Magisteruppsats i Biblioteks- och Informationsvetenskap

vid institutionen Bibliotekshögskolan 1998

Svensk titel Invandrare och deras informationsbehov på Malmö stadsbiblioteks tidningsavdelning- representanter från fyra språkgrupper

Engelsk titel Immigrants and their information-needs at the section for Newspapers at Malmö Library- Representatives from four language-groups

Författare Per Jervrud

Färdigställt 1998

Handledare Bertil Quentzer, kollegium 3

 Abstract:

This study concerns the information needs amongst immigrants visiting the section which deals with newspapers and magazines at Malmö Library.

The purpose of this master thesis is to examine the essential factors which determine the information needs of immigrant individuals, represented by four groups of languages. This also includes the purpose trying to find out if there is some common pattern concerning information needs in those groups, and between the different groups.

The method used in this study is qualitative, interviews are made of individuals representing four different languages: arabic-, french-, spanish- and polishspeaking persons. Furthermore, interviews are made with two librarians at the section for Newspapers at Malmö Library, the purpose is to find out the departments policy regarding periodical purchase in meeting the demand from different groups of immigrants.

The result of this study points out that immigrants in general have a need to read newspapers and magazines primarly in their own language. Immigrants have an information need based on their affective needs primarily; the needs of identity with their own culture and the need of personal security. Furthermore, they have an information need based on their cognitive needs, the needs of education and planning of their lives. These two information-needs are based on the individuals overall social roles in the society. This is shown in the information-theory by T.D Wilson, which is used in this study.

Nyckelord Informationsbehov, invandrare, informationsteori, tidningar, tidskrifter, periodika, identitet

1.1 Bakgrund 1

1.2 Definitioner 2

kap 2: Syfte 5

2.1 Utgångspunkt i undersökningen 5

kap 3: Problemformulering 6

kap 4: Tidigare forskning 7

4.1 Informationsbehov 9

4.1.2 Informationsbehov enligt Wilson 10

4.1.3 Slutsatser om informationsteorier 15

4.2 Invandrare och språket 15

4.2.1 Invandrare och främlingskap 17

4.3 Allmänt om periodika-användning 17

4.4 Invandrare och läsvanor/läsning av periodika 19

4.5 Slutsatser om tidigare forskning 22

Kap 5: Teori 23

5.1 Wilsons informationsbehovs-modell 24

kap 6: Metod 25

6.1 Val av undersökningsmetod 26

6.2 Intervjuform och urval av personer 27

6.3 Analysmodell 28

Kap 7: Invandrarpolitik och bibliotek 28

7.1 Kulturpolitik 30

Kap 8: Malmö stadsbibliotek 31

8.1 Statistik: invandrare i Malmö 32

8.2 Tidningsavdelningen och förvärvspolitik 37

9.1 Resultat av intervjuer med bibliotekspersonalen 39

9.1.2 Analys av intervjuer med bibliotekspersonal 43

9.2 Resultat av intervjuer med invandrargrupper 44

9.2.1 Den arabisktalande gruppen 44

9.2.2 Den spansktalande gruppen 46

9.2.3 Den fransktalande gruppen 49

9.2.4 Den polsktalande gruppen 51

9.3 Analys av intervjuer med invandrare 53

9.3.1 De olika invandrargruppernas informationsbehov/

diskussion 54

kap 10: Slutsatser 57

kap 11: Sammanfattning 59

Litteraturförteckning 61

bilaga 1: Utländska periodika vid tidningsavdelningen (avd. Ä och Bd-) 65

Det är tekniken som gjort periodika allt viktigare, eftersom tekniken gjort informationen mer lättillgänglig: Artikel-sök som kom 1984 innebar en stor förändring. Denna är en databas innehållande indexerade artiklar från svenska tidningar och tidskrifter (Gediget arbete 1992, s 69-71).Det gäller för biblioteken att svara mot användarnas behov så långt ekonomi och kvalitet tillåter detta. Kanske har man fel titlar som inte längre intre- sserar och då måste beståndet förnyas genom av- och nybeställningar. Detta på grund- val av dagliga erfarenheter och någon enkel mätmetod (ibid, s 77-78).

I interna skrifter på Malmö stadsbibliotek (MSB) inför det nya huvudbiblioteket 1997 behandlades omorganiseringen av avdelningarna. Vid ett tidskriftsmöte (Malmö stadsbibliotek. Veckobladet nr 20, 1996) behandlades bl.a frågan om omorganisering där varje avdelning på MSB i fortsättningen skulle ha sina egna tidskrifter, samt vilka tidskrifter som skulle ingå i "allmänna tidskrifter" på den nya Tidningsavdelningen (avd. Bd-). Den förra Tidskrifts-/tidningsavdelningen skulle fr. o.m 1997 innehålla: tidningar oförändrat, dvs. ca. 150 dagstidningar från Sverige och övr. världen, samt tidskrifter av allmän karaktär (ca. 150 st. inkl. i Sverige utgivna).

Avdelningschefen på den nya tidningsavdelningen: "Tidningar m.m.", skriver i Vecko- bladet nr 20, 1996 om den förändringsprocess som avdelningen skall genomgå inför det nya huvudbiblioteket 1997: avdelningen skall ha en verksamhetsidé som bygger på innehåll och användning och koncentrera sig på internationell press/ nyhetsmedia/ artikel-leverans. Ämnesspecifika periodika kommer att tillföras övriga respektive avd- elningar på nya huvudbiblioteket. Dokumentleverans blir den "tunga" biten i avdelning- ens verksamhet. Vidare att efterfrågan från alla låntagarkategorier på aktuell, snabb information och artikelservice i olika frågor kommer att öka efterhand. Denna dokumentleverans kommer att gälla både i tryckt och i elektronisk form. En viktig definition av dokumentleverans är att även logistik-sidan måste beaktas: förvaring, transport, leverans måste fungera, ej bara IT och informationssökning anses viktigt utan hela leveranskedjan.

I Verksamhetsplan 1995: Malmö stadsbibliotek skrivs gällande tidningsavdelningen om: "...översyn av tidskriftsbeståndet med inriktning på användbarhet och efterfrågan" (ibid, s 28). Målet för avdelningen är ej att ha så stort bestånd som möjligt utan att ha "rätt" bestånd. MSB:s förre stadsbibliotekarie, Sven Nilsson skriver att Malmö behöver ett särskilt bibliotek för internationella tidningar och tidskrifter, speciellt med tanke på att en fjärdedel av de 245.000 invånarna i staden har utländsk bakgrund (Nilsson 1996, s 56).

I ett projekt med Malmös olika kulturförvaltningar har en rapport utarbetats (on-line version: min anm.): "Malmö, Kulturen och Framtiden" (1996). Här står bl.a att av dem som är under 18 år har 40 % utländsk bakgrund. Under ytan är Malmö tydligt segre-

gerat. Invandrarna är koncentrerade till vissa stadsdelar: Holma, Lindängen, Rosengård. Det finns områden där över 90% av invånarna har utländsk bakgrund. Arbetslösheten är hög och många är socialbidragstagare. Här nämns att religionen, traditionella seder och bruk skapar en gemenskap för invandrarna, att Malmö har över 100 invandrarfören-ingar.

