 |
|
Gran
De röda smycken gör din klädnad glad,
du starka, stolta fru av landet Medelpad.
Du vinkar vänligt med din mjuka hand
åt oss som har vårt hem och bo vid Ljungans strand.
Du speglar dig i Indalsälvens glans.
Du bjuder slåtterblom och guckusko till dans.
Du vandrar tysta steg kring markens bär
från Östavall din stig till Skön och Juniskär.
Med ömma händer du din mantel gav
till vägg och matta grön runtom en öppen grav.
I snövit päls du möter vintern kall
med glans uti dess bräm som skimmer av kristall.
Det susar ljusa drömmar runt din kjol,
och över dina barr och blommor regnar sol.
