Bakgrundsmusik "Säg mig du lilla fågel" Min far i duett med Ivar Steen

Ur Min fars lådor

"Solen sken från en klar himmel. Fåglarna sjöng.

Jag lossade min båt och rodde ut.

Sjön låg alldeles blank, som en spegel.

Jag njöt av allt det vackra jag såg och hörde omkring mig.

Så upptäckte jag massor av glitter på vattnet.

Det var som diamanter. Jag slutade att ro.

Men då upphörde glittret på ytan,

för det var just krusningarna från årtagen som gjorde

så att solens strålar skapade detta skådespel.

Det kanske är så i livet….att vi inte bara ska njuta av

allt vackert och bra som finns omkring oss.

Vi bör också hjälpa till för att livet ska få sitt rätta innehåll.

Vår Skapare har gett oss allt det vackra och goda .

Han har också gett oss olika möjligheter att få vara

till hjälp och glädje för varandra.

Vi behöver säkert inte göra stora märkvärdiga bedrifter,

men kanske vi bör röra lite på årorna för att det ska bli glitter

på Livets vatten

När jag slutligen rodde mot land och in bland vassen till

den lilla bryggan denna vackra sommarmorgon

hörde jag kyrkklockorna ringa samman till gudstjänst.

Då förtöjde jag min båt och var hemma.

Jag vill nå den rätta stranden efter slutad färd över Livets stora hav."

/Du har nått den stranden nu, min far!/

Så här skrev du också en gång:

/ Du gjorde din egen avslutningsvers på sången

"En gång ska jag få flyga, med vinge vit som snö

till landet högt där ovan. Man kallar det att dö.

Då skall min sälla ande i härlighet och ljus

inför Din tron få sjunga uti min Faders hus.