För invandrarna ses språket som det kanske viktigaste för att uppnå invandrarpolitikens mål om jämlikhet och valfrihet. I skriften ges olika projektförslag inför framtiden, det som gäller bibliotekets verksamhet är främst att skapa en internationell läsesalong för tidningar och tidskrifter (Visionen 1997).

Alla dessa uttalanden kan ses som delar i ett målsättningsprogram för förvärvspolitiken, (jfr. Quentzers termer 1995, s 7). På den nya tidningsavdelningen läggs alltså stor vikt vid utländska periodika ("internationell press") som skall tillgodose behov och efter- frågan från Malmös olika invandrargrupper inkl. personer med utländsk bakgrund. Därav följer att en undersökning över dessa låntagargruppers användning av olika tid- ningar och tidskrifter blir intressant för avdelningen.

Periodika kan allmänt definieras som en seriell publikation som utges i intervall, regelbundet eller ej, samt inkluderande dagliga/veckotidningar och alla sorters tidskrifter i olika ämnen. Periodika är främst en källa till ny information, om det gäller forskningsresultat, nya händelser, statistiska data, annonser eller annat. Varje typ av periodika är viktig för åtminstone en grupp av människor, relaterat till deras arbete eller nöje (Harvey 1978, s 7).

En annan definition är att en tidning är en periodisk skrift med dagsaktuellt innehåll. Medan en tidskrift är en periodisk skrift, som skiljer sig från en tidning genom att den utkommer med längre tids mellanrum, en gång per vecka eller med längre mellanrum och utges i häften under en gemensam titel. Innehållet i en tidskrift är ej i första hand lagt på nyhetsförmedling (Gediget arbete 1992, s 17).

Utländsk periodika (tidningar/tidskrifter) på Tidningsavdelningen definieras i denna undersökning utifrån den sammanställda lista (se bilaga 1) som vänder sig till de fyra undersökta språkgrupperna, inkl. periodika utgiven i Sverige.

Utländsk periodika avser i den här undersökningen även de sk. skolspråken (engelska, tyska och franska). Denna definition grundar sig på att flera av skolspråken även anv- änds av personer som här definieras som invandrare. Det enskilda biblioteket äger också själv möjlighet att definiera begreppet invandrarspråk/-litteratur utifrån lokala och regionala förutsättningar (Det mångspråkiga biblioteket 1987, s 47)

Invandrare i denna undersökning inbegriper även "personer med utländsk bakgrund" som dessa definieras i t.ex Malmö Statistisk årsbok 1995, s 41, dvs. även svenska medborgare med utländsk bakgrund. Begreppet invandrare enligt denna definition överensstämmer med hur invandrare definieras i Folkbiblioteksutredningen 1984, s 66:

1. utländska medborgare som varaktigt bor i Sverige

2. utomlands födda personer med svenskt medborgarskap samt

3. barn med svenskt medborgarskap som har förälder/föräldrar födda utomlands

Utländsk bakgrund brukar definieras som personer med utländskt medborgarskap eller personer födda utomlands, dels personer födda i Sverige med svenskt medborgarskap men med en eller två föräldrar födda utomlands (Ukotic 1990, s 112).

Etnisk grupp innebär ett antal individer som har någon form av gemensamt kännetecken och en känsla av att tillhöra en kollektiv enhet med gemensam målsättning och delade normer, "ethnos" från grekiskan betyder människor av ens egen sort, nation eller folk. Viktiga kännetecken kan vara gemensamt ursprung, gemensam kultur, seder, religion, trosbekännelse, fysiska kännetecken, t.ex "ras"och språk (modersmål), definieras som bl.a tankemönster, logik, tro, känslor, attityder och motivation i en grupp), (Bergman & Swedin, 1989, s 13).

En etnisk grupp är en grupp som har gemensam kultur och omfattas om föreställningar om ett gemensamt ursprung. Etnisk grupp kan också definieras som individer som har någonting gemensamt vilket skiljer dem ifrån andra grupper: "They can have a common blood bond, speech, or historical bond, common customs or common concepts" (Multicultural Librarianship 1992, s 12).

Etnisk minoritet i Sverige är en etnisk grupp som är icke-dominant i det svenska sam- hället (Bergman & Swedin, 1989, s 32-33).

Flykting kan definieras som:

a) en person som befinner sig utanför sitt medborgarland pga fruktan för förföljelse, t.ex pga religiös eller politisk uppfattning.

b) statslös person med samma skäl som i a) att ej vara vid sin tidigare vistelseort, samt den person som lever i exil i annat land på flykt av olika anledningar från sitt eget land (Pettersson & Ranegie 1997, s 4).

Hemspråk används i denna undersökning som synonymt med modersmål eller officiellt språk för personen som intervjuas.

Identitet kan definieras i termer av nationell identitet, där språket och traditioner är viktiga bestämmande delar (Multicultural Librarianship 1992, s 21).

Assimilering: en syn där invandraren antas smälta in i samhället, dominerande syn på invandrarpolitiken fram till 1970-talet i Sverige.

Integrering: invandraren skall ges en möjlighet att bevara sin kultur och frivillighet gäll- er i vilken grad man ville ta till sig den svenska kulturen (von Kreitor se Aronsson & Eliasson 1997, s 5).

Låntagare, användare och övr. benämningar på biblioteksbesökare i uppsatsen användes synonymt, liksom bibliotek och folkbibliotek.

Databaser som nämns i uppsatsen är:

EBSCO: Detta är en engelskspråkig bas från USA som består av ca. 3000 st. tidskrifter, varav ca. 1200 st. finns i fulltext av artiklarna. Denna databas finns sökbar på MSB, publikt via Internets web-läsare Netscape (Alla vägar bär till biblioteket 1996).

Mediearkivet: Denna tidningsdatabas består av fulltextartiklar ur Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, TT:s nyhetsdatabas och Nerikes Allehanda från januari 1995. Denna finns sökbar på MSB via Internets web-läsare Netscape. Den finns tilgäng- lig för allmänheten via MSB:s PC:ar på alla publika avdelningar (Systemavdelningen, e-post meddelande, Malmö stadsbibliotek juli 1997).

Presstext: databas med fulltextartiklar ur Dagens Nyheter och Expressen från 1990.

Sökbar från MSB:s datorer från december 1997 (Systemavdelningen, e-post meddel-ande, Malmö stadsbibliotek juli 1997).

Artikel-sök: Svenska tidnings- och tidskriftsartiklar (referenser) sedan 1979 finns ned- tecknade i denna databas som MSB abonnerar på via BTJ. I denna finns ett 50-tal dags- tidningar och ca. 500 st. tidskrifter . MSB har både CD-ROM versionen och on-line versionen publikt på alla avdelningarna (Alla vägar bär till biblioteket 1996).

