssvenska braxar; nutidssvenska, kortform av braxnar.
pluralis, bestämd braxnarna; medeltidssvenska braxarna; nutidssvenska, kortform av braxnarna.
Enl. Göteborgs universitet, språkforskare, m.fl.
NAMN PÅ BRAX I UTLANDET
Azerbaijan; leshtsch (ryska). Belarus; leshtsch (ryska). Belgien; bréme. Bulgarien; platika. Danmark; brasen, (liten brax heter; bleg, flire, flirke, flise, flitter, flitting). England; bream, carp-bream, common bream, bronze bream, freshwater bream. Estland; latikas. Finland; lahna (liten brax; braxenbleka). Frankrike; brame, bramen, bréme, bréme carpée, bréme commune, grande bréme, plaquette. Grekland; lestia. Holland; brasem. Irland; bran. Italien; abramide, brama. Jugoslavien; deverika (serbokratiska), ploscic (slovenska). Lettland; leshtsch (ryska), pluzen. Litauen; leshtsch (ryska). Norge; brasme, brase, brasp. Poland; leszcz. Portugal; brema. Rumänien; platica. Rysska federationen; lesch obyknovennyi. Schweiz; brachsen, brachsmen, brama, bréme. Slovakien; pleskac vysoky. Tjeckien; cejn velky, pleskac vysoky (slovakiska). Turkiet; capak baligi, tahta baligi. Tyskland; blei, bleier, brachse, brachsen, brasse, brassen, bressen, schlaffke. Ukraina; leshtsch (ryska), ljashch (ukrainska). Ungern; dévér keszeg. USA: bream, bronze bream, common bream. Österrike; brachsen.
Försäljning av färsk, orensad brax på Göteborgs fiskauktion.
År
Totalvikt, orensad
Totalpris, exkl. avgifter & matmoms
Medelpris kr/kg
1996
1 711 kg
34 070 kr
19,91 kr/kg
1997
797 kg
7 175 kr
9,00 kr/kg
1998
2 309 kg
17 249 kr
7,47 kr/kg
1999
3 653 kg
30 354 kr
8,31 kr/kg
2000
1 473 kg
13 453 kr
9,13 kr/kg
2001
2 514 kg
19 817,50 kr
7,88 kr/kg
2002
2 265 kg
17 384,57 kr
7,68 kr/kg
2003
2 097 kg
13 153,10 kr 
6,27 kr/kg 
2004
1 961 kg
14 043,38 kr
7,16 kr/kg
2005
2 665 kg
28 138,50 kr
10,56 kr/kg
2006
5.700 kg
45.557,87 kr
7,99 kr/kg

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson

Har du några fågor, förslag till förbättringar, synpunkter? Kontakta mig gärna via
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index