Ten thousand lovers av Edeet Ravel. September avslutas med ett brak, med en eng pocket-reabok som stått länge i bokhyllan. Vilket fynd!! Jag älskade den här, vill köpa mer av Ravel. Det är en edutainment-bok, dvs underhållning med lite undervisning insmyget.
Huvudperson och berättare är Lily, en tjugoårig kvinna som bott sina första tio år på en kibbutz i Israel. Sen flyttade hennes familj till Canada, men nu är hon tillbaka som vuxen för att plugga på universitetet. Hon liftar in till stan en fredag och blir upplockad av Ami, en mycket attraktiv man. Han och Lily inleder direkt en flirt och sen en passionerad kärlekshistoria men saker kompliceras av hans svåra och kontroversiella yrke = förhörare / interrogator (vad heter det på sv?) i den israeliska armén.
Undervisningen är i själva Israel-delen. Det här är på sjuttiotalet och även om Israel - Palestinakonflikten redan hållt på ett tag då så andas boken optimism. Ami umgås med araber, de anser alla att det är vansinne det som sker, de kan kritisera båda sidors ledare, osv. Lilys syn som kanadensiska de senaste tio åren ger en färskings intryck av det absurda, svåra livet med våld och hot och sorg (alltid ett bra grepp).
Ett annat bra grepp är att flika in små avsnitt om ord i hebreiska språket, etymologier, på ett lättsmält sätt. Men, det centrala är kärlekshistorien och det är ju det här som är bokens nav. Lily och Ami är så... oh. Jag måste göra ett tillägg från min lista över författare som skriver bra män - Edeet Ravel. Man kan inte låta bli att falla för Ami! Humor, smarthet, intelligens, empati, acceptans, och så finfin dramaturgi som pricken över i. Det blir jättebra storytelling i den här dramatiska miljön med de här ytterst sympatiska människorna. Jag tänker nog mest på Israel som utbombade, torra, solstekta städer, och här får man en helt annan bild. Jag får sån lust att åka dit efter att ha läst, får lust att se de vackra platserna, och inte minst äta maten. Ett guldkorn helt enkelt, på flera sätt och vis.

In a good light av Clare Chambers. Tur, jag kan avskriva C C från Maggie O'Farrell-syndromet (en fantastisk bok, resten besvikelser). Det här är ingen ny Learning to swim, men den är inte dålig heller. Det började segt, jag läste ca 25 sidor och hade sen ett uppehåll på flera veckor för att de helt enkelt inte var några fängslande 25 sidor.. Igårkväll tog jag upp den på nytt, kom snabbt igenom del ett och sen fattade jag handlingen och då blev det bra.
Den handlar om Esther som har ett ovanligt upplägg på sitt liv. Hon bor sen tio år tillsammans med sin fem år äldre bror, Christian. Han är förlamad efter en olycka, och Esther ser efter honom. Hon har andra jobb på sidan om, och han har vårdare, men det är inget hymlande - hade det inte varit för olyckan så hade de inte bott ihop. Nu har han sen några veckor tillbaka en ny vårdare, den bossiga och besserwissriga Elaine som Esther inte tål. Den dag Christian meddelar att han ska fria till Elaine blir därför ingen bra dag. Esther hoppades att han skulle säga att han måste hitta en ny sköterska, och nu är det tvärtom. Hon bestämmer sig för att göra vad hon kan för att få honom på andra tankar, och kommer på Penny, hans avgudade flickvän från när han var arton nitton.
Det blir ingen farsartad rom com-historia "hon hade tre veckor på sig att stoppa bröllopet"-style, utan mer vanlig. Det är rätt många slumpartade händelser, men.. man sväljer det. Småroligt och puttrigt och fullt av sympatiskt beskrivna människor (även om de inte alltid är sympatiska), uppväxten, Penny-historien och sen nutiden för att knyta ihop påsen. Spännande! När jag väl kommit igenom de första trista sidorna så var det svårt att sluta läsa.
Den gjorde inte alls samma intryck på mig L T S alltså, men det är svårt. Det här är normal-bra vanlig underhållning, en stark 3:a.

The rules of attraction av Bret Easton Ellis. Min E-bok i projektet, och en författare jag skulle kunna läsa många fler titlar av om jag så önskade... men jag tror inte jag önskar det.
Jag mådde illa hela tiden av den här boken, men ändå kunde jag inte sluta läsa. Den var skitjobbig, ändå fängslande.
Handlar om tre ungdomar på ett fint östkustcollege i USA under åttiotalet. De är alla tre invecklade i varandra à la katten på råttan råttan på repet. Attraktion, den olyckliga icke-ömsesidiga sorten. Lägg till enorma mängder droger och alkohol, verkligen i mina blå ögon enorma mängder, och konstanta bakfyllor. Hela boken kändes som en illamående hemsk fest. Depression, frustration, självförakt, missförstånd, otrohet. När jag väl vant mig vid det, efter 50 sidor, tog ändå nyfikenheten över och jag ville se hur det gick för dem. Men det räcker med det. Jag kommer inte att låna mer Ellis.

The worst thing a suburban girl could imagine av Melissa Bank. I min iver att få tag på nya M B-boken The Wonder Spot hittade jag den här tunna lilla saken från Penguin. Jag kände inte alls igen titeln så jag tryckte genast på buy och blev lycklig. När den kom så visade det sig att det inte var en ny novell som jag trott, utan en av de från Flickornas guide till handbok och fiske. Den som handlar om Archie och Janes pappas leukemi. Oh well. Jag läste den ändå och njöt heeeela tiden, som vanligt. Skrattade högt. Igenkännande. Fick ännu mer längtan efter nya boken.
Nu är den beställd andra gången, första från amazon skulle dröja evigheter så det blev norska norli som fick den äran istället. Kom, kom, kom, kom!! Mellan 1-14 dgr är leveranstiden. Jag vill ha 1-14 minuter!
Efter att ha läst den korta novellen ville jagha ännu mer MB och letade fram min gamla Speaking with the angel där hon bidragit. Den novellen visade sig heta just The Wonder Spot! Det var ett potentiellt namn på en diner i Brooklyn där, får se om det har något samröre med nya boken. Även denna novell var helt otroligt bra, vid omläsningen. Jag har sagt det flera gånger förr, men Melissa Bank, vilken humor vilken ironi vilket flyt vilka män. Älskar allt med henne.

Best man av Matt Dunn. Mycket snabbläst och lättsmält bagatell om en kille, Adam, vars bästa kompis, Nick, ska gifta sig. Den blivande bruden är en elak, självisk golddigger som inte vet hur loooove stavas och Adam känner att han måste försöka stoppa bröllopet. På vägen så blir det mycket funderingar om hans eget liv för han är själv en serial dater och har svårt att hitta någon bra. Alltid är det något fel på dem, uttalar espresso som expresso, har ett killnamn (Sam), osv.
Bra för korta resor och ickekoncentrerad läsning - det är lätt att komma in i den, den är lagom underhållande, Matt Dunn är ståuppkomiker så stilen är smårolig, och det finns väl tillräckligt mycket substans för att det ska vara intressant att vilja läsa vidare.