Libris: datorbaserat informationssystem för de svenska forskningsbiblioteken som nu finns tillgängligt on-line, via Internet, på MSB för allmänheten, både med enkel och avancerad sökfunktion (Tidningar m.m 1997).

Sökmotor:

Alta Vista: Denna tjänst finns tillgänglig på MSB via Netscape (web-läsare) och är en av de bästa sökmotorerna på Internet idag, enl. flera bedömningar/tester. Den kan

kombinera sökbegrepp m h a boolesk söklogik, via avancerad sökning, vilket begränsar eller utvidgar och preciserar sökningen (Tidningar m.m 1997).

2. Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa informationsbehovets omfattning, inriktning och orsaker hos invandrare från fyra språkgrupper genom en fallstudie av Tidningsavdelningen på Malmö stadsbibliotek. Varför har de behov av att läsa periodika på avdelningen?

De fyra grupperna är:

1. spansktalande

2. polsktalande

3. fransktalande

4. arabisktalande

För avdelningens del var undersökningen av intresse för att få bättre kunskap för priori- teringar vid prenumerationer på tidningar och tidskrifter. Att ge service till alla är ett av folkbibliotekens mål (Folkbiblioteksutredningen 1984) och det är därför viktigt att kän- na till olika gruppers behov och önskemål. Ett mått på avdelningens måluppfyllelse är därför hur väl periodikabeståndet svarar mot olika språkgruppers behov.

En persons informationsbehov ses som huvudsakligen bestämt av den sociala rollen / situationen hos individen, efter Wilsons modell (1981). Den sociala rollen/ situationen innefattar arbete, miljö, utbildning, position i samhället osv... En viktig faktor i modell- en är de affektiva behoven, dvs. trygghet, säkerhet och självhävdelse hos individen. En annan viktig faktor är de kognitiva behoven, att planera och utbilda sig.

En viktig faktor som gäller speciellt för invandraren är att ha och upprätthålla en identi- tet: språket, värderingar, seder, kultur, begreppsvärlden från hemlandet osv..., dvs. social trygghet (se bl.a Bergh 1983, Multicultural Librarianship 1992, Språk=identitet 1989, m.m.) och ekonomisk trygghet som t.ex utbildning (Berggren 1983, s 23). Den ekonomiska tryggheten som grund för identiteten kan även ses i jämlikhetsmålet enl. de kultur- politiska målen från 1974 (se kap. 7). Detta begrepp om invandrarens identitet används i undersökningen som ingående i Wilsons affektiva och kognitiva behov i den sociala rollen/situationen och i den sociala miljön.

I denna undersökning finns flera viktiga frågor ej med. Jag har t.ex ej tagit upp ev. skillnader mellan olika språkgrupper vad gäller deras inställning till om de vill integreras i det svenska samhället eller ej. Ej heller anledningen till att de är i Sverige, om de kommit hit som flyktingar eller av andra skäl. Dessa frågor hade blivit svåra att ställa i den na undersökning menar jag. Detta innebär att man oftast har svårt att täcka in alla relevanta faktorer i en undersökning av detta slag.

a) Informationsbehovets omfattning:

-hur ofta besökes avdelningen?

b) Informationsbehovets inriktning:

-Vad vill man läsa i den periodika som finns tillgänglig?- vilken typ av artiklar/ämnen?

-Finns olika läsvanor i olika invandrargrupper? - saknas någon typ av periodica?, är utbudet bra?

c) Informationsbehovets orsaker:

-Till vilket ändamål används funnen information?-vad är målet med informationssökningen?

-Varför läses viss typ av periodika?

Vad gäller invandrare och informationsbehov har jag ej funnit någon teori kring infoma- tionsanskaffning som gäller speciellt för dessa grupper. Istället har jag funnit flera olika teorier som studerar informationsanvändning, informationsanskaffning, informations- sökning och informationsbehov hos framförallt forskare och tjänstemän i olika orgnisationer.

mst visa teorier kring informationsbehov i översikten nedan.

Alltsedan 1940-talet har forskare haft svårigheter att skapa en teoretisk förståelse för informationsbehov, bl.a beroende på att man ej lyckats placera individens behov av infor- mation i ett tydligt sammanhang. Dvs. i den miljö individen befinner sig, i den position och den prestationsförmåga som krävs för att lösa en problemsituation. Dessa variabler påverkar både informationsbehovet och informationshanteringen (Skelton, se Ellis 1993, s 356).

Under 1960-talet intresserade forskare sig för de barriärer som finns vid informations- överföring. Många av dessa barriärer har med själva fråge- och problemformuleringen att göra. R.S Taylor (1968) utvecklade fyra olika informationsbehovsnivåer som beskriver individens förmåga att formulera klara och entydiga frågor till ett visst informtions- system:

1- Det ubestemte, umiddelbare behov (visceral need), uudtalt

2- Det beviste behov, hvor ønsket om information kan bestå af billeder, symboler

3- Det formaliserade behov, hvor behovet kan beskrives sprogligt

4- Kompromis-behovet, dvs. ønsket om information praesenterat til formidler eller system (Taylor, se Ingwersen 1990 , s 25).

Taylor talar alltså om fyra nivåer av informationsbehov/frågeställningar, där man går från omedvetet till medvetet behov, från outtalad till klart uttalad frågeställning och till själva en definiering av vilka sökssystem man skall söka svaret i på frågan man ställt.

Hela informationssökningsprocessen ses emellertid utan skarpa gränsdragningar mellan de fyra nivåerna, istället rör sig användaren växelvis mellan frågor, problem och till ny kunskap/förståelse (Taylor, se Kuhlthau 1993, s 6).

Under 1970-talet kom studier kring informationsbehov och själva begreppet informa-

tionsbehov. Bl.a R. H Orr forskade kring detta och skilde på två sorters informations- behov:

a) episodiskt, behov av information för en speciell arbetsuppgift, med moment av problemlösning

b) regelbundet, när en användare vill hålla sig ajour inom ett speciellt ämnesområde

(Orr, se Malmsjö 1991, s 41).

Under 1980-talet inriktades mer av forskning kring informationsbehov på individen och dennes olika kognitiva uppfattningar om omvärlden. Man såg bl.a användaren mer som en individ med avsikter, känslor och tankar. Användaren hade tidigare mer setts som en passiv mottagare av objektiv information. Ett holistiskt synsätt började användas: bak- omliggande faktorer till användarens informationsbehov beaktades.

Tidigare forskning hade mer använt ett analytiskt synsätt: interaktionen användaren-informationssystemet undersöktes utan hänsyn till övriga sammanhang. För att kunna ge förklaringar till olika informationsbehov användes alltmer kvalitativa metoder, medan kvantitativ forskning varit den dominerande tidigare (Dervin, se Malmsjö 1989, s 87f).

