Förgätmigej

Tänk att himlen speglar sig

i blommans öga,

kanske är det för att tala om

att de alltid hör ihop de båda:

jord och himmel är vår egendom.

Men den dag som är den allra ljuvaste

glöm ej, glöm ej bort din Skapare.

Han som alltid hälsar dig:

barnet mitt - förgät mig ej.

**************

Tänk, att vi kan höra hur

ett vindsus viskar

över Dalbosjön emot vår strand:

Gläd dig över livets sköna gåvor,

de är dina, ta dem i din hand.

Men när lyckan bräddar sommaren,

glöm ej, glöm ej honom, Skaparen.

Hör, på nytt han hälsar dig:

Du mitt barn - förgät mig ej.

*****************

Tänk att vi vid bäckens rand

I Dalslands sommar

Just där Kroppefjäll går ner mot Ör,

Får se in i Jesusbarnets öga

Och förstår: det är Guds röst vi hör.

Ja, du talat med din blåa blick:

Glöm ej varifrån du livet fick.

Barnet mitt - förgät mig ej!

Jag ska aldrig glömma dig.

**************

Blomman som glömde sitt namn

Tillbaka till innehållsförteckning

Hem