Ekologisk- eller konventionell bananodling?

Besök gärna  Naturskyddsföreningens  hemsida för mer info  om bananodling.

I Sverige äter vi en stor mängd bananer per person och år. Enligt Banan-kompaniet rör det sig om 19,74 kilo, vilket motsvarar omkring 100 bananer, och med det är vi världsledande i banankonsumtion bland de länder som inte själva producerar bananer.

Hur påverkar vår höga banankonsumtion människa och miljö? Vad är det för skillnad mellan ekologisk- och konventionell odling av bananer?

De konventionellt odlade bananerna är billigare för oss att inhandla, men människor, djur och natur får betala ett väldigt högt pris. Stora mängder kemikalier släpps ut i naturen, vatten förgiftas, regnskog skövlas, människor utnyttjas, skadas och dör. Men vi har möjlighet att påverka i positiv riktning, genom att välja det ekologiska alternativet.

Informationen till detta arbete har jag framförallt hämtat från Internet. Prisjämförelsen gjordes våren 2002 på sex av Sundsvalls större matvarubutiker och avsåg bananernas genomsnittliga priser under året 2001. Undersökningen utfördes av student vid Mitthögskolan i Sundsvall.

Det finns 180 olika banansorter uppdelade i två huvudgrupper, mjölbananer och sötbananer. Mjölbananer används på samma sätt som vi använder potatis, de tillagas alltså före förtäring. Det är sötbananer som vi är vana att se i våra fruktdiskar och det är om dessa jag har skrivit. Jag kommer hädanefter benämna dem endast "bananer".

Bananer förekommer i många olika färger, former och smaker. Gula, röda, små, stora, raka, böjda, söta och syrliga, men de bananer vi hittar i våra butiker tillhör nästan uteslutande en och samma familj (Cavendish) och har därmed likartad smak och utseende.

Bananplantan kommer ursprungligen från södra Asien och är den första frukt som människan började odla. Till Centralamerika, som idag är den främsta bananexporterande världsdelen, kom frukten först på 1600-talet, och till Sverige anlände den första bananbåten år 1909. (källa: Svensk banan)

Bananer växer bäst i klimat som normalt hyser låglandsregnskog. Regnskogen har den största biologiska mångfalden av alla naturtyper på vår jord. Men omkring 110 000 kvadratkilometer regnskog avverkas varje år. Bananodlingen ansvarar för en del av detta. På grund av den omfattande skövlingen räknar man med att många arter utrotas innan de ens blivit upptäckta av människan. Den omfattande avverkningen har även andra effekter, så som globala och lokala klimatförändringar.

När en odling ska anläggas avverkas ofta stora regnskogsområden för att ge plats åt plantorna. Kalhuggen regnskogsmark förlorar relativt snabbt sin näringshalt, dels på grund av den höga nederbörden i dessa områden med efterföljande urlakning av närsalter, med även på grund av att cirka 95% av regnskogens näringsämnen funnits bunden i den biomassa som förts bort. Detta leder till att jorden utarmas efter några års odling, plantagen måste expandera för att kompensera den sämre avkastningen.

Konventionell- och ekologisk bananproduktion skiljer sig åt väldigt mycket. 

De konventionella plantagen är enormt stora. Där används stora mängder konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Miljökonsekvenserna är omfattande, och hälsoproblem drabbar plantagearbetarna. De ekologiska plantagen är små. Där används varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Några negativa miljö- eller hälsoeffekter har inte upptäckts.

För att bananerna ska växa så snabbt och bli så stora som möjligt används betydande mängder konstgödning, en industriellt framställd näringskälla, som inte sällan innehåller tungmetaller av olika slag. De kalhuggna regnskogsmarkerna blir också väldigt erosionskänsliga. När det täta lövverket är borta, spolas det tunna jordlagret lätt iväg, och marken utarmas ytterligare, behovet av gödning ökar ytterligare.

Bananindustrin använder 16 gånger så mycket bekämpningsmedel mot vad som normalt används inom intensivt jordbruk i i-världen. 30% av kemikalierna är svartlistade av WHO ,Världshälsoorganisationen, och förbjudna i västvärlden på grund av sin giftighet. (källa: Anna Olsson)

De stora konventionella plantagen är monokulturer, det vill säga alla bananplantor är genetiskt lika. Denna brist på genetisk mångfald gör att odlingarna är mycket känsliga för sjukdomar och insektsangrapp. För att inte riskera att hela odlingar slås ut besprutar man. Man läser ofta att dessa plantage kallas tropikens gröna öknar.

Omkring tre fjärdedelar av de kemikalier som används sprutas ut från flygplan. Dessa kemikaliebombningar har i undersökningar visat sig ha dålig precision. Endast 10% hamnar där det var ämnat. Vid besprutning med flygplan tas ingen hänsyn till arbetarna som går på bananfälten oftast helt utan skyddskläder. Den manuella besprutningen sker även den till största delen utan skyddsutrustning.