Ingwersen (1990) beskriver utvecklingen från en syn där man antog att användaren hade ett väldefinierat behov av information ("exact match") till en syn där användarens behovsformulering ej alltid är lika med informationsbehovet. Ingwersen ser förmedlaren som viktig i informationssökningen, en person eller ett söksystem som ser bakom anv-ändarens formuleringar. Det finns orsaker till att ett informationsbehov uppstår och dessa kan sättas i samband med användarens deltagande i sociala och kulturella samman- hang och system. Härav följer att informationsbehovet kan uppstå pga sociala och psykologiska sammanhang (ibid, s 23-24).

Ingwersens syn är att användaren upplever en otillräcklighet i sitt vetande, vilket ger upphov till ett informationsbehov. Frågan kan ställas direkt till systemet, t.ex går användaren själv till hyllan eller förmedlaren. I bägge fallen utformas behovsformuler- ingen under intryck av användarens modell/uppfattning av systemet eller förmedlaren. Behovsformuleringen uppträder i form av en kompromiss (jfr. Taylors fjärde steg: min anm.) mellan användarens systemförväntningar och den egentliga bakomliggande önskan om information (ibid, s 26).

Ingwersen betonar den "kognitive synspunkt" (ibid, s 27), dvs. att användaren är aktiv under stora delar i sökprocessen och i interaktion med en intermediär-mekanism (för -medlare och/eller söksystem) och kan formulera/omformulera sitt behov utifrån sin upplevda problemsituation.

Höglund & Persson (1985) diskuterar bl.a vilka olika centrala samband som antas gälla vid informationsanvändning/utnyttjande. Som en del i denna process beskriver de det upplevda informationsbehovet som beroende av:

1. problemsituationen: arbetsuppgiften

2. individens egenskaper: personlig bakgrund och kommunikationsförmåga

3. informationens tillgänglighet: utbudet av information (ibid, s 95).

Höglund & Persson beskriver dessa tre variabler, (typ av arbetsuppgift, utbildning och informationstillgång) som de vilka har starkast samband med informationsutnyttjandet (ibid, s 81). "Individens kunskaper eller utbildning, kännedom om olika informations- källor, språkförmåga etc är givetvis väsentliga resurser för informationsanvändning" (ibid, s 80). Höglund & Persson menar vidare att en central egenskap i problemsitua- tionen för användaren är osäkerhet (ibid, s 95).

I en undersökning av Höglund & Sjölander (1993) jämförs informationsvanorna och deras ev. förändringar mellan 1983 och 1993 på Umeå Universitetsbibliotek (UB). Det gäller forskares och lärares användning av biblioteket och man frågar sig bl.a om infor- mationsvanorna är stabila, hur påverkan av datoriseringen under de tio senaste åren utfallit? Undersökningen visar en likformig bild av informationsvanorna hos användargruppen; det används ej mer databaser i informationssökningen 1993, jfr. med 1983 (ibid, s 277). Detta sammanfaller med tidigare resultat vid Stockholms UB där man bl.a konstaterade att utnyttjandet av befintliga tekniska hjälpmedel var begränsat bland for- skare och lärare, vilka utfrågades om informationsbehov och användning av informa- tionsresurser (ibid, s 274).

Informationstillgängligheten är viktig vad gäller användarnas användning av ny teknik (ibid, s 278). Behov av användarutbildning finns för att användarna skall kunna utnyttja den service UB erbjuder. Vad gäller databaser finns ett starkt behov av användarutbild- ning, om användarna skall kunna använda den nya tekniken mer. Höglund & Sjölander konstaterar också att förståelse av användarnas informationsvanor kräver en fördjupad kunskap om själva miljön och kulturen i vilken användaren befinner sig (ibid, s 285).

Den personliga meningen som användaren söker från informationen uppmärksammades alltså mer fr.o.m 1980-talet bland flera forskare inom Biblioteks- och inofrmationsvet- enskapen. Den nya synen koncentrerade sig på användarens problem i processen att skapa förståelse/kunskap (Kuhlthau 1993, s 4). Bl.a såg man konstruktionsprocessen vid informationssökning i termer av ASK (Anomalous State of Knowledge) hypoteser. Dvs. att en informationssökning startade med ett problem som användaren hade:gapet mellan användarens kunskap om problemet eller ämnet och vad användaren behövde få att veta för att lösa problemet var informationsbehovet. Användarens kunskap ses som dynam- isk och ändras under processen och en skala av olika nivåer av förmåga att kunna specificera ett informationsbehov visas i en sk. ASK-modell. (Belkin, Brooks, and Oddy, se Kuhlthau 1993, s 5-6).

Kuhlthaus (1993) forskning inriktar sig ej direkt mot informationsbehov utan mer mot informationssökningsprocessen, men visar hur individen i sin informationsökning utgår från tankar, känslor och handling. Dessa faktorer finns även med i Wilsons modell (se kap 4.1.2) som viktiga för bestämmandet av en individs informationsbehov. Kuhlthaus forskning kring informationssökningsprocessen hos individer (gymnasieelever), sätter till skillnad från tidigare undersökningar användarens problem i fokus, ej informations-återvinningen genom olika sökstrategier. Kuhlthau utgår ifrån process-teorin (personal construct theory) som utarbetades av Kelly i början på 1960-talet. Kuhlthau använder teorin för biblioteks- och informations- vetenskapliga studier. Denna teori säger att inlärning sker genom en konstruktionsprocess, som är en aktiv, förvirrande och kom- plex process för att förstå nya erfarenheter .

Ny information måste bli rekonstrurerad för att passa in i vårt existerande system av konstruktioner. Konstruktioner kommer till stånd genom en process av formulering av hypoteser för testande, definiering m.m av information och leder till nya konstruktioner, dvs. vi lär (Kelly se Kuhlthau 1993, s xix). Kuhlthau (1993) och Taylor (1968) kan sägas ha samma uppfattning vad gäller nivå 1: "the visceral need": faktiskt men outtalat behov. Det första stadiet i en informations- sökningsprocess (ISP) är enl. Kuhlthau "...Initiation, to recognize a need for information..." (ibid, xxi). Kuhlthau undersökte

25 st, gymnasieelevers informationssöknings-beteende. Hon frågade sig varför eleverna var förvirrade och desorienterade när de gjorde en litteratur- sökning i biblioteket (detta fastän de hade fått orientering tidigare i biblioteket). De hade dålig motivation och intresset var lågt. Enl. process-teorin beror osäkerheten på bristande förståelse: oklara, vaga tankar om ämnet som skall undersökas. När formulering av problemet gjorts ökade elevernas tillit.

