Boo
hoo - $135 million, 18 months... a dot.com story from concept to catastrophe
av Ernst Malmsten, Erik Portanger, Charles Drazin. För några månader läste
jag Patrik Hedelins version av boo-tiden och företaget i
Boo.com - och IT-bubblan som sprack och nu är det Ernst Malmstens tur.
Patrik Hedelin var bitter och upprörd över hur han behandlats och han hade
inte mycket till övers för Ernst och Kajsa, och gissa, nu är det Ernst och
Kajsa som inte har mycket till övers för bankkillen i kritstreck med den
dåliga svenska accenten. Han är för pushig, för dåligt förberedd på möten,
bufflig, mer bankir och pengagalen än kreativ, osv. Däremot Ernst och
Kajsa... vojne, liksom, supercool, superrätt.
Jag kan i efterhand tycka att det var rätt onödigt att läsa den här andra
boken om boo för det är mycket som är precis samma som i den första -
företagets historia, alla finansiella problem, allt tekniskt, alla människor
som anställs hit och dit - det var nog mycket (tråkig) info första gången
och nu blir det än en gång samma info. Jag hoppades helt enkelt att Ernst,
som är så kreativ, skulle berätta mer mer mer mer om det andra, det som var
så spännande med både bokus och boo - kultur, trender, fingertoppskänsla,
det där som fick en att nyfiket följa utvecklingen. Och så mycket sånt är
det inte alls, och inte heller så mycket personligt om han och Kajsa mer än
deras reaktioner på uteblivna finansieringar och barnsliga visioner om boos
herravälde, utan det är mest bara massa siffror och termer. Skumma skumma,
ungefär. Men om jag ska se det från den ljusa sidan så är jag nu väldigt
insatt i hur man inte ska lägga upp lanseringen och uppstarten av
en internetsite med klädförsäljning. Om jag ska välja vilken av de två
böckerna jag tycker är bättre... det blir bankkillens! Kors i taket, va.
En tysk mans historia av Sebastian Haffner. "Självbiografi" som skrevs
av en vanlig ung tysk som studerade juridik på 30-talet, som utvandrade till
USA när det blev för ohållbart i Tyskland, och som glömde bort (?) sitt
manuskript tills det hittades av hans barn och publicerades 1999. Intressant
bok!! Den tar upp frågan "hur kommer det sig att Tyskland kunde gå med på
Hitler?", och det är väl något man kan fundera på ett bra tag. Haffner
berättar, högst personligt, om sin bakgrund och historien till Hitler och
det samhället, och det är väldigt väldigt upplysande. Min senaste fanatiska
krigs-period var i mellanstadiet, så jag är inte påläst som bara den nu och
det är många personer här som jag inte alls känner till, men bokens tema.
Wow. Det ger en förståelse och det ger en bakgrund, och en sån enkel och
vardagsnära skildring av ett vanligt samhälle som är på väg att bli helt
snett, och det innan det ens blivit allra värst för boken slutar 1933. Men
det är nog skrämmande och isande att läsa om det som händer fram till 1933.
Riktigt bra och intressant, även för oss som inte vurmar för världskrigen i
vanliga fall (för dom är det ju bara ett måste)!
Den andra kvinnan av Douglas Kennedy. För några år sen kom ju Den
gåtfulle fotografen och den tyckte både jag och David var så bra i
början, beskrivningen av yuppie-livet som sakta men säkert tog över de
konstnärliga ambitionerna. Fast sen blev det liksom en ny identitet för
mycket för mig, men... Jag hade förväntningar på hans uppföljare iallafall,
och dom infriades inte. Med råge inte. Det är länge sen jag
skumläst en bok, men nu var det verkligen blädder blädder i expressfart.
Handlingen är ögonblicklig kärlek mellan en man och en kvinna i New York på
40-talet, men säg den lycka som varar för större och större hinder kommer
hela tiden i vägen för denna kärlek som... egentligen är den ju perfekt,
fullkomlig. Om nu inte "om" hade funnits.
Seg början, dålig gestaltning, dåligt skriven, rätt omständlig, och så
jättetjock. Kennedy var inte så bra på att skriva - det är bokens upptäckt
för mig. Anledningen till att jag läste ut den? Hade inte så mycket annat på
lager, och med skumläsningen gick det ju så fort. Men ändå... nä, trist, och
ett totalt icke-tips från min sida. Stay away!
Flickan från Södern av Joanna Trollope. Kan inte låta bli att tänka på
ett avsnitt av tv:n "Kalla fötter" när Karen beklagar sig ; Rachel har
droger i sitt nattduksbord och jag har Joanna Trollope!
Nåja. Droger eller ej, Joanna Trollope tycker jag oftast om att läsa, fast
här blev jag lite besviken. Boken är så enkel, och det vanliga
Trollope-djupet/kvaliteten saknas.
