|
Beskrivningen av Compis 28:an Pal är indelad i följande rubriker:
Bakgrund
Skrov
Däck och Överbyggnad
Sittbrunn
Rigg
Segel
Spinnaker
Motor
Elsystem
Vattensystem
Värmesystemet
Inredning
Förpik
Toaletten
Garderob
Salong
Navigationsplats
Stickkoj
Pentry
Compis premiärvisades 1971 och de tre första åren fanns hon endast som självbygge. Hon blev populär och fram till 1983 då hon slutade att tillverkas blev det cirka 600 exemplar. Av dessa är ca 300 varvsbyggda av Bröderna Börjesson i Bjästa, söder om Örnsköldsvik. Den första serietillverkade var Compis med segelnummer 100 som seglade sin första sommar 1974. Compis hette hon från början men på senare tid brukar man säga Compis 28 för att skilja den från andra Compisar, som är byggda i mindre serier. Beskrivningen nedan gäller fram för allt Compis 138 "Pal" men det stämmer i huvudsak även överens med övriga varvsbyggda Compis 28:or.
[Till innehållsförteckning]
För att vara en familjehavskryssare från mitten av 1970-talet har Compis ovanligt slanka linjer i skrovet. Detta och ett skarpt förskepp ger henne snabb och mjuk gång. I sjögång seglar hon mjukt genom vågorna utan att stampa. Själva skrovet har rak, nästan negativ språnglinje och akteröver är hon ihopdragen till en spegelakter med utanpåliggande roder. Framför rodret sitter en bastant skädda. Nedre roderfästet bör kontrolleras och vid behov bör man byta bussningen. Undertill har Compis delat lateralplan med en järnköl som tjocknar neråt, så att tyngdpunkten kommer lågt. Själva kölen är platt undertill vilket gör att båten blir relativt lätt att palla upp på vintern. Skrovet är byggt i enkellaminat, 25 mm tjockt ovanför kölen och utgör en rejäl infästning av denna. Kölen är bultad till skrovet med 12 st 16 mm:s rostfria bultar. Compis är känd för sin starka kölinfästning.
[Till innehållsförteckning]
Däckets horisontella ytor är uppbyggda enligt sandwichmetod med balsa som distans material, vilket ger god styvhet. Däcket är bultat till skrovet med genomgående bult genom natureloxerade aluminiumlister. Ett bra sätt att få fogen både stark och tät. Mantågsstöttor och mantågsfötter är i rostfritt stål. Compis skarndäck är lätt och bra att jobba på. Det kan man tacka ett effektivt halkskydd för tillsammans med lagom höga fotlister, grabbräcken längs hela rufftaket och dubbla mantåg. Det är lätt att ta sig förbi vanten, som sitter långt in på skarndäcket nära däcksöverbyggnaden. Rutorna är utanpåliggande, som inte trycks in av sjöar. Skotskenorna för genuan är långa så att man kan få rätt skotpunkt även när man rullat in, revat genuan. Ett speciellt kännetecken på Compis är ruffnedgången. Den är förskjuten åt styrbord och sitter inte mitt i båten. Detta medför att man får bättre plats för pentryt. Över ruffnedgången sitter en stor skönt skyddande sprayhood.
[Till innehållsförteckning]
Vid första anblicken lägger man märke till att Compis har en exceptionellt stor sittbrunn. Den är både lång och bred. Den är större än på de flesta moderna 32-33 fotare. Fantastiskt med tanke på att Compis är 28 fot och det är ju där man tillbringar den mesta tiden i vaket tillstånd. Sex vuxna med några barn sitter ledigt runt det stora sittbrunnsbordet vilket kan placeras både på längden och på tvären. Det är förövrigt samma bord som används både i sittbrunnen och i salongen. När man sitter vid ruffnedgången når man sopnedkastet under översta trappsteget, vasken, besticklådan och tom kastrullen med tevatten om man sträcker sig. Detta är väldigt praktiskt då man slipper springa in och ut om man glömt något.
Vid segling finns det gott om plats för hela besättningen utan att man behöver trampa varandra på tårna. Nackdelen med en bred sittbrunn är att det är svårt att ta spjärn på motsatta sidan när båten kränger. Därför finns en skotpåle i mitten att ta spjärn emot. I skotpålen finns det också plats för vinschhandtag mm. En av förklaringarna till sittbrunnens bredd är den mycket smala sargkanten. Skall man sitt på den en längre tid krävs en tjock dyna. För att ha bra sikt när man seglar krävs att man antingen sitter på sargkanten eller att man står och seglar.