Kuhlthau betonar känslornas betydelse i informationssökningsprocessen: "affective, fellings experienced" (ibid, s 7), detta i likhet med bl.a Wilson (1981). Både Taylor och Kuhlthau menar att användarens motivation är viktig för sökningen, Taylor har detta som "det andra filtret" (ibid, s 183). Taylor betonar mer användarens bakgrund jfr med Kuhlthau: t.ex vilken plats i organisationen har användaren? Förmågan att ta till sig information, vilket Taylor benämner "level of critical awareness", beaktas också (ibid, s 185). Kuhlthau har en annan syn än Taylor vad gäller informationsökningen och menar inte att frågan skall anpassas till systemet, utan att det bibliografiska synsättet (IR-system) missar användarbehovet, ser ej informationssökningen ur process-teoretiskt perspektiv. Ju större informationsmängd, ju större behov att se information som inlärning och nya världsbilder (konstruktioner). Individen söker mening utifrån tidigare kunskaper, det som Kuhlthau benämner informationssöknings-processen.

Den konstruktivistiska synen på lärandet som en process, ser informationssökning från ett användarperspektiv. Två grundteman styr konstruktionsteorin:

1. vi konstruerar vår egen unika personliga värld

2. konstruktion (informationssökning: min anm.) inbegriper hela personen, inkl. tänkande, känslor och handling, i en dynamisk inlärningsprocess (Kuhlthau 1993, s 15).

Skoglunds undersökning (1987) gällde främst litteratur inom vissa fackområden men är intressant som en generell undersökning över hur användarnas motiv till att söka infor- mation kan se ut. Flera generella användarundersökningar sedan 1930-talet i Sverige och USA genomgås i undersökningen, där olika karakteristika för den typiske biblio- teksanvändaren fastslås. Teorin som ligger till grund för hennes undersökning är en ekonomisk teori som betonar att man i biblioteksplanering bör utgå från "output", dvs. från vad folk lånar, det faktiska behovet. Tidigare har folkbibliotek i huvudsak i sin planering utgått ifrån "input", dvs. uppbyggnad och organiserande av beståndet. (White, L, se Skoglund 1987, s 36).

Det viktiga i undersökningen var att se till användarens situation: motiv och behov till att söka information på folkbibliotek, vilket leder till bättre biblioteksplanering. Flera frågeställningar fanns, t.ex: Hur söker personen information? Har man fått det man sökte? Har låntagarna informationsbehov som inte tillfredställdes av biblioteket? Vilka är dessa behov, kan biblioteket ta sig an dessa nya uppgifter? (Skoglund 1987, s 44). Skoglund menar att om man vill utveckla sk. låntagarstudier måste man i större utstr- äckning släppa det "bibliotekariska" perspektivet:

(ibid, s 46).

I undersökningen fanns en indelning i två huvudgrupper: studerande och allmänheten. I slutet av sin undersökning, under rubriken "Diskussion", tar Skoglund (s 81ff.) upp bibl- iotekets roll i informationsförsörjningen. Hon menar att användarna ej vill ha tekniska fakta utan hellre vill ha en orientering om allmänna spörsmål. Det är sällan man vill ha uppgifter till sitt yrkesliv. Alla undersökningar, menar Skoglund, visar på att biblioteket mest används till studier och i ringa grad för yrkeslivet.

Skoglunds undersökning syftade till att avslöja latenta informationsbehov och vad man fann var att användarna ej ville ha en annorlunda service, utan fortsatt bredd i utbudet och samma service som tidigare. Skoglund diskuterar den grupp av personer som kom- mer till biblioteket pga sina fritidsintressen. Hon menar att dessa personer ägnar sig åt självinlärning, sk. "självstyrt lärande": där användarna försöker lösa vardagsproblem på egen hand eller under mer kravlösa former ta igen sådant de missat i skolan. Denna grupp kan sägas bestå av personer som söker information huvudsakligen för konkreta och praktiska nyttoändamål av eget intresse: t.ex slöjd, konsthantverk, naturvetenskap, teknik osv... (ibid , s 83-87). I denna kategori finns personer som av ren nyfikenhet sök- er information kontinuerligt under en längre period. Denna grupp skiljer sig från de som söker information av nyttoändamål, eftersom detta endast gäller vid enstaka tillfällen (ibid, s 43). Begreppet "självstyrt lärande" innebär att användarna alltmer aktivt letar efter en viss sorts litteratur i ett visst ämne, vilket gagnar den egna "icke-organiserade vuxenutbildningen". Detta gäller också i högsta grad för tidskrifter menar Skoglund i sin undersökning (ibid, s 84). Slutligen visas även i undersökningen att studerande (inkl. skolungdomar) var den största användargruppen. 

Wilson menar att de personliga behoven är grunden till motivation vid informations- söknings-beteendet hos en individ. Dessa behov antas uppkomma från de roller en individ uppfyller i samhället. När det gäller specialiserade informationssystem, menar Wilson att den mest relevanta av dessa roller är yrkesrollen, dvs. de aktiviteter, ansvars- områden m.m som en individ har, vanligen i en organisation, för motprestationer typ lön eller andra fördelar.

Wilson har alltså liksom flera föregångare inriktat sig på forskning kring informations- behov för anställda i organisationer. Wilson ser både kognitiva och affektiva behov: faktorer vilka formar informationssöknings-beteendet, i en viss situation (ibid, s 9).

Utmärkande drag i användares informationssöknings-beteende är bl.a den "krisartade naturen" i mycket av informationsbehovet. Att man behöver informationen direkt, att man har tidsbrist och att man är ovillig att avslöja de verkliga skälen för att vilja ha informationen. Detta pga att informationen tjänar både kognitiva som affektiva behov hos användaren (ibid, s 4).

De affektiva behoven är svåra att bestämma, men de kan upptäckas om vi vet exakt vad det är användaren vill ha när denne kommer och frågar efter information. Referens- intervjun är tänkt att vara ett medel för personalen att fastställa kognitiva aspekter av en informationsfråga, men vi kan lära oss mycket mer om användaren och naturen hos dennes informationsbehov om vi ser till så att vi ställer frågor om varför informationen behövs (ibid, s 3) Wilson talar om användarstudier vilket innefattar undersökningar kring informations- behov. Detta är ett väl studerat område inom informationsveten- skapen. Begrepp utreds här, bl.a informationsbehov vilket ibland tolkas olika menar han. Målet med Wilsons skrift är att ge en teori för de motiv som ligger bakom informa- tionssökningsbeteendet. Först definieras begreppet information: det kan vara en fysisk enhet, en kommunikationskanal eller faktiska data. Wilson försöker visa på det sam- manhang inom vilket undersökningar kring informationsbehov bör utföras. En utgångs- punkt för Wilson är att informationssöknings-beteendet antas emanera ur ett faktiskt användarbehov.

Sökningen kan ske på flera sätt, t.ex i formella system (bibliotek, on-line databaser m.m), i system som ej primärt är informationsbärare (ex. mäklare, för- säljare), hos personer genom informationsutbyte. Användandet av funnen information kan antingen tillfredställa behovet eller ej. Wilson menar att vi måste ta hänsyn till vilken form informationen har eller vilken form informationen bör ha enl. användarens önskan: om det är muntliga uppgifter, från en databas, en bok. Om det är fakta eller uppfattningar man söker osv.. Detta måste beaktas och definieras (begreppet infor- mation) i alla användarstudier menar han. Man måste identifiera sammanhanget, menar Wilson, i vilket informationsbehovet undersöks.