Den handlar om Henry och Tilly som levt ihop i tio år och Henry känner sig
pressad och osäker för han vet om att Tilly vill gifta sig och hon är
fantastisk men det är nåt som gör att han har så svårt... Yrket och
förhållandet, han är liksom fast och fångad och illa till mods över rubbet.
Lika illa mår Gillon borta i Charleston, USA för hon passar inte in i
kvinnorollen eller sin perfekta familj, tycker hon, och nu ska hennes
lillasyster få barn. Jeesus! Så i nån slags desperation hoppar hon på ett
jobb i London och där träffar hon Tilly och så får hon hyra ett rum i
lägenheten och sen... Man kan ju räkna ut på tre sekunder vilka konsekvenser
det ska få, men grejen är att jag hade väntat mig så mycket mer av Trollope!
Det brukar inte vara så här övertydligt och snabbt avklarat, det brukar
finnas mer.
För att öka på klaglistan, jag tycker att delarna hänger ihop dåligt, jag
tycker att personerna är skissartade och lite oförklarade, jag undrar ofta
varför?? om olika händelser. "Show, don't tell" är ett bra råd på
skrivkurser, och här är det alldeles för mycket tell.
Jag får väl helt enkelt dra ett streck över den här boken och gå vidare.
Sputnik sweetheart av Haruki Murakami. Åkej, det här är den sista olästa
Murakamin i huset, så nu blir det inga nya på ett tag.
Jag rankar den här som en mellanbra bok av honom. Den bästa av
kärleksböckerna är Norwegian wood, sen South of the border...
och sen den här. En triangel mellan berättaren, en man, som är kär i Sumire
som är en ung kvinna med författarambitioner fast för lite livserfarenhet
för att kunna skriva riktiga berättelser, och hon är kär i Miu, en lite
äldre kvinna som Sumire träffar på ett bröllop.
Det återkommande temat för honom verkar vara en man, ganska ung, som måste
hjälpa en kvinna/tjej. Mannen är alltid rätt okomplicerad, iallafall enligt
sig själv, liksom lite distanserad, medan kvinnorna har rätt många problem,
både konkreta och abstrakta och dom är mer närvarande/dramatiska/whatever.
Så och i denna, kärlek med tvist av triangel plus en härva att reda ut,
innehållande ett pariserhjul och en liten pytte grekisk ö. Japp.
Och vad kan man säga om det? Bra, som vanligt. Jag behöver inte tjata mer om
jazz och öl och lugn, allt finns med. Man får precis det man önskar!
The brimstone wedding av Barbara Vine. Yummy för en Vine-diggare! Ännu
en roman-deckare som faller mig helt i smaken. (Men det är fortfarande
Strandsatt som är etta på min Vine-lista.)
Stella är en ovanlig dam på ett äldreboende - inte förvirrad eller
deprimerad eller fast i det förflutna, utan smart och elegant och alert.
Hennes omvårdare Jenny, eller Genevieve "if you want a mouthful", är helt
ovetande om hennes privatliv förutom att Stella har två barn. Dom pratar om
nuet, och dom har en bra relation, inte bara klient-vårdare utan som vänner.
Så en dag tar Stella med sig Jenny upp på övervåningen och pekar ut ett hus
i fjärran, hennes hemliga hus visar det sig som ingen nånsin vetat
om. Och något klart mystiskt är det med det också. Från den dagen är det som
att Stella inte kan sluta prata, nu får Jenny sakta men säkert veta allt om
privatlivet.
Jenny i sin tur har också en del hemligheter i sitt, hon umgås med en av
weekendgästerna i byn, Ned. Passande nog är hennes man borta på byggjobb
hela veckan, och dom är ändå fast i rutinen efter tretton års äktenskap så
det märks inte så mycket alls vad hon gör på sidan om. Men nu är sommaren
snart över och då kan dom inte fortsätta att träffas på praktiska osynliga
ställen utomhus under varma sommarkvällar.... Hmm. Just det, Stellas hemliga
hus på bekvämt avstånd.
Det är ingen deckare av slaget bita på naglarna och forsa fram över sidorna
för att få vera hur det går, den är långsam (på ett bra sätt), trevlig, lite
puttrig, men med en skarp kant. Det känns som vanligt så där välskrivet och
heltäckande - bra research, personer, historia, ton. Allt sitter. En trevlig
läsning!
Rebell med frusna fötter av Johanna Nilsson. Jag är väldigt förtjust i
böcker som utspelas i Stockholm och som har autentiska platser, som jag
dessutom har varit på. I den här dricker dom tex kaffe på Sosta och det är
nästan så jag börjar tjoa och tjimma över det. Kan ha att göra med att det
inte alls är många böcker eller filmer som utspelar sig varken i Luleå eller
Umeå, så för mig har det blivit en Stor Grej.
Men det är trevligt nummer ett i den här. Trevligt nummer två är att det är
en intressant skildring av livet på Handels "vi är eliten resten är skiten"
och inte vet jag hur det är där, men det här är spännande att läsa.
