Grafologin säger att en person som ritar ringar över sina "i".n istället för att hålla sig till sedvanliga prickar, något lite sannolikare är opålitlig och omogen, detta försåvitt ej ringritandet är uppenbart kulturellt betingat. På motsvarande sätt kan en person som bär en vid tröja till tighta byxor eller som färgar håret, misstänkas vara opålitlig och omogen, men - det är viktigt - fortfarande räknat i sannolikhet. Det intressanta är att hårfärgning eller ringritning i sig inte är omoraliskt, men ändå ger stöd för vissa antaganden i ett större sammanhang. Denna typ av Scherloch-Holmes-bedömningar med reservation har helt visst fog för sig. 28/2

Jag tänker mig en lagsport som tillgår sålunda att två lag klänger omkring i en fast nätställning som till sitt utförande går ned i fyra markdopp, men övrigtvis strävar mot taket. Längs mittsträckorna på ställningen är förbindelsen delvis bruten eller upphöjd. Respektive lag har som uppgift att bilda kedja från sida till sida på ställningen i sin tilldelade ledd. Framgång registreras genom att en elektrisk ström kan flyta från en sidas elektrod till motstående sidas genom en andel av lagets kroppar. Det är givetvis tillåtet att riva ned varandra. 28/2

Intelligent och intellektuell är inte samma sak. Varför talar man då om intellektuell rörlighet, intellektuell nivå, intelligensia m.m? Är det för att i alla fall underförstå att intelligensen är kopplad till den sociala framgång som bildning utgör? 28/2

En människa ger inte utan vidare tillträde till sin hjärna när det blir tal om kirurgiska ingrepp. Att föreslå diverse hjärnoperationer för avhjälpande av psykosocial insufficiens, är känsligt, inte minst då historiens klåfingrigheter i viss mån kan tjäna som avskräckande exempel. Själv anser jag att den roll som kirurgen i ett dylikt sammanhang spelar, inte är oväsentlig. Slinter han med handen p.g.a ovarsamhet eller distraktion kan detta få konsekvenser för patienten. I framtiden opererar helt och hållet datorstyrda robotar utanför varje enskild människas godtycke. Programmen är ytterligt säkra och utrustningen beständig. Då är det med en lustighet sagt, närmare till hands, att släppa till sin hjärna för samhällets väl. En förbrytare som under sådana omständigheter får välja mellan fängelse i 20 år och en smärre kirurgisk åtgärd, behöver inte fundera länge. Icke kirurgen, utan patienten, bestämmer. 28/2

Är det något som är fel? Hur kan t.ex känslosamhet vara orienterat till ett såsmåningom helt avgränsat och bestämt, men ändå ursprungligen utbytbart, ställe i hjärnan? Om centrumet slås ut försvinner, eller i mer diffusa fall förflackas, känslolivet. Vilket behov betingade det då från början och förlade dess habitat till denna vindling i hjärnan? Behovet av insikt i andra människors kännande, måhända, och det via sedvanliga neurala mekanismer för disposition och intern konkurrens. Det är likväl ett hjärnans underverk att en vindling som i normala fall av utveckling skulle ha fört emotionernas talan, i händelse av en tidig hjärnskada kan byta funktion då emotionerna succesivt dirigeras om, för att så hjärnan också skall kunna inrymma en eljest förlorad kompetens, som på denna plats tager en partiell hemvist. Uppstår en skada i ett senare skede av livet då större delen av hjärnans plasticitet gått förlorad, vilken nu träffar känslornas nyanvisade tillhåll, mäktar inte hjärnan kompensera fullt ut härför, utan känslorna försvinner som sådana ur personens upplevelsevärld. 1/3

Det synes mig som om upplevandets relativa orientering efter aktivitet, hjärnans sektorisering och den mentala yrsel jag emellanåt erfar, skulle ha något med vartannat att göra. Frågan är vad? 1/3

Hjärnkirurgen sökte den perfekta kvinnan. Han fann ett gott ämne men med vissa brister. De hennes egenskaper vars residuum kvarstod efter visst grävande, funtade hans äkta kärlek. 1/3

Reklam är vidrigt, men jag måste erkänna att detta vidriga har en uppgift, en uppgift som, alltjämt vidhållet, måste kunna anfinnas fruktbarare lösningar. Jag tycker att rengöringsmedlet "Vim" är en bra produkt. Jag vet inte vilka miljöeffekter eller vilken inverkan på hälsan som medlet har, men en sak vet jag... Om man använder sig av "Vim" för rengöring så blir det rent. Vill jag då göra reklam för "Vim"? Nej - inte för pengar och inte utifrån den ensidiga kunskap jag besitter. Det är dock bra för människor i gemen att få tillgång till bra lösningar på vanliga problem. Butikerna köper in efterfrågade produkter och det är konsumenterna som svarar för efterfrågan. Persvaderade konsumenter likväl som informerade, skapar underlag för en produkts spridning. Det är ur synpunkten för ett allmännyttigt sammanhang naturligtvis lättare att förespråka information än manipulation som medel för kontakt mellan producenter och konsumenter. Om bara tillräckligt många samhällsmedborgare väljer att hävda åsikten att även reklam bör anläggas på ett informativt och återhållsamt sätt, kommer detta att återverka på reklamen. Reklam bör skryta med sin objektivitet! Reklam bör skryta med att den inte skräpar ned, d.v.s att den söker korrekta kanaler för sin informativa funktion! Framtidens reklam bör alltså bisides göra reklam för sig själv, men naturligtvis på ett informativt och återhållsamt sätt! 2/3

Vargen skydde fårkött under återstoden av sitt liv. Detta efter att han blivit illamående till följd av en omgång preparerat fårkött. Jag tänker mig möss som på motsvarande sätt har bringats att hysa aversion mot jordgubbar. De har också dresserats att bita av jordgubbsstjälkar varpå de erhåller en mot antalet avbitna jordgubbsstjälkar propotionell belöning. Mössen är framavlade för att lätt kunna lära sig uppgiften samt för att benäget ta i tu med den. De kan även skilja på mogna och omogna jordgubbar varav endast de tidigare späder på belöningen. Jordgubbsblantorna står i rader på åsar med vattenrännor mellan varje ås. Varje avbiten jordgubbe rullar ned i någon av de med åsen jämsgående rännorna och flyter iväg för att i ett lämpligt förfarande vaskas upp och sammanföras med dagens övriga skörd. 2/3

Forskarna vet vilken omfattning på människans sociala gemenskap som bäddar för optimal trivsel. Världens alla 5 milliarder individer kan inte alla ha ett nära förhållande till varandra. Halvfast sammanhållning i grupper om 150 personer, samt kärngrupper av familjestorlek härutinnan, kan vara en lovande utgångspunkt. Sedan måste individen avkänna sina egna preferenser. Somliga är eremiter, andra termiter. En god samhällsstruktur garanterar utbytet mellan storgrupperna. Ett gott samhälle låter människor av för gruppsammanhållningen och för hälsan, gynnsamt slag, finna vägen till varandra. Människorna är så mångtaliga att inte ens sällsynta personligheter behöver stå helt isolerade; grupperna härför blir bara något färre än de andra människotypernas. 2/3

Jag tänker mig en idrottsgren som går ut på att man i luften attackerar en tung boll som oannonserat spottats ut av en automat. Projektilen har en viss bana som slutar inom ett markerat målområde. Uppgiften består i att knuffa bollen så att den slår ned utanför. Man kan tänka sig flera automater som åstadkommer en provserie av skott i en inbördes obestämd turordning. Vidare kan man tänka sig olika poäng för fösning, bröstning, boxning och nickning. 2/3