I en modell över informationsökningsvägar visar han på hur användarens erfarenheter (users life-world) interagerar med diverse informationssystem (t.ex. mellanhänder eller tekniska maskinsystem) som i sin tur är beroende av kunskapsenheter (personer eller dokument). Det finns här fyra relevanta grupper:

1.Kategori A: som representerar sökstrategier av en användare, som är oberoende av ett informationsystem

2.Kategori B: sökvägar som involverar en "förmedlare" ("mediator") eller ett IR-systems teknik

3.Kategori C: identifiering av sökstrategier av en förmedlare för tillfredställande av användarens informationsbehov

4.Kategori D: en sofistikerad teknologi används (ex. datanätverk) för att utarbeta en strategi, antingen av en förmedlare eller av användaren själv (ibid, s 6).

Dessa är olika sökstrategier för informationssökningen enl. Wilson, som visar på beteendet vid sådan verksamhet men ej användarnas behov av information. Man kan undersöka även andra variabler som t.ex varför man valde kategori A. Berodde det på att denna väg var den mest effektiva? Pga att man ej insåg att andra kategorier fanns? För att den var den mest lämpliga? Detta ger ej svar på varför man söker information, men kan hjälpa till att forma nya IR-system så de blir mer effektiva och lämpliga.

Varför informationssökaren beter sig på ett visst sätt är ett område för grundforskningen vilket blir förvirrande för många forskare: de vill se informationsbehoven för att kunna konstruera IR-system, men ingen hänsyn tas då till varför man söker information menar Wilson. Behov och information associeras ibland felaktigt menar han, det finns fysio- logiska, känslomässiga och kognitiva behov och dessa är påverkade av varandra ständ- igt. Man måste gå ett steg vidare för att utröna den centrala frågan om informations- behov enl. Wilson:

"Information need, that is why the user decides to seek information, what purpose he believes it will serve and to what use it is actually put when received" (ibid, s 7).

I en modell visar han på sambanden: här visas på faktorer som påverkar behov och informationssökningsbeteenden, t.ex miljön, arbetssituation, personen själv, socio-kulturella omgivningen, arbetsmiljön, fysisk omgivning, politisk-ekonomisk miljö osv.. Det viktiga är den användarcentrerade tanken: att utröna vilka faktorer som påverkar informationsbehovet hos individen.

Wilson visar hur olika behov kan relateras till olika former av information t.ex att kognitiva behov kan relateras till faktiska data.

Wilsons (1981) modell:

Figur 1. Källa: Wilson (1981), s 8

Modellen visar på olika faktorer som påverkar användarens informationsbehov, vilket ger upphov till ett visst informationssöknings-beteende. Information definieras som fakta, data, meningar, åsikter, råd m.m., vilka tillfredställer tre fundamentala behov :

1. kognitiva, som t.ex behovet att planera, lära ett yrke.

2. affektiva (känslomässiga eller psykologiska), som t.ex behov av säkerhet, tillgivenhet och dominans.

3. fysiologiska, som behovet av mat, föda, vatten, skydd m.m. (ibid, s 7).

Alla dessa kategorier är sammankopplade med varandra, t.ex så kan fysiologiska behov utlösa affektiva eller kognitiva behov, misslyckande att tillfredställa kognitiva behov kan utlösa affektiva behov osv...Modellen visar på denna interaktion och beskriver hur en del av sökandet efter tillfredställelse av dessa tre behov utmynnar i individens infor -mationsöknings-beteende. De olika "barriers" (hinder) som modellen visar är t.ex hur lätt eller svårt det är att få tag på sökt information, hur vikten av att tillfredställa informationsbehovet upplevs, kost- naden för att erhålla informationen, att beslut kan tas på grundval av ofullständig information.Sådana faktorer kan ibland göra att informations- sökningen ej sker överhuvudtaget. Tidsförskjutning kan ske pga informationsbehovet ej uppdagas direkt, vad gäller affektiva behov kan dessa hindras från att bli medvetna önskningar hos aktören osv... (ibid, s7-8).

De tre behovstyperna bildar grundval för användarens informationssökningsbeteende. Dessa behov uppkommer från de roller individen spelar i det sociala livet. Wilson menar att de kognitiva behoven representeras framförallt genom yrkesrollen, det kan vara planering, beslutfattande, utförandet av specifika arbetsuppgifter osv.. De affektiva behoven hos en individ i en organisation beror på organisationens struktur, samt på individens personliga struktur. Dessa kan t.ex vara behov av belöningar och självförverk- ligande. De speciella mönstren av behov och informationssökning är en funktion av alla dessa faktorer plus faktorer som; inom vilken nivå av organisationen yrkesrollen utförs, samt vilket organisationsklimat som råder (ibid, s 9). Wilson menar att fler aspekter som t.ex miljön, måste tas med när man undersöker faktorer som bestämmer informations- behov och informationssökningsbeteende. Som ex. nämner han bl.a hur det ekonomiska klimatet med olika resurser för olika miljöer innebär att vissa blir "informationssvaga" andra "informationsstarka". Den fysiska miljön definieras som närhet/ tillgång till olika informationskällor (ibid, s 10). Vad gäller forskning kring allmänhetens informations- behov, menar Wilson att den socio-kulturella miljön är mest relevant att studera (ibid, not 16).

Forskningen har tidigare inriktats på användares krav på formella IR-system (information retrieval) medan informationsanvändningen ej studerats i samma utsträckning enl Wilson. Konsekvenserna av detta bör enl. Wilson bli att forskning bör ske i en mer holistisk, bredare syn på informationsanvändaren. Här bör individen ej bara ses som sökande efter information utifrån kognitiva mål, utan som arbetande och levande i en social miljö där man skapar sina egna motivationer att söka information för att ge tilfredställ- else åt stora affektiva behov. Detta skulle kräva att man mer frångick forskningen om hur IR-system används till en förklaring av informationens roll i användarens dagliga liv, i dennes arbete eller sociala miljö. Ur tre aspekter skulle detta ändra informations- vetenskapen menar han:

1. Metoder skulle ändras: kvalitativ forskning skulle få mer inflytande, vilken sysslar mer med att utveckla nya begrepp, vilket skulle vara av godo för den nya informationsvetenskapen. Denna metod passar bättre för studier av behov av informations- sökningsbeteenden menar han pga att intervjuer m.m. kan frilägga de faktorer som styr individers dagliga liv, kan ge förståelse för de behov som existerar (vilka ger upphov till en informationssökning).

2. Innan en teori om informationssökningsbeteendet finns måste forskningen inriktas på specifika viktiga faktorer som kan analyseras: djupstudier av väldefinierade grupper av personer, så att man undviker personer i helt olika organisationer.

