Aug "Eight minutes idle" av Matt Thorne. Det
var länge sen jag höll på så länge med en bok. Jag har läst och läst på väg till
och från jobbet hela veckan. Och jag tror jag kommer att ha den i huvudet länge också.
Inte för att den är trevlig, den är bara annorlunda. På något vis.
Dan som är lite över tjugo jobbar på ett call center i Bristol. Det är ett urtråkigt
jobb som dessutom ger för lite betalt, men han bor med sin pappa så det spelar liksom
ingen roll. Sen en dag blir pappan överkörd av en bil, inlagd på sjukhus och då
plötsligt börjar pengarna bli ett problem. För att spara in på hyran är han tvungen
att fixa en ny rumskompis. Han gillar inte den killen så Dan flyttar in på jobbet. Han
börjar jobba både dag och kvällsskift och sen smyger han bara iväg för att sova.
Dessutom tar han med sig sin upphittade katt John till jobbet. Katten får bo i alla dom
där luftrören uppe i taket. En kväll kommer hans chef Alice på honom när han ligger
och sover. I ren desperation, han vet inte vad han ska ta sig till nu när hon kommit på
honom, så kysser han henne. Hej hopp, nu är han tillsammans med chefen.
Så där rullar det på. Dan framstår som en helt vanlig kille och det bara händer en
massa bisarra saker med och för och runtomkring honom.
Jag började tänka på Office Space när jag läste den här, just för att jobbet är
meningslöst men man är fast i det och vad är det med det här livet som man ska ha på
sidan om egentligen. Men egentligen är den inte alls om Office Space. Den är mycket
konstigare, men omöjlig att sluta läsa. Jag vet inte om jag gillar den på riktigt, man
känner sig inte skön eller glad eller uppfriskad när man läser den (framförallt inte
nyduschad) snarare besatt av att fortsätta till slutet för att få veta. Dels om allt
som händer Dan, sen dom andra i hans team på call centret, och inte minst pappan och
hans support group bestående av sju kvinnor.
Kan rekommenderas om man vill ha en annorlunda bok. Matt Thorne har skrivit en annan bok
också, Tourist, jag tror jag måste låna den med. Besatthet.
Aug "High
fidelity" av Nick Hornby. Först var jag bestämt avrådd att läsa den här
boken. D tyckte den var för avslöjande. Sen ändrade han sig, och nu blev den
bokklubbsbok.
Så... Joo... Jaaa.. Jag vet inte riktigt exakt vad jag retar mig på. Men jag tror
att det beror på att den här boken är så krass och vardaglig. Man orkar inte hitta
någon bättre person så man är tillsammans med den gamla vanliga även fast det bara
är halvokej. Man orkar inte fixa till sitt tråkiga liv så man håller ut i det gamla.
Och det är liksom okej alltihop, vad man än gör. Jag fattar inte Hornbys budskap - vart
han ställer sig till allt? Det är lite för mycket musiktrivia och listmani och roliga
typer som överskuggar handlingen. Man ska väl känna igen sig i det, vara en
musikgalning eller känna en sån (det gör jag), och sen är det bra med det. Hm. Hamnar
inte på min fem bästa-lista i något avseende. Glider runt för mycket.
Aug "Brottslingar"
av Margot Livesley. Som lättöl förhåller sig till starköl, så förhåller
sig den här spännande boken till en deckare. En lättdeckare. Men jag vet inte om det
är det enligt etiketten? Iallafall, det handlar om två olika slags brott av ganska
moralisk karaktär.
Ewan, en bankman i karriären, åker upp till Skottland för att hälsa på sin syster,
Mollie, som är deprimerad och uppriven efter separation från sin man. Ett annat skäl
till att Ewan tar sin tripp till Skottland just nu är att han måste tänka igenom hur
han har kunnat medverka i något som kan rubriceras som ett insiderbrott.
Nästan framme hos Mollie går han på toaletten på en pub. Där ligger en liten baby i
ett av båsen. Förvirrad och stressad tar Ewan med sig barnet på bussen till Mollie.
Mollie möter dom i sin bil och beslutar sig nästan genast för att behålla barnet. Hon
vill ha ett barn, den som lämnade det på puben ville det uppenbarligen inte.
Det som sen följer är några dagars "uppgörelser". Hur ska det gå med
insideraffären och hur ska det gå för babyn. I början är det inte så spännande men
efter halva boken eller så tar det mer fart när vi får träffa barnets föräldrar. Det
som också är spänningsförhöjande är boken-i-boken. Mollies man, Chae, är
författare och Mollie har slängt ut honom pga hans senaste bok i vilken hon är en av
huvudpersonerna.
Rätt bra. Som lättöl, ibland är det precis vad man vill ha.
Aug "Vågbitar"
av Hilde Hagerup. Jag läste att från början gavs Harry Potter ut med två
olika omslag; ett diskret för vuxna och ett fantasifullt för barn. Vågbitar är också
en ungdomsbok, men "tack och lov" är omslaget rätt så diskret. Den är
nämligen väldigt bra, och inte det minsta barnslig eller barn-anpassad.