På babords sida finns två bänkluckor till ett stort stuvfack som sträcker sig längs hela sittbrunnen. På styrbords sida finns en bänklucka längst akterut till ett stuvfack som rymmer fendrar under segling. Här finns också länspumpen som suger från kölsvinet. I kölsvinet kan det samlas lite regnvatten som tar sig in via den genomgående masten.
Skotvinscharna sitter monterade på sargen. Dessa är tvåväxlade Barlow 24 och det behövs minsann om man skall orka veva in den största genuan. Den är nämligen på hela 30 kvm.
På Pal är fall- och trimlinor nerdragna till sittbrunnen. På rufftaket sitter åtta fallavlastare som servas med en Enkes 12 vinsch.
[Till innehållsförteckning]
Riggen är av Masthead-typ och tillverkad av Skarven och har en fallvinsch monterad i höjd med bommen. Masten är genomgående och står på kölen. Detta ger en stabil rigg och tyngdpunkten blir låg. Compis var försedd med rullbom från början. Denna är numera ombyggd med single-line revsystem för båda reven och Seldén rodkick vilket gör revning till en enkel sittbrunnsmanöver. Lazyjack är också monterade och gör att man inte behöver binda upp överbliven segelduk vid revning. En bra utväxling på rodkicken gör att man kan släppa ut storseglet mot sidan på kryss när vinden friskar i. Det är ju då lutning och lovgirighet blir besvärande. Även uthalet är inbyggt i bommen med utväxling 3:1 för att underlätta trim. Förstaget är försett med Furlex 100 S rullgenuasystem från Seldén så det går även att reva genuan utan att lämna sittbrunnen vilket känns tryggt.
Akterstagssträckaren, som enkelt nås från rorsmans position, är också försedd med bra utväxling.
[Till innehållsförteckning]
Seglen är designade av North Sails. Storseglet är lösfotat i crosscut skuren dacron. Storseglet har en genomgående topplatta och tre längre lattor, två rev samt två konturband.
Rullgenuan är i North Sails Soft NorLam som är tillverkad i D-Cut, vilket gör seglet stummare och höjer dess prestanda. Soft NorLam är en relativt tunn mylarfilm som är omgiven av polyesterväv. Även med mylar som finns i mitten av den här sandwichen har detta segel en traditionell dacronkänsla och den är mjuk att vika.
[Till innehållsförteckning]
Spinnakern är försedd med spinnakerstrumpa. Detta underlättar väldigt mycket både vid sättning och nedtagning när man familjeseglar och bara är två vuxna. Spinnakern hissas med fallvinschen på masten och därefter är det bara att hissa upp spinnakerstrumpan från fördäck. Genuavinscharna är försedda med dubbla knipknapar så att dessa även kan användas för spinnakerskot och gaj. Suggor är också monterade vilket underlättar vid gippning och när vinden friskar i.
[Till innehållsförteckning]
Compis levererades som standard med en Yanmar dieselmotor YSE 8 på 8 hk. Den är lättstartad, bränslesnål och driftsäker. Bränsleåtgången vid 5 knop är ca 1 liter per timme. Dieseltanken rymmer 22 liter. Motorn har en rak axel med en tvåbladig fast propeller. Denna sitter väl skyddad mellan skäddan och rodret. Martec färskvattenkylning är monterad för att förhindra korrosion i kylkanaler och topplock vilket förlänger motorns livslängd.
[Till innehållsförteckning]
Elsystemet matas från två stycken 75 Ah förbrukningsbatteri och ett 75 Ah startbatteri, kopplade över två huvudbrytare. Laddning sker via fördelning från en 25 A generator. I hamn kopplar man landström vid den fast monterade el-centralen med jordfelsbrytare och automatsäkringar. Då laddas batterierna med den fast monterade helautomatiska batteriladdaren på 15 A. Solcellspanelen med laddningsregulator hjälper till att dryga ut strömmen samt underhållsladdar batterierna när båten ligger i hamn och inte används så att batterierna alltid är fulladdade. Elpanelen har 6 brytare med separata säkringar. 9 belysningsarmaturer sörjer för bra ljus i båtens alla utrymmen.
[Till innehållsförteckning]
Färskvattentanken rymmer ca 65 liter. En elpump förser handfatet på toaletten med vatten samt en fotpump för vasken i pentryt. Dessutom finns i pentryt separat fotpump med utkastare för sjövatten.
[Till innehållsförteckning]
Pal har eftermonterad centralvärme. I garderoben på styrbords sida är monterat en POD Ge-Hå värmare på 1200 W. Den drivs av lysfotogen och är ett vattenburet värmesystem. Det finns tre radiatorer, två radiatorer är monterade under salongens kojer och en under förpiken i stuvfacket. Det är ett tyst och strömsnålt system.