Kan tänka mig att, osv. Trevligt nummer tre är nutiden, det är mycket
markörer, love that.
Omdöme... Mm, bra ämne som sagt, men sista tredjedelen faller min tro på
Stella lite - huvudpersonen. Då tycker jag att det blir för mycket och för
brett det som författaren vill göra och som läsare så känner jag mig "men
Gud, vart kom DET ifrån?". Det känns inte trovärdigt.
Och så tänker jag på Morfin av Tomas Jacobsson medan jag läser! De
här två kan liksom hänga ihop på något vis, pengar livet kärleken vakna våga
Sthlm. Ja, ditåt.
Det är ingen älska-bok och inte alls lika utlämnande och svårt smärtsam som
hennes tidigare, men det är en bra nu-bok.
Hard-boiled wonderland and the end of the world av Haruki Murakami. Jag
vet inte vad jag ska säga om den här boken. Det är svårt, för jag kan inte
avslöja något om handlingen - den är obegriplig rätt länge med två
parallella historier, och när man väl får veta, då får man VETA. Och så
själva boken... ja, det är Murakami som absolut konstigast. Och njae, för
första gången med honom får jag tycka att det inte är så superstrålande. Det
är för konstigt, och det är mest konstigt. Annars kan han ju lägga in lite
"vardag" även i det bisarra, men här är det för lite sånt.
Jag citerar baksidan : Tracking one man's descent into the Kafkaesque
underworld of contemporary Tokyo, Murakami unites East and West, tragdey and
farce, compassion and detachment, slang and philosophy. The result is a
widly inventive fantasy and a meditation on the many uses of the mind.
Slutligen, den här tycker jag bara de redan inbitna ska ge sig på! Alla
andra, pröva Norwegian Wood tex först, kom ihåg det nu. Inte Wonderland,
utan Wood.
Du har inte rätt att inte älska mig av Peter Kihlgård. Först 16 sidor av
"va??" om fader Teiresias som jag inte känner till, första boken jag läser
av Kihlgård, och sen en sträckläsningsberättelse! En ung man, en
gymnasieelev, och hans svensklärarinna på 70-talet i Sundsvall (igen!).
Eleven, Johannes, är annorlunda och musiker och skitjobbig och
odisciplinerad och alla andra lärare på skolan avskyr honom, men han är kär
i svensklärarinnan, och alla elever vet att hon tycker speciellt mycket om
honom. Det syns. Men kär?, hon har lovat sig själv att inte bli så engagerad
i sina elever nu, inte gå in i deras liv, utan hålla det på bra avstånd.
Lycka till. Jättebra historia om dessa två människor och deras udda liv
innan den 1 juni 1973 och deras möte efter. Åh! Vackert, livfullt, smaskigt,
upphetsat och skönt och en riktigt lyckad skolskildring! Och liksom så
svenskt, svensk sommar och dofter och himmel, eller också är det bara jag
som tycker det för att det är Sundsvall som är skådeplatsen och det känns
mer jordnära och verkligt än Stockholm. Hur som helst, några timmars väldigt
bra läsning!
Plus i kanten för det roliga omslaget med tyyypiska diskussionsfrågor till
en klass om boken ā la "Hur yttrar sig Johannes passion för sin
svensklärare? Hennes för honom? Kan lögner vara befriande? Utveckla!" på
baksidan.
Hjärnsläpp utgiven av Bang. Det här gillar jag! En serie artiklar som
varit publicerade i tidskriften Bang under 90-talet, och alla handlar dom om
biologism. Dvs, är det några gener eller kopplingar i hjärnstammen som gör
att kvinnor inte blir professorer, jobbar inom vården, tar det mesta av
hemarbetet, inte hamnar i företagsstyrelser? Mitt svar : no way! Jag tror
att kön är socialt, jag tror att vi lär oss och fastnar i ett beteende, jag
tror inte på att det finns en städ-gen hos kvinnor eller en meka med
bilen-gen hos män. Här kommer olika aspekter av det, och av olika
journalister och forskare, både svenska och internationella. Mest intressant
tycker jag att det är att läsa om hjärnforskningen, den som ska "bevisa" att
det finns skillnader. Och den är, för att säga det milt, helt bristfällig.
Väldigt små forskningsprojekt, och inte alls rätt analyser. HA!
Men, det finns något för alla här, tex den stora industrin med dagar som
"Våga tänka kvinnligt" för 1000 kr plus moms för deltagarna. Big money, om
jag får använda ett amerikanskt uttryck (big ice, big tobacco - jag gillar
dom). Om man är biologist eller ej, läsvärd bok!
Sandor slash Ida av Sara Kadefors. Jag
måste ju läsa den här Augustvinnaren, och som alla andra, falla för den. Som
en person som dagligen umgås med ungdomar i den åldern, bra fångat. Lätt och
läsvänlig, bra skriven, intressant ämne, what's not to like? Jag kommer då
inte på nåt!
|