KURDISTAN Den Sista Kolonin
INNEHÅL:
Kurdistan är ett sammanhängade landområda i mellersta Östern med en yta på ca 600 000 km2. Det ligger inom staterna Turkiet, Iran,Irak och Syrien och har en befolkning på ca 35-40 miljoner människor.
Men det kurdiska folket har ingen egen regering, inget parlament, ingen egen stat.
Fördelningen på de olika länderna är:
*Turkiet:18 miljoner.
*Iran:13 miljoner.
*Irak: 5 miljoner.
*Syrien: 1,5 miljoner.
*Sovjet: 1 miljon.
*På flykt och övriga länder: ca 2 miloner.
I Turkiet existerar kurdirna inte officiellt och i de tre andra länderna erkänns de i varierande grad beroende på den politiska situation, som för tillfället råder i landet, i Sovjetrepublikerna Azerbajdzan, Georgien, & Armenien erkänns som minoritet med kulturella rättigheter.
Kurdistans gränser utgör av Taurusbergen i väster
och den iranska högplatån i öster, Araratberget i
norr och Mesopotamiens slättland i söder. Landområdet
domineras av berg och skoglösa högplatåer.
Kurdistan har inlandsklimat med långa heta somrar och korta
kalla vintrar. Eftersom delar av landet ligger högt över
havet med bergstoppar på upp till 4 till 5000 meters höjd
faller mycket snö under vintern.
De två stora och kända floderna Eufrat och Tigris med
bifloder rinner genom Kurdistan. Slättlandet är
därför bördigt. Omkring tre fjärdedelar av
befolkningen lever av jordbruk. Man producerar vete, ris, tobak,
bomull, frukt och grönsaker.
Fårskötsel är en annan inkomstkälla i Kurdistan.
Kött och ull säljas vidare till respektive lands
storstäder. Många av de s k äkta mattorna är
vävda av kurdiska kvinnor, men saluförs i väst som
persiska eller turkiska mattor.
Kurdistans alla delar är mycket underutvecklade vad gäller
industri, vägar, elnät och sanitära
förhållanden, centralregeringarna medvetet
underlåtit att investera i de kurdiska delarna det är en
del av förtrycket mot den kurdiska befolkningen. De kurdiska
bergen och slätterna är rika på mineraler. De
största oljekällorna ligger i Batman i den turkiska delen,
Kermansha i den iranska, Kirkuk, Mosul och khanaquin i den irakiska
och Derek i den Syriska delen. Dessutom utvinnas naturgas &
jarnmalm i Kirkuk & Sulemania i den irakiska delen, såsam
krom, bly och zink i den turkiska delen. Det finns okså kol,
koppar, guld & silver.
15% av världens oljetillgångar finns i Kurdistan. Dessa
tillgångar har inte förbättrat det kurdiska folkets
situation.Inkomsterna användas i stället för
respektive centralregerings satsningar utanför Kurdistan. Ett av
kurdirnas krav i den kamp, som förts mot respektive länders
regeringar i hela 1900-talet, har varit att få del av
inkomstern för att kunna höja befölkningens
levnadsstandard.
Det påstås ibland att det kurdiska språket inte
existerar, att det inte går att skriva eller att det är
outvecklat.
Men skriftlig kurdisk litteratur har funnits sedan 1000talet.
Kurdernas nationalepos "mem u zin" skrevs av den kurdiska poeten
Emedi Khani, som levde mellan 1651-1707.
Kurdernas problem är att de inte får använda sitt
eget språk fritt. Orginal alfabetet är det latinska
alfabetet men i Irak & Iran används det arabiska och i
sovjet det kyrilliska.
Att kurdiska skrivs med olika alfabet har försvårat och
förhindrat utvecklingen, trots förbud och förtryck har
poesi, prosa och tidningar givits ut. Kurdirna hade de bästa
möjligheterna i Sovjet & Irak.
Kurderna är ett indoeuropeskt folk, de två kurdiska
huvuddialekterna kallas för kurmandji & sorani. Arabiska
& turkiska är altaiskta och semitiskta språk och har
inga gemensamma rötter med det kurdiska språket.
Kurdiska barn i Turkiet, Irak, Iran, Syrien måste lära sig
ett för de helt främande språk.
Ca 85% av befolkningen i Kurdistans alla delar är kurder - de
övriga 15% består av armenier, araber,turker och perser,
75% av kurder är muslimer, 10% judar, 15% är kristna.
Kurderna trodde på solen och eld. Deras gamla religion kallas
Zoroastrismen och deras heliga bok hetar Avesta, grundad f kr av
Zarathustra.
Kurdernas år borjar den 21mars och enligt kurdernas kalendar
är vi nu i år 2697.
