Just nu-böcker

Snabba cash av Jens Lapidus. "Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Liver var tufft. Men Jorge var starkare än så - de skulle få se.
Kåken tog hans energi. Tog hans skratt. Rap-life omgjort till crap-life. Men det som bara han visste var att det fanns ett slut, en idé som skulle fullbordas, en utväg. Jorge : snubben som inte gick att kuva. Han skulle ut, rymma, sticka från det här skithålet. Han hade en plan. Och den var tjockt bra.
Losers - adios."
Ny superhårdkokt svensk deckare som utspelar sig kring Stureplan och handlar om organiserad brottslighet, främst kokainförsäljning. Det är tre olika huvudpersoner, och tre parallellhistorier som vävs ihop.
Jorge, en latino och fd knarkhandlare som sitter inne. Han blev offrad av sina tidigare kumpaner, åkte in. Nu lever han för att komma ut och hämnas på dem.
JW, en ung kille från Robertsfors, Västerbotten, som är student på Handels och helt förförd av livet kring Stureplan. Han umgås med killar som har betydligt mer pengar än han, och kommer från betydligt finare och rikare familjer. JW gör allt (kör svarttaxi tex) för att passa in bland dem, kunna hålla samma takt bland helrören på Kharma. Ganska omöjligt på studielån...
Och så Mrado, en jugoslav som är med i den organiserade brottsligheten (och en som tidigare jobbade ihop med Jorge). En man som varit nere och kämpat under kriget på serbernas sida och man kan liksom se framför sig hur han dödat folk med bara händerna, kanske tom bara lillfingrarna. Han är massiv, stenhård. Men hans nuvarande chef ger honom ändå problem. Han uppskattar inte alls Mrados slit och alla hans ansträngningar. Annat var det på den legendariska Joksos tid.
Tre olika män med tre mycket olika problem alltså.
Det hårdkokta kommer inte bara från miljön och brottsligheten utan minst lika mycket från språket. Boy, oh boy! Den växlar mellan något liknande Rinkebysvenska som ovan i citatet med Jorge, till vanlig svenska, till byråkratsvenska i insprängda protokoll från rättegångar. Vissa avsnitt är över hårdkokt tycker jag, känns mer som anteckningar som kom till innan boken skulle skrivas på riktigt. Men man vänjer sig snabbt vid det här telegramaktiga, uttalanden som "Jorge : vinnaren" och liknande.
Man vänjer sig också snabbt vid det extremt grabbiga och brottsliga, kanske för att man har rätt oskyldiga JW att följa med i som totalt oerfaren svenne-läsare. (Såväl att beställa helrör på Kharma som indrivande av garderober på Götgatan är ju lååångt ifrån mina normala aktiviteter.) Författaren jobbar som jurist och han verkar kunna sina saker om pengatvätt, knarkaffärer och jugoslavisk maffia. Ibland blir det nästan lite "fixa ekonomisk målvakt for dummies" över det hela i alla sina pedagogiska, realistiska beskrivningar. "Jugoslavisk maffia, så funkar den." Nej, nu ska jag sluta.
Det här är bara lite smågnäll. I det stora hela så blir dessa helt olika delar och liv i Stockholm så tydliga, och det är spännande och intressant att läsa om dem!
Jag tipsade om Jessica Jungs saknad häromveckan och tyckte bla att den kändes säkrare än debutanter vanligtvis gör. Detsamma gäller här med Jens Lapidus bok. Den är betydligt mer plot än character-driven i jämförelse med Jessica Jung, och som sagt, mycket grabbig, men det blir ett bra resultat. Skicklig intrig och bra driv, och så all autenticitet. Två bra tips som deckarjulklappar i år alltså!