Båtsman Peter Sandström    

"Fribytare"  

 

        Född 1818  -----     Död 1908   

 

 

Född  i Norra Bäck i Runsten. Han var vida känd som båtsmannen som kunde bota sjuka. Han hörde till en verklig båtsmanssläkt, såväl hans bror båtsman Kämpe som sonen O. F Rydberg tjänade Kungl. Maj:t och kronan under sina levnadsår.

 

 

      Han tjänstgjorde som båtsman för Norra Bäcks rote under hela 35 år, och var "båtsman både till lands och sjöss". Fribytare hade ett ovanligt handlag och fallenhet för sjukvård och blev därför uppmärksammad av marinläkaren. Denne fattade ett sådant tycke för den vakne och intelligente sjukvårdaren, att han särskilt tog hand om honom och meddelade Fribytare undervisning om människokroppen och även i latin. Innan doktorn lämnade detta jordiska, testamenterade han hela sitt medicinska bibliotek till 1:ste sjukvårdar Fribytare.

 

      Under de lärorika år som Fribytare arbetade under marinläkaren förvärvade han sig en hel del insikter, som sedan kom honom väl till pass i hembygden, där han blev en mycket svår konkurrent till Borgholms läkare. Många sjuka, som sökte bot hos olika läkare men utan resultat, vände sig till Fribytaren i Runsten. Och bland befolkningen i Ölandssocknarna var den meningen så gott som allmän, att kunde inte Peter Fribytare bota dem, så återstod inte annat än kalla på prästen och bereda sig på döden. Fribytare gällde dock aldrig för "klok gubbe". Han skrev sina recept på latin och de expedierades i vanlig ordning på apoteken. Hans rykte spred sig så småningom utöver Ölands gränser, och bland sina patienter räknade han även kalmariter. Så lyckades han bota stadsfiskal Kindbom i Kalmar, vilket blev av framtida betydelse för Fribytaren.  

 

     Till det låga båtsmans - hemmet i Runsten kom med tiden allt efter som Fribytares rykte som läkare blev stadsfäst, många hjälpsökande icke blott från Öland utan även andra sidan sundet. Men till de förmögnare, särskilt i Kalmar, kom lille Fribytaren på kallelse. Där vankades ju också frikostiga gåvor, ty Fribytare begärde ingen betalning för konsultationerna. Bland Ölandsbönderna var den vanliga tributen en 25 öring, ibland 50 öre Men Fribytares praktik sågs med oblida ögon av läkarna i Kalmar och Borgholm. Han blev stämd för kvacksalveri, men blev inte fälld av häradsrätten till straff, sedan Medicinalstyrelsen granskat han recept. Vid rätten hade han också den bästa sakförare, som stod till buds, nämligen riksdagsman Anders Peter Danielsson i Dyestad. Dessutom företeddes inför häradsrätten en massa intyg till Fribytarens förmån, bl.a. från den förut nämnde stadsfiskal Kindbom i Kalmar. 

 

      Fribytaren beskrivs som en glad och vänlig man, full av lustiga och skämtsamma infall. De senare åren av sin levande förde han en mera obemärkt tillvaro. Fribytare var gift två gånger. Andra gången gifte han sig med Anna Matilda Andersdotter från Bredsätra. Hon var född 1863. Hon var hela 45 år yngre. Dom gifte sig 1890. Dom fick barnen Ammy Victoria 1891. tvillingarna Alma och Edla 1892 och Amandus 1894. Enl. uppgift skulle tvillingarna rest till Amerika.  

Men om barnen i första giftet vet jag inget. 

 

     Anna Matilda gifte om sig efter Fribytares död 1908. Flyttade till Glömminge, Käringgrind med dagsverkare Anton. 

 

 

 


        FRIBYTARE= Sjörövare , Kapare (med officiellt tillstånd )  enl. Norstedts Svenska Ordbok

       

 

 


 

  Kronobåtsman Olof Fredrik Rydberg  

    

               Född 1863 08 27  --   Död 1957 01 04

 

 

Han var född i Runsten. Hans far var den vida bekante och välkände båtsmannen Peter Sandström "Fribytare"

 

     Han tjänstgjorde under 24 år som båtsman, han var bland de sista som mönstrade 1907. Då roten sattes i vakans.  Han gjorde rekryten på korvetten "Norrköping" och märs och övre bramgast. Han avancerade till officerskock och tjänstgjorde tidvis såsom hovmästare hos en av officerarna, som hette Bolinder. År 19o2 var han med korvetten Freja, en av båtsmännens sista sjökommenderingar. Färden gick denna gången även till S:t Petersburg. På denna resa var prins Wilhelm med. Han tjänstgjorde då som kadettkock .

  

     Ursprungligen hade Rydberg båtsmansnamnet Blomster, men i Glömminge socken fanns det vid den tiden inte mindre än fyra st. f.d. båtsmän, som lystrade till detta namn. " Men Blomster är ju ett av de bästa båtsmansnamnen ! Varför vill ni byta ut det mot ett annat ?" yttrade tjänstgörande officeren till Rydberg vid dennes anhållan om namnbyte. Han frambar då som skäl att postförsändelser ofta kom till fel Blomster, då så många hade de namnet i byn, och då fick han begäran beviljad. Till Rydberg (efter byn RYD).

 

     Båtsmans lönen för Rydberg utgjorde 108 kronor pèr år jämte roteplan. En del båtsmän avlönades enbart med torp, så var det för Falk och korpral Törnberg i Algutsrum.

Kronan försåg sina båtsmän med bra kläder. Till utrustningen hörde två blåställ och för sommaren två ljusa ställ. Vid sjökommendering tillkom ett extra ställ. Till varje ställ hörde kavaj, byxor, blåskjortor, svart halsduk, undertröja, kalsonger, skjorta, flanell-liv, strumpor, skor och uniformsmössa. Ett av blåställen liksom ett av de ljusa benämndes släpställ för vardagsbruk. De andra ställen drogs på vid parader och högtidligare tillfällen, såsom vid landpermission i främmande hamn. 

      Till storparad hörde korttröja eller rundtröja med blanka knappar och storkavaj med svarta knappar. Sommarställen utgjordes av busarong och vita linnebyxor, vilka ställ båtsmannen fick taga hem när de vore intjänat. När Rydberg var kommenderad på Freja erhöll han en krona om dagen och därtill för sina två vinklar, det en båtsman kunde få var tre vinklar. Vinklarna satt på vänstra armen. Till de blå kläderna var de gula och till dem ljusa blå.  

 

Hans hustru hette Maria Josefina Jonsson

     Hon var född i Glömminge församling år 1863 och dog 1934. Tillsammans fick åtta barn. Ossian 1886, Jenny 1887, Hildur 1890, Thure 1892, Tekla 1895, Fredrik 1897. Beda 1900, Helge 1906.