Kurderna har precis som alla andra folk sin egen historia. Den
är viktigt att känna till eftersom den förklarar
dagens situation.Kurderna anses vara ättlingar till en av de
indoeuropeiska stammar, mederna, som slog sig ner i Zagros
berstrakter under andra årtusendet före kristus. Mederna
erövarade staden Ninive från assyrierna år 612 f kr
och grundade där ett starkt kejsardöme.
Kurdernas motstånd mot islam var mycket starkt. Kurder vill
inte foga sig under islam och araberna. På 800-talet underkasta
de sig islam. Men även efter 800-talet gjorde kurdiska stammar
flera uppror mot islam, som för de var identiskt med
araberna.
Efter den arabiska invasionen följade många olika perioder
i kurdernas historia. På 1800-talet, har det funnits otaliga
mer eller mindre självständiga kurdiska kungar och
furstar.
Seldtjukturkarnas invasion år 1071och mongolernas, år
1231 lade grunden till det ottomanska väldet. Endast
perserväldet lyckades stå emot ottomanerna. Båda
utnyttjade kurderna för sina maktsträvanden, första
delningen av Kurdistan skedde år 1514. 1639 fastslogs denna
gräns.
Uppkomsten av nationalstater i Europa påverkade också
folken i det osmanska väldet t ex armenier, kurder araber.
De fick stöd av Storbritannien, Frankrike & Ryssland men de
spelade på dessa folks missnöje och hoppades på egen
vinning.Strategiska & ekonomiska intressen fanns alltid i
bakgrunden.
Konflikterna i dagens Mellersta Östern har sin grund i de
statsbildningar, som upprättades efter första
världskriget.
För Storbritannien, Frankrike och USA handlade det främst
om egna intressen, gränserna drogs därför utan
hänsyn till befolkningen i området.
Den 10 augusti 1920 slöts en fredsöverenskommelse i
Sévers utanför Paris mellan de osmanska förlorarna
och segermakterna.
I denna erkändes kurdernas rätt till en
självständig stat, i enlighet med artiklarna 62, 63 &
64.Men i det nya fredsfördraget som slöts i Lausanne den 24
juli 1923, efter segern över grekerna, skrevs inte dessa
paragraf.
Kurderna fick nöja sig med muntliga löften att frågan
skulle regleras senare.
Ripubliken Turkiet utropades den 29 oktober 1923. Den 3 mars 1924
förbjöd regeringen det kurdiska språket och
litteratur på kurdiska, kurdiska skolor stängdes, kurdiska
lädare, som stött Kemal Atatürk hängdes efter en
midag, som AtatUrk inbjudet till som tack för hjälpen.
Kurderna svarade med uppror ifebruari 1925 leet av sheik Said. Efter
en månad var det kuvat: tiotusentals dött ledare
avrättades. Nästa uppror organiserat 1928-1930 av Ihsam
Nuri i Ararat, samt i Sason 1930 och i Dersim 1937.
Alla uppror slogs ned med stor brutalitet, i Dersim kostade 70 000
kurder.
Kurdiska namn på städer & byar ändrades till
turkiska, obligatorisk turkisk undervisning infördes i syfte att
assimilera de kurdeska barnen.
Benämningarna "Kurd" & "Kurdistan" försvann &
ersattes i alla oficiella turkiska skrifter med "bergsturkar" och
"östra Anatolien".
Enligtden turkiska regeiringen existterade inte kurderna de
döptes om till "bergsturkar". Från 1925 är Kurdistan
en "militärzon", förbjuden för utlänningar.
Det finns minst 15 illegala kurdiska partier i Turkiet, t ex PKK,
pesheng, TSPK, Kuk och KDP.Eftersom partibildning för kurder
alltid varit förbuden har alla existterat illegalt.
Alla har väpnadkamp. Den väpnade kampen är den enda
vägen till självstyre, eftersom ingen velat lyssna på
kurdernas krav.
Det finns omkring 150 000 kurdiska politiska fångar i Turket,
500 000 av den turkiska arméns 700 000 soldater är i den
kurdiska delen.
Den turkiska armén har ett 20 kilometer brett bälte
längs gränserna mot övriga delarna av Kurdistan,
målet är att förhindra alla kontakter mellan kurder
på den andra sidan av gränsen.
Kurderna i Iran drabbades av samma slags assimilerings-politik,
på 20-talet gjorde Simko flera uppror.
Till sist sköts han ned mitt under förhandlingar med shah
Reza palhavi.
I november 1945 bildades KDPI & i januari 1946 utropades den
oberoende republiken Kurdistan "Mahabad-republiken" till president
valdes Qasi Muhammed, efter ett år föll republiken och
ledarna hängdes.
Mahabadrepubliken blev alltså bara ett knappt år gammal,
men den har haft ett stort symbolvärde för kurdiska
kampen.
Utan stöd från segrarmakterna i andra världskriget
hade de inga möjligheter att försvara sin republik mot den
iranska armén, när Sovjets armé drog sig
tillbaka.
