|
Det hela började med
T-kullen !
Vi hade planerat att börja på A (som alla andra). Ödet ville annorlunda.
När Tummelisa föddes vägde hon bara 75 gram. Första dygnet gick hon ned 10
gram. I tre dygn satt jag och hjälpte henne att komma fram till Linas
tuttar. Hon var så svag att hon inte orkade själv. Jag satt och petade
undan pälsen från den fetaste tutten och såg till att Lisa inte somnade
innan hon hade fått i sig mjölk.
Vi bestämde oss för att döpa henne så fort som möjligt och kom snart på
ett bra namn, Tummelisa. En av hennes släktingar var minst i kullen och
fick därför heta Tummeliten. Han blev störst i kullen som vuxen. |
