Bibliofil - Bokvän, bokälskare, boksamlare.

Bibliomani - En sjuklig besatthet av böcker. En biblioman kan både stjäla och mörda för att komma åt böcker men oftast yttrar sig galenskapen i ett maniskt samlande där bokens införlivande i samlingen är det enda viktiga. Bokhistorien känner många exempel på grava bibliomaner; ett är teologen Johann Tinius (1764-1846) som blev massmördare för att skaffa pengar till sina bokinköp.

Bibilotaf - En boksamlare som inte lånar ut sina böcker, en bokbegravare.

Blankt blad - Tomt blad som tillhör tryckarket.

Bästa upplaga - Den bästa upplagan i motsats till exempelvis den första, den auktoriserade eller den senaste.

Eftersättsblad - De blad som i en bunden bok förenar den bakre pärmen och inlagan.

Första svenska upplaga - Första upplagan i Sverige av en bok som tidigare utkommit utomlands.

Försättsblad - De blad som i en bunden bok förenar den främre pärmen och inlagan.

Klotband - Även helklotband, ett bokband helt i klotmaterial. Från engelskan cloth "tyg", liksom också - före vikingatiden - tygnamnet kläde; inom bokbinderiet benämning på en väv av linne eller bomull till bokband. Ett halvklotband är ett band med såväl rygg som hörn i klot. Ett klotryggsband är ett band med enbart klotrygg.

Omslag - Man talar om främre omslag, bakre omslag, skyddsomslag , gråpappersomslag, tryckta omslag o.s.v. Omslagen har för samlare och forskare blivit allt viktigare. Dels kan de rymma intressant information, dels blir boken tydligare som representativ för sin tid med bevarade omslag.

Pseudonym - Antaget eller påhittat författarnamn. Ex: Sivar Ahlrud, Ernst Ahlgren, Bo Balderson. Förkortas pseud.

Skick, kondition - Eftersom bokens skick är av stor vikt för samlaren används en uppsjö benämningar. Några exempel: som ny, nyskick, fint ex, gott antikvariskt skick (om skicket inte anges förutsätts detta skick), acceptabelt, hyggligt, dåligt, läsex, arbetsexemplar. För bokens yttre finns bl.a. följande beskrivningar: ouppskuren, fräsch, blekt, något nött, medfaren, sliten, naggad, snedläst, vikt, ömtålig, skör, restaurerad, renoverad, reparerad, lagad, defekt, loss i häftningen, inbindningsexemplar, lösbladssystem. För bokens inre finns t.ex. dessa beskrivningar: ren, brunfläckad, lagerfläckad, varsamt tummad, tummad, fläckad, tvättad, fuktfläckad, med fettfläckar, missfärgad, smutsad, solkig.

Titelblad - Blad som normalt innehåller uppgift om författare, boktitel, förlag, tryckeri, tryckort, tryckår etc.

Upplaga, förstaupplaga, originalupplaga, variantupplaga - En upplaga är alla de exemplar av en bok eller ett tryck som tryckts vid ett och samma tillfälle. Första tryckningen är detsamma som första upplagan. En förstaupplaga kan, om den är efterfrågad och tar slut, tryckas om men utan att sättas om. Den benämns då andra tryckningen, andra tusendet etc. I offsettryck används då samma plåtar. En av författaren omarbetad, reviderad eller utökad upplaga benämns andra, tredje etc. upplagan, liksom en även efter en längre tid omtryckt och omsatt bok. För samlare av förstaupplagor gäller således den ursprungliga tryckningen.

Egentligen är upplaga och tryckning inte samma sak. En ny upplaga blir det först när man ändrar utgivare, format eller text. En ny tryckning är när en upplaga av en bok tar slut och man trycker den i en ny omgång. Problemet är att man vanligtvis kallar den nya tryckningen för en ny upplaga. Ibland kom en bok om Tvillingdetektiverna i flera upplagor under ett år. Men egentligen är det bara flera tryckningar av den första upplagan, trots att förlaget anger att det är nya upplagor. Andra upplagan av Film-mysteriet från 1960 borde egentligen benämnas första upplagans andra tryckning. Men för enkelhetens skull är det nog ändå bäst att hålla fast vi vad förlaget anger.