3. Vi skulle behöva bredda vårt begreppsperspektiv på användaren och hans beteende: begrepp måste tas både från psykologi, socialpsykologi, sociologi och från kommuni- kationsteori (ibid, s 11-12).

Wilson menar att informationsvetenskapens stora nytta ligger i att förstå informations- användaren i dennes sociala kontext, vilket gör att forskaren lättare kan konstruera modeller över ny informationservice, enl. en användarinriktad syn.

En individ antas ha ett visst informationsbehov, för att bli medveten om detta behov måste personen gå från "visceral informations need" till "conscious information needs" (dvs. från omedvetet till medvetet behov med Taylors termer). Det finns sedan olika sätt att lösa informationsbehovet, t.ex genom Ingwersens synsätt: att ta hjälp av en förmed- lare. De "barriers" eller hinder som ofta finns för att få sitt informationsbehov tillfred- ställt, beror ofta på fråge- och problemformuleringen menar bl.a Taylor. Det kan vara svårigheter med språket när det gäller invandrare (jfr. Wilsons informationsbarriär: hur lätt eller svårt det är att få tag på sökt information). Det kan även vara individuella egenskaper som t.ex utbildning, eller helt enkelt ett svårdefinierat behov av information som bl.a Wilson beskriver.

Flera här upptagna forskare menar att informationsbehoven uppkommer pga den sociala situationen för individen, att osäkerhet i vetandet utlöser ett informationsbehov och att individen ofta strävar efter att stärka sin egen roll/position eller identitet genom informationssökningsprocessen. Wilsons (1981) modell återger en vanligt förekommande syn på problematiken kring informationshanteringen idag hos många forskare. Därför finns denna modell som teoretisk ram i denna undersökning, samt används som analys- modell för de informationsbehov som finns hos de intervjuade invandrarna ur fyra olika språkgrupper.

Denna modell tar hänsyn till de olika variabler som kan påverka informationsbehovet hos en individ. Modellen och hur den används i denna undersökning beskrivs i kap. 5.1 nedan. I modellen har jag tagit med olika faktorer från visade teorier/förklaringar kring språk/ främlingskap, identitet, tidnings-/tidskriftsläsning m.m (se kap. 4.2., 4.2.1, 4.3 och 4.4 nedan).

Den svenska invandrarpolitiken syftar till att ge olika invandrargrupper möjlighet att ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet vilket kan ses i de tre invandrarpol-itiska mål som riksdagen antog 1975 om jämlikhet, valfrihet och samverkan (se kap.7). Denna uppfattning kan ses i flera statliga utredningar, t.ex i Regeringens proposition 1975, där det bl.a sades att invandrarpolitikens huvudprincip om invandrares och sven- skars lika rättigheter till samhällssservice även gällde rättigheten att behålla det egna språket och kulturarvet (Den statliga kulturpolitiken 2, s 142-143).

Språket är ett kommunikationsmedel, vi formulerar våra tankar och uttrycker känslor genom språket. Det ger också uttryck för och är sammanbundet med den kultur ur vilken det har sitt ursprung. Därför blir rätten till ett eget modersmål egentligen en fråga om att ha rätt till en egen identitet och rätt till en kultur som man upplever sig som en del av (Bergh 1983, s 93).

Berggren (1983) skriver att en individs identitet bl.a består av geografiskt ursprung, social klasstillhörighet, utbildning, religion och språk. Som invandrare blir språket ett av de viktigaste elementen i identiteten, för t.ex muslimer spelar även religionen en stor roll som identitetsfaktor (ibid, s 22-24). Språket har också ett symbolvärde, man identi- fierar sig med sitt språk. Man blir erkänd, känner sig berättigad till en identitet, om ens språk finns att tillgå.

Biblioteken bör därför ta hänsyn till mer än rent språkliga aspekter. Det bör finnas litt- eratur tillgänglig på modersmålet också för den som behärskar andra språk, t.ex att franskspråkiga afrikaner behöver litteratur från Afrika och inte bara från Frankrike även om det skulle räcka för att uppfylla kravet på hemspråk (ibid, s 32-33).

I Multicultural Librarianship (1992) betonas att synen på bibehållandet av den språkliga eller kulturella identiteten är viktigt i beslutet om servicenivån till olika invandrargrupp- er. Exempel på olika riktlinjer för arbetet är bl.a:

1.Biblioteksmaterial skall finnas för alla grupper, på det språk som de själva föredrar och som anknyter till deras egen kultur.

2. Beståndet för medlemmar av minoritetggrupper skall vara relaterat till storleken på gruppen.

3. Periodika skall erbjudas för alla grupper jämställt med övrig befolkning.

4. Informationsservice på de vanligt förekommande språken i kommunen skall finnas på biblioteket och till de grupper som behöver det mest (t.ex nyss anlända flyktinggrupper).

Teorier kring språk och identitet, främlingskap och religionstillhörighet finns beskrivet hos Petersson & Ranegie (1997) i deras undersökning kring biblioteksservice till olika invandrargrupper. Alla dessa faktorer påverkar invandrarnas informationsbehov, så kan man t.ex se religionen som en viktig del i invandrarens identitet (Hedin, se Pettersson & Ranegie 1997, s 39). För muslimer t.ex gäller att islam ej bara är en religion utan något mer, en livshållning, en grundinställning till hela tillvaron. Religionen kan betyda en trygghet och en kontinuitet i tillvaron. För många invandrare och flyktingar är religion- en en del av deras personliga identitet (Pettersson & Ranegie 1997, s 35-36).

Flyktingmottagandet och bibliotekens roll som bevarare av flyktingarnas identitet och kulturarv poängteras hos Pettersson & Ranegie som studerat tre folkbibliotek och deras service i förhållande till olika invandrargruppers behov.

Vad som bl.a framkommer i undersökningen är språkets betydelse för flyktingarnas identitet som en central faktor för biblioteken att arbeta med (ibid, s 1). Tvåspråkighet diskuteras och språket sägs bl.a ha en roll som gruppsammanhållande faktor för invand- rare och fungera som symbol och markör för etnisk tillhörighet. För de arabisktalande är språket mycket viktigt för bevarandet av den arabiska identiteten konstateras det (Svan- berg, se Pettersson & Ranegie 1997, s 79).

4.2.1 Invandrare och främlingskap

Behovet av identitet för invandraren framträder även i begreppet främlingskap, vilket visas i nedanstående undersökningar:

Haidarian (1995) har gjort en undersökning över iranska invandrare och deras relation till biblioteket i Borås kommun. Bl.a gjordes intervjuer med 15 iranier där frågor ställd- es kring deras allmänna utnyttjande av biblioteket i Borås kommun . Bl.a ville Haidar- ian ta reda på dessa personers informationsinhämtande och läsvanor. Personerna utvald- es slumpmässigt (ibid, s 17). Marginalitet, känslan av att befinna sig mellan två eller flera kulturer, är den teoretiska utgångspunkten hos Haidarian. Marginalssituationer kan t.ex vara där möten mellan olika kulturella mönster på individuell och gruppmässig nivå blir tydliga och aktuella. Ett fall gäller invandraren i ett nytt land, hur denne tas emot och anpassar sig. Haidarian skriver att marginalmänniskan har intresse av att tillhöra båda kulturerna, men samtidigt finns en tendens att söka tillhörighet till den kultur som är dominerande eller har högst status i det aktuella samhället.