[Till innehållsförteckning]
Compis har en trivsam träinredning i oljad teak från durk till rufftak. Detta ger en varm och ombonad känsla. Taket är klätt med en ljus PVC-matta. I taket sitter fyra ventiler, en i varje avdelning, som sörjer för en bra ventilation.
[Till innehållsförteckning]
Förpiken rymmer en hel dubbelkoj utan "kil" mellan liggplatserna. Förpiken är något kort för två fullvuxna. Två kortvuxna eller som i vårt fall tre barn sover bra i förpiken. Längst fram i fören finns ett litet stuvfack. Stuvutrymmet under kojerna är uppdelat i två mindre fack vid skrovsidorna och ett rejält fack i mitten.
[Till innehållsförteckning]
Toaletten är placerad mellan förpiken och salongen på babord sida. När toaletten inte används göms den under ett lock av teak. Handfatet förvaras inskjutet i ett rymligt skåp. Toaletten skärmas av mot förpiken med garderobsdörren och med ett draperi mot salongen. Toaletten är liten så det går bra att ta spjärn när man sitter medan båten kränger och sjön går hög.
[Till innehållsförteckning]
Mitt emot toaletten finns en garderob på styrbord sida.
[Till innehållsförteckning]
Salongen är ombonad med mycket trä och har två längsgående soffor med ett bord emellan. Masten går ner framför bordet och stör inte nämnvärt vid passage till förpiken. Det praktiska med bordet är att det är flyttbart, man använder samma bord både i salongen och i sittbrunnen. Man kan också stuva undan det i stickkojen och då känns salongen rymligare. Nackdelen är att bordet är lite ostadigt pga glapp i bussningarna i bordet respektive durken.
I rufftaket sitter kraftiga grabbräcken vilka är bra att hålla i. Detta är något som ofta saknas på många moderna segelbåtar. Ovanför ryggstöden finns stuvfack med skjutluckor. Under varje salongskoj finns en stor draglåda och ett öppet fack. I draglådorna är det lätt att stuva samt att hitta det man söker. Garanterat torrt är det också, även i det öppna facket, eftersom det finns ett innerskrov under kojerna så kan eventuellt vatten under durken inte nå stuvutrymmena. Sofforna bäddas snabbt om till kojer genom att ryggstöden tas loss. Bakom ryggstöden finns gott om plats för sängkläder och det finns även plats för bäddmadrass. Det går att göra babordskojen extra bred genom att bredda den med det löstagbara ryggstödet. På båda sidor kan ryggstödet med ett enkelt handgrepp flyttas till kojens framkant och användas som slingerskott. I sjökojerna kan både barn och vuxna sova tryggt även under segling. Ståhöjden är ca 1,8 m.
[Till innehållsförteckning]
Här sitter navigatören som sig bör - långskepps i färdriktningen. Det är inget stort navigationsbord, man får plats med ett vikt sjökort eller en bärbar dator. Det blir ju allt vanligare att man planerar rutten på datorn idag. Undertill finns ett smalt skåp som även har en fiffig lucka mot soffan så att man lätt kommer åt saker längst in i skåpet. Vid sidan om navigationsbordet finns elpanelen och en bokhylla med stuvfack.
[Till innehållsförteckning]
På styrbord sida bakom navigationsbordet finns en stickkoj. Under kojen finns ett stuvfack. Som de flesta stickkojer är det knöligt att komma på plats men väl där håller den en längd på 2 m om än väldigt smal. Eftersom alla våra barn ligger i förpiken används den mest som stuvutrymme.
[Till innehållsförteckning]
Pentryt är större än på många andra större båtar. Detta pga att ruffnedgången är förskjuten åt styrbord sida och sitter alltså inte mitt i båten. Det L-formade, bakåtriktade pentryt på babord sida blir därför större än vanligt. Här kan kocken laga mat utan att störas av förbipasserande mellan ruff och sittbrunn. Det finns gott om avställningsytor och skåp med skjutluckor både akterut under bridgedäck och ut mot bordläggningen. På Pal har en tidigare ägare ersatt den originalmonterade enkelvasken med en dubbelvask. Det är väldigt praktiskt med två vaskar och det är inte hellre särskilt vanligt på moderna 28 fotare med dubbla vaskar. Skafferiet har blivigt något mindre pga vasken. Ståhöjden är 180 cm och arbetshöjden är bra. Man lagar maten på ett balansupphängt Origo spritkök för två kastruller. Under spisen finns det tre lådor samt ett fack för kastruller. Översta trappsteget sitter fast med ett gångjärn och när man lyfter på luckan finner man sopkorgen, en smidig lösning. På Pal är det numera ett kylskåp monterat på styrbord sida, sidan om navigationsplatsen.
[Till innehållsförteckning]
|