1979 kurderna förberedde sig för ny framtid.
De önskade självstyre, men redan i mars gick den nya
regeringen under ledning av Ayatollah Khomeini till anfall mot den
kurdiska befolkningen.
Den iranska armén har återtagitshahens gamla garnisoner
& behärskar städer & huvudvägar på
dagarna PÅ nätterna har KDPI initiativet, då
går dess gerilla "Peshmerga" till angrepp.
1989 sköts ned mitt under förhandlingar i Wien KDPIs ledare
Abdulrahman Ghassemlou.
1992 sköts ned KDPIs ledare D. Sadik Sharaf Kandi i Birlen under
Europas social demokratnas kongres.
1979- 1990 (64 000) kurder har dött i Iran.
Redan 1919 hade sheik Mahmut Hafed proklamerat kungariket
Kurdistan i Sulemania. Upproret slogs ned 1924.
Ett nytt försök gjordes 1930-32.
I samband med andra värdskriget revolterade kurderna på
nytt. Denna gång leddes upproret av Mustafa Barzani.
Med hjälp av brittiska flyg slog den irakiska armén
tillbaka Barzanis trupper.
I januare 1946 blev Mustafa Barzani överbefälhavare
för armén i Mahabad-republiken i juni 1947, när
republiken Kurdistan hade krossats, flydde han till Sovjet.
1958 återvände Barzani till irakiska Kurdistan inbjuden av
general Kassem, Han lovade kurderna fulla rättigheter.
I konstitutionen fastslogs att Irak består av araber &
kurder.
KDP som bildats 1946 erkändes, efter 3 år alla löften
till kurderna sveks.
Kurderna krävde självstyre, striderna på gick mellan
61-70.
1977-79 minst 3 000 byar har förstördes.
1985 alla byar i grensn mot Iran & Turkiet jamnades mot marken.
16 mars 1988 angrep staden Halabja med gas 5 000 kurder dog under 10
minoter 7 000 svårt skadade.
1988-90 använde irak gas i mer än 180 tillfällen
samanlagt har 100 000 drabats av det.
April 1991 flydde över 2 miljoner mot gränsna FN
upprättade en frizon norr om 36:e breddgraden.
19 maj1992 för första gången fria val.
04 Juli 1992 kurdisk kualition regering mellan KDP, PUK, KCP.
01 maj 1994 brödrastrid i Kurdistan mellan KDP & PUK.
I det franskstyrda Syrin fanns en relativ frihet för
kurderna.
Men när landet blev sjlvständigt försämrades
deras situation särskilt på 60-talet då 120 000
kurder fråntogs sina syriska medborgarskap.
Från, 74 då Barzani gick till angrepp mot Irak med
stöd av USA via Iran, blev den kurdiska frågan mer
känd i världen.
Endast enstaka experter kände tiddigare den kurdiska
frågan.
Visserligen finns litteratur om kurderna, från 1900-talet,
skrien av bl a språkexperter, historiker &
socialantropologer.
Mellan 1975-1995, dvs de senaste 20 åren har den kurdiska
frågan lyft fram ur anonymiteten.
Begreppet Kurdistan har fått ett innhåll.
I Rysland & armenian sedan 1920 & 1930, Frankrike, Holland,
England & tyskland sedan 1983 & i USA 1996 kurdiska
kulturinstitut, som bl a med statliga medel stödjer utgivning av
kurdiska litteratur & insamling av kurdiskt material.
Kurderna kommer från ett utpräglat
jordbrukssamhälle, där feodala traditioner fortfarande
är levande.
Gästfrihet tillhör traditionen, de flesta män &
50% kvinnor har en avslutad gymnasie utbildning.
Några kända kurdiska räter:
* "Savar" är krossat kokt vete & ätas med
kött.
* "yaprax" är vinblads dollma.
En kudisk dikt av kurdiska poeten "Abdulla Pashew"
"okända soldatens grav"
När en delegation åker någonstans
för man med sig en blomsterkrans till den okända soldatens
grav.
Om en delegation kommer till mitt land i morgon och frågar mig:
var är den okände soldatens grav?
Säger jag:
min herre, vid vilken flodstrand
i vilken moske´ framför vilket hus
i vilken kyrka i vilken grotta
på vilken bergssida vid vilken gårdsträd som
helst
i Kurdistan
på varje handsbredd jord
under varje alnsmått himmel
Ffåga inte! Buga litet och lägg ner er blomsterkrans.
kurdisk ordspråk & talesätt:
* Den, som har hus av glas, ska inte kasta sten efter andra.
* Om du inte kan blomma i livets park så bli inte en tagg som
skada för andra.
|
Postadress: |
Magistratsv.37D S-226 43 LUND SWEDEN |
+46 (0)46 13 6813 mobiltelefon: +46(0)70 77 61 082 |
|
Banking account No. |
Sidan bygd av: Dabagh Sarkawt |
|