Hadarian beskriver begreppet marginalmänniska, som bl.a viljan att bevara och kvarstå i sin ursprungliga kultur. "Denna inställning betecknas av tidigare författare som "natio- nalism" men kan med ett modernare språkbruk benämnas "etnisk medvetenhet" (ibid, s 32). Marginalmänniskan riskerar att förlora sin identitet och här har biblioteket en viktig roll i att befästa identiteten för invandraren. Biblioteket är oftast den enda institution som ger möjlighet för flyktingarna att bevara sitt eget kulturarv, förstärka flyktingarnas identitet med hemlandets språk, kultur, nyheter och politik (ibid, s 61).

Pettersson & Ranegie (1997) behandlar främlingskap (marginalitet: min anm.) m h a psykoanalytisk och sociologisk litteratur. Känslan av främlingskap ses här bl.a som ett i hög grad utmärkande drag för vår moderna tid (Bauman se Pettersson & Ranegie 1997, s 33). Definitionen av främlingskap är en person som inte tillhör någon grupp, den som inte är en del av den. Med upprättandet av nationalstater har vi fått den moderna, juridiska definitionen av främlingen. Främling är den som inte har medborgarskap i det land han är bosatt. Främlingen äger alltså inte längre sin medborgerliga identitet (Kristeva, se Pettersson & Ranegie 1997, s 40).

Begreppet marginalisering diskuteras också i undersökningen och man pekar bl.a på att den marginella människan är ett fenomen som skapats i storstäderna, i sociala miljöer som kännetecknas av ständiga möten mellan individer av olika kulturella bakgrunder (Stonequist, se Pettersson & Ranegie 1997, s 42).

bibliotek. Bradfords lag är bl.a ett resultat av denna typ av forskning. Denna sk. "80/20-regel" innebär att ett fåtal periodikaartiklar (20%) står för merparten (80%) av förfrågn- ingarna (OCLC Research 1997).

Man har kunnat se på Malmö stadsbibliotek i en undersökning, att 35 % av besökarna kommer för tidningarnas och tidskrifternas skull. Då ställde man frågor som: hur anv- änds dessa periodica, vilka läses och vilka läses ej? Dessa frågor var viktiga för biblio-teket att få besvarade för att få ett väl utnyttjat bestånd. Den observation som genom- fördes bedömdes som mycket tillförlitlig om än mycket personalkrävande. Denna undersökning visade efterfrågan på tidskrifter men sa inget om vilka som läser eller varför (Gediget arbete, 1992, ss 83-84).

Arvidssons (1995) undersökning över tidskriftsläsandet syftade till att få bättre kunskap vid prioriteringar vid prenumeration på tidskrifterna, samt att se till olika gruppers behov och intressen (ibid, s 4). I brittiska användarundersökningar 1900-1976 konstater- ades att tidskriftsläsning i stor utsträckning hade samband med en hög grad av kulturell aktivitet. Män i åldersgruppen 20-34 år som arbetade inom icke-manuella yrken var den grupp som läste mest tidskrifter på biblioteket, urvalet av tidskrifter skulle grunda sig på deras önskemål. Användarnas behov skulle fokuseras vilket ej skett tidigare. Man skulle fråga vad de önskade för att få reda på deras behov (Ward, se Arvidsson 1995, s 21).

En genomgång av undersökningar rörande tidskriftsläsning på folkbibliotek gjorda vid BHS 1981-1990 visar på likartade resultat: unga män är de flitigaste tidskriftsläsarna. Män läser tidskrifter i högre utsträckning än kvinnor. De flesta tidskriftsläsare har regelbundna vanor, dvs. de återkommer regelbundet till biblioteket och läser då "sina" tidskr- ifter. Låntagarna tycker om att låna hem tidskrifter, de vill ha bättre skyltning och syn- lighet av tidskrifter m.m. (Arvidsson, s 24).

En viktig iakttagelse som Arvidsson gjorde var att man ej kunde separera tidnings- respektive tidskriftsläsarna, eftersom många utnyttjar både tidningar och tidskrifter (ibid, s 29). I undersökningen konstaterades vidare att de högutbildade hade den högsta graden av biblioteksutnyttjande där tidskriftsläsning ingick som en del. Detta bekräftades även i den genomgång Arvidsson gjort över användarstudier i USA och Storbritannien från 1900-talets början fram till idag (ibid, s 38). Arvidsson frågade allmänna biblioteksbesökare hur ofta de kom till tidningsrummet för att läsa tidskrifter och kons- taterar att män besökte tidningsrummet 5,6 ggr/månad, och kvinnor 4,2 ggr/ månad i genomsnitt. Vidare att äldre (över 50 år) samt yngre (15-25 år) besökte avdelningen oftare än 26-50-åringar. Hade frågan ställts direkt till tidningsläsarna hade förmodligen en högre siffra uppnåtts menar hon, beroende på att många kom dagligen för att läsa tidningar. Enl. Arvidsson fanns en tendens till att de som kom väldigt ofta för att läsa tidskrifter, även vid samma tillfälle läste dagstidningar (ibid, s 41). Den övervägande delen intervjuade per-

soner (91 %) sökte efter bestämda tidskrifter (ibid, s 44), och flera angav tidskrifter som viktiga för aktuell information och som kunskapskälla i undersök- ningen (ibid, s 54). Detta kan jämföras med undersökningar rörande invandrare, där många föredrar tidningar och tidskrifter framför böcker eftersom det hjälper dem att hålla sig informer- ade om vad som händer i hemlandet (Multicultural Librarianship 1992, s 30-31).

I undersökningen konstateras även att endast ett fåtal av personerna läste annonser. Att 5-7 gånger fler läste tidskrifter för nöjes skull (hobby /allmänt intresse), jämfört med de som läste till arbete/studier. Enl. slutsatserna visades bl.a att valet av tidskrifter skedde efter intresse, ej efter klassiska villkor som t.ex levnadsvillkor. Vad gällde saknade tid- skrifter ville många läsa tidskrifter på främmande språk, främst engelska (Arvidsson 1995, s 62).

I en undersökning gjord i Finland hösten 1988 och våren 1989, genomfördes vid Vantaa och Espoo folkbibliotek undersökningar kring låntagares läsvanor av tidningar och tid- skrifter. Undersökningen gjordes för att utgöra ett underlag för planering av bibliotek-ens framtida inköp och för utveckling av bibliotekens service. I undersökningen fram- kom