Den ekologiska produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödning, och är mer småskalig än den konventionella. Plantagen drivs ofta av enskilda bönder.

Vid de ekologiska plantagen odlas olika sorters bananer sida vid sida, den genetiska variationen är alltså stor. Bananerna odlas även tillsammans med andra grödor så som till exempel marktäckande växter, för att förhindra erosionen. I och med denna variation av grödor blir odlingarna motståndskraftiga mot angrepp, och det är därför inte nödvändigt med kemiska bekämpningsmedel.

Jordmånen utarmas inte heller på samma vis som vid konventionell odling. Men även dessa plantage kräver en viss gödning, och detta sker i form av komposterat växtmaterial och genom odling av växter som binder luftens kväve så att detta näringsämne blir tillgängligt för bananplantorna.

Regnvattnet tar med sig jord fylld med bekämpningsmedel och konstgödning, via de dräneringsdiken som genomkorsar plantagen, ut till floder som förgiftas, och vidare ut till havet. Där har man sett att korallrev slammats igen och förstörts. Korallreven är havets motsvarighet till regnskogen. Där finns en enorm artrikedom, och de är oerhört viktiga för livet i havet.

De av bekämpningsmedel impregnerade plastpåsarna som omsluter varje bananstock hittas ofta i både floder och hav. Dessa förväxlas då och då av jättesköldpaddor som tar dem för maneter. Sköldpaddorna sväljer plastpåsar och kvävs till döds.

När plantagen tjänat ut överges de. Man har nu börjat göra försök att återplantera skog, men detta har visat sig svårt på grund av den låga närings- och höga kemikaliehalten i marken.

Arbetarna på bananplantagen, både de ekologiska och de konventionella, har ett hårt och slitsamt jobb. Lönerna är dock något högre vid de ekologiska plantagen, men inte tillräckligt höga för att försörja en familj.

På grund av den höga kemikalieanvändningen inom den konventionella odlingen drabbas, enligt WHO, uppskattningsvis omkring tre miljoner personer varje år av akut bekämpningsmedelsförgiftning. En exakt siffra går inte att fastställa eftersom många av de fattiga plantagearbetarna saknar sjukförsäkring och av ekonomiska skäl inte kan söka läkarvård. 

(källa: Anna Olsson)

Variationen av skador vid de konventionella odlingarna är dessutom stor, från förslitningsskador till allvarliga sjukdomar med dödlig utgång.

Att producera bananer på ekologiskt vis kostar rent ekonomiskt 2-3 gånger mer än vad den konventionella produktionen gör. Dels ger de ekologiska plantagen färre bananer per hektar, dels har de ekologiska plantagearbetarna en något högre lönenivå. Detta är orsaker till den högre produktionskostnaden

Skillnaden i produktionskostnad visar sig i våra fruktdiskar då de KRAV-märkta bananerna är dyrare. En prisjämförelse mellan KRAV-bananer och konventionella bananer gjordes i februari - mars år2002 i sex större matvarubutiker i Sundsvall. Jämförelsen utfördes av en student vid Mitthögskolan och avsåg butikernas genomsnittliga pris under året 2001. Priserna visade sig variera ganska mycket från butik till butik, men ett medel räknades ut och gav ett pris på 21,90 kr/kilo för de ekologiska bananerna och 17,10 kronor/kilo för de konventionellt odlade. 

Prisskillnaden mellan kravbananerna och de "vanliga" bananerna under året 2001 var alltså i genomsnitt 4,80 kronor/kilo.

Allt jag läst har innehållit ungefär samma information, uttryckt på olika sätt. På Banankompaniets hemsida användes, vid presentationen av deras konventionella bananer, till exempel ord som växtskyddsprodukter istället för bekämpningsmedel.

Men det jag kommit fram till är att om vi ska få billiga, lagom böjda och fläckfria bananer får människor och miljö betala ett väldigt högt pris. Stora mängder kemikalier släpps ut i naturen, vatten förgiftas, enorma regnskogsområden skövlas. Människor utnyttjas, skadas och dör.

I egenskap av världsledande bananätare har svenska konsumenter möjlighet att påverka i positiv riktning, 

och det genom att välja ekologiskt odlade bananer.

Svenska Naturskyddsföreningen
http://www.snf.se
17,6 kilo- om bananer, miljö och konsumentmakt. Fläckiga bananer, tack.
hämtad 2001-11-25

Anna Olsson, Sweden World Youth
http://www.algonet.se/~nbolsson/bananer.htm
Bananodling i Costa Rica
hämtad 2001-12-28

AB Banan-kompaniet
http://www.banan-kompaniet.se
hämtad 2001-12-20

Svenskbanan
http://www.reilukauppa.fi/svensbanan.html
Rejäla produkter: banan
hämtad 2001-12-03