Rapport om medeltidens litteratur!
[Inledning & metod] [Resultat] [Reflektioner]
Författarnas verk kan ses som speglar som återger författarens egna liv och erfarenheter. Villon skrev antagligen ballader om den "undre världen" eftersom det var där han levde och troligen dog. Att han skrev om ångest för den snabbgående tiden och döden kan helt enkelt bero på att han ville bearbeta de svårigheter han gick igenom.

På Islands medeltid skedde en övergång från asatro till kristen tro och det kan vara därför Den Poetiska Eddans dikter funderar mycket över liv och död. Att kvinnor framstod som mindre passiva än idag är värt att fundera på. Var det kanske bara nedpräntat på papper och inte alls nära sanningen?
Snorre skriver väldigt mycket om nordisk mytologi, och det beror sannolikt på hans sympati för och vilja att bevara den. Det är också ganska beundransvärt att en sådan litteratur kunnat växa sig så stor på en så liten ö, nästan isolerad från resten av världen.

Eftersom tre stora religioner spreds över världen under medeltiden, fick kyrkan en stor makt. Tack vare det uppstod kyrkor, kloster och skolor. Kyrkan hade nästan monopol på utbildning och kunde därför spridas snabbt. Man började troligen dramatisera kyrkliga texter eftersom man upptäckte att större delen av folket inte förstod latin. Moraliteter var också positiva för kyrkan eftersom de fick dem att nå fler människor. Genom att skriva om människor som bättrade sig och fick bättre liv, kunde de visa att kyrkan var förlåtande och hjälpsam.

Dante skrev "Divina Commedia" troligen p.g.a. hans intresse för kyrkan och för hans vilja till spridning av den. Han ville förmedla till andra om kyrkans syn på rättfärdighet, omvändelse, felsteg och dess följder. Man kan likna Helvetet i verket med slummen och skärselden med den tidens Italien. Hans patriotism berodde av allt att döma på hans kärlek till antikens Italien.

Under medeltiden skrev några författare om väldigt liknande saker. Dantes "Divina Commedia", Chaucers "Canterbury Tales" och Boccaccios "Decamerone" handlar alla om en skaras resa någonstans och som på vägen berättar historier för varandra. En annan sak man kan jämföra hos många författare är att kärleken påverkar verken mycket.

Riddarromanernas perfekta hjältar var egentligen inte så idealiska. De misshandlade bönder och våldtog försvarslösa kvinnor. Kanske var riddarromanerna ett försök att "försköna" bilden av riddarna under medeltiden?

Man kan se många spår efter att verken som skrevs ned under medeltiden först hade vandrat runt över världen genom muntlig tradition. Det fanns många sätt att hjälpa berättarna komma ihåg. Därför finns ofta binamn, rim och andra utsmyckningar.

Även om alla diktningar jag tagit upp existerade på samma tid är de ändå väldigt olika beroende på livsstil, samhälle m.m. Litteraturen ändras ju efter vad läsarna efterfrågar, oftast är det saker som ligger dem varmt om hjärtat eller saker som får dem att känna igen sig.