
Här är lite fakta om mig
Jag föddes i Aneby
i Småland den 16:e februari 1967. Mamma och pappa hade leksaksaffär, så det var
en gyllene uppväxt... När jag skulle börja femman flyttade vi till Jönköping,
och där bodde jag tills jag slutade nian 1983. Då hade jag nämligen träffat min
blivande make Einar
och flyttade snabbt upp till honom i Sigtuna där jag gick Humanistisk linje på
SSHL. Halvklassisk variant med latinstudier. Jag tog studenten 1986 och ett år
senare flyttade Einar och jag till Stockholm där jag gick på konstskola och
studerade teckning, måleri, skulptur, foto och konsthistoria.
Efter Stockholm bar det av till Spanien. Einar och jag
frilansade för olika resetidningar, och under den tiden skrev jag min första
bok, Syskonkärlek.
Skrivit hade jag ju gjort hela tiden, ända sedan jag lärde mig bokstäverna, men
det här var första gången jag skickade in något till ett förlag. Gissa om jag
var lycklig när Norstedts antog den ett halvår senare.
Under åren i Spanien förberedde jag också min första
separatutställning med målningar och teckningar. Den ägde rum på Galleri
Smedbyn i Huskvarna under hösten 1991. Några månader senare flyttade vi hem
till Sverige igen, först till Jönköping i Småland, sedan till ett hyrt hus i
Bredaryd, och så småningom köpte vi ett rött hus med vita knutar i byn Väset.
Där bodde vi ända tills vi skildes i februari år 2000. Efter skilsmässan
flyttade jag till min skrivarstuga i Granstalida tre kilometer söder om
Rydaholm. Där blev jag kär i en granne, Kjell Andersson, och flyttade ihop med
honom. I mars 2001 fick vi en son. Han heter Fabian och är en glad och pratsam
kille som går på dagis i Hjortsberga. Så här ser han ut:

Boken
Kattskorpor
skrev jag under tiden i Jönköping, och när Einar och jag sedan flyttade rakt ut
i spenaten fick jag idén till Knappt lovlig. I
Väset skrev jag Som om
ingenting och sedan kom skilsmässan och förändrade livet. Ja, och så kom ju
Kjell och Fabian och förändrade livet ännu mer. Kanske var det därför det
plötsligt blev två barnböcker; Hur man gömmer en mammut och Ett magiskt
misstag. Men inuti mig växte kärlekshistorierna och 2004 kom den rosa boken Hur
kär får man bli?. I september 2005 kommer nästa rosa bok. Den heter Expert på
att rodna.
Under åren i Spanien tog Einar och jag hand om två hundar. De
var spanska gatukorsningar och heter Dingo och Nisse. De är tyvärr
döda båda två nu, men de fick några bra och lyckliga år i Sverige, och jag
låter länkarna ligga kvar här - till deras minne. Numera bor jag, Kjell och
Fabian på en gård som heter Norregård, inte långt från min gamla skrivarstuga i
Granstalida. Vi har några hästar, hundar, katter och höns.

Känner du lust att skriva till mig, så klicka på den oroligt sovande hunden.
Vill du veta mera om min märkliga mor så får du klicka här!
Annars kanske du vill tillbaka till första sidan?