Historien handlar om Anna och Emma som går i sexan i ett litet samhälle i Norge. Dom har
varit bästisar sen dom var sex år, men nu förändras det. Pubertet, mens, bröst,
behås, killar, rivalitet. Emma är den som alla vill vara med, Anna är den som inte
fattar vad det är som händer eller varför det måste hända.
Det är en bok man sträckläser, om än motvilligt. Historien är stark och det är
spännande. Och hemskt. Alla som gått i sexan förstår vad jag menar. Alla som någon
gång känt sig utanför, ful, dum, övergiven, sviken förstår vad jag menar. Det är
skönt att det bara är en bok, men så bra som den här boken är så är det på sätt
och vis skönt att uppleva det igen, fast nu med den vuxna distansen. Jag undrar hur det
vore att läsa den som tolvåring. Jag tycker att den är den mest raffinerade och
fullvuxet skrivna ungdomsbok jag läst på mycket länge. Det är absolut inga
publikfrierier eller tillrättalägganden, det är bara mycket starkt och naket. Läs NU.
Aug "Bög - så
funkar det" av Calle Norlén. En humoristisk livsstilguide och praktisk
handbok för alla som vill veta mer om det mytomspunna homolivet - står det på baksidan.
Och det stämmer väl. Man får lära sig hur man testar om en kille är bög, vart bögar
reser, vilka typer av bögar det finns, hur dom flirtar, hur dom gör det, osv. Allt i
snärtig stil och rappa kommentarer. Ingen bok man läser från pärm till pärm (om man
inte är bög då kanske) utan bläddrar lite i för skojs skull (om man inte är bög då
kanske). Kontentan av det hela blir att bögar, alla sorter, är extremt fantastiska
människor och vi heteros är en sorglig samling med dålig fantasi och urtråkiga liv.
Hm. Är jag bitter nu?
Aug "A little
stranger" av Candia McWilliam. Ibland faller jag för böcker pga utseendet
eller formen. Kvadratiska små "knubbiga" böcker tex, åh dom är bra. Den här
är i serien Bloomsbury classics, så den är liten och gullig och något kvadratisk.
Lånade direkt. Själva historien handlar om en rik engelsk familj som tar in en ny nanny.
Hon är liten och perfekt på ett rätt gammaldags sätt och allt får en kuslig ton från
början - hon är för perfekt. Det är en kortis, bra bussläsning med
femton-tjugo minuter här och där. Men det bästa är ändå formen på boken.
Aug "Disgrace"
av J M Coetze. En bok som utspelar sig i Sydafrika. Det är en medelålders
universitetslärare som efter en sexaffär med en elev tvingas lämna sin post och
"flyr" ut till landet där hans dotter har en liten gård och en hundkennel. Hon
lever ensam och han flyttar in hos henne för att hjälpa till på obestämd tid.
En dag kommer tre svarta män till gården. Dom misshandlar, rånar, och våldtar dottern.
Hur gör man för att fortsätta efter det, och på vilket sätt ska man fortsätta?
Boken tar upp de aktuella problemen i Sydafrika med svårigheterna för svarta och vita
att leva sida vid sida, hämndbegär och skuld, apartheidhistoriens påverkningar,
polisens maktlöshet, osv. Själva ämnet är mycket intressant, men jag får aldrig det
riktiga engagemanget för människorna och historien i den. Nja.
Aug "Angel's
flight" av Michael Connelly. Okej, nu kan jag slappna av för det här var
den sista Bosch-deckaren. I dec-jan kommer en ny bok där Bosch teamar upp med Terry
McCaleb, hjärtbytesFBIagenten från Blodspår (Bloodwork), så fram tills dess...
Iallafall. I Angel's flight är det en mycket berömd advokat som hittas kallblodigt
mördad på ett pendeltåg. Advokaten är svart och framgångsrik, och hans grej är att
stämma LAPD för felbehandlingar (tänk Rodney King). Nu ska han precis starta ett stort
fall med en svart man som blivit misshandlad av ett gäng poliser under förhör som
gällde en försvunnen vit liten flicka.
Bosch's grupp får ta hand om utredningen som blir stor, mediabevakad och mycket känslig
pga alla sura poliser som är inblandade. Just "stor" är ett nyckelord här,
för den här boken kommer inte igång så snabbt som dom andra. Man får plöja lite, och
lite till, innan den vanliga spänningen sätter sig. Det är ju Connelly, så det är
klart det är bra, och utredningen spretar iväg åt flera oväntade håll som vanligt,
men... Tyvärr är det inte så mycket Bosch-privatliv heller, och hur fascinerande han
än är som polis så vill man ju veta mer om honom, också. Men det känns som att han
sätter vakenhetsrekord i den här boken. Det är hur länge som helst innan den stackars
karln får lägga sig ner för en timmes vila.
Kolla förresten in Michael Connellys officiella hemsida! |