Om
nyårstraditioner förr
Att ge nyårsgåvor
var vanligare än att ge julklappar förr i tiden. Först
på 1700-talet spred sig seden att ge julklappar här
i landet. Men på landsbygden var nyårsafton länge
den dag då fästfolk skulle ge varann gåvor -
framför allt något som man tillverkat, sytt eller
slöjdat själv.
Ville man veta
något om framtiden var nyår liksom julen den rätta
tiden att ta reda på hur det kommande året skulle
gestalta sig. Var den första besökaren en man och var
han dessutom lång betydde det lycka och att skörden
skulle bli god. Det kunde också betyda att det bara skulle
födas tjurkalvar i gården. Om en kvinna kom först
betydde det otur. Men på andra håll menade man att
en kvinna drog lycka till husets kvinnor och en man till manfolket.
Om man lånade
ut pengar på årets första dag fick man "gå
med öppen pung" resten av året, men fick man
pengar skulle det komma in pengar till huset. Allt som hände
första gången på nyåret hade sin betydelse.
Var man vresig och arg skulle det dåliga humöret hålla
i sig året ut och tvärtom. Ville man bli morgonpigg
och frisk under året skulle man gå upp tidigt och
äta ett äpple. (Det här måste jag pröva!)
I södra
Sverige gick man årsgång på nyårsnatten
- i vissa trakter tillämpade man i stället den seden
på julnatten. Man skulle gå runt en eller helst flera
kyrkor, gå fram till kyrkporten och blåsa i nyckelhålet
och allt skulle ske med tom mage och under absolut tystnad. Då
kunde man på hemvägen få se och höra vad
som skulle hända under det nya året. Hördes t
ex musik från en gård skulle där bli bröllop,
hörde man däremot hammarslag betydde det att det skulle
spikas en kista i den gården under året. Hörde
man skott och dån blev det krig.
Ett vanligt sätt
att spå om framtiden var att stöpa bly eller äggvita.
När det smälta blyet eller äggvitan hälldes
i kallt vatten bildades olika figurer som det gällde att
tyda. Ett kors kunde betyda döden, en krona betydde kanske
bröllop och lycka. Idag lever seden kvar i en del familjer
som stöper tenn eller stearin på nyårsafton.
Första gången
det blev nymåne på det nya året tog man en
psalmbok i handen och gick ut för att hälsa nymånen.
Man satte fingret på måfå på en sida
i psalmboken. När man kom in kunde man av psalmens innehåll
få veta hur det nya året skulle bli.
Man kunde också
aktivt bidra till sin lycka under kommande år genom att
skjuta åt fyra väderstreck för att jaga bort
allt ont från gården. Dagens nyårsfyverkeri
har kanske ursprungligen haft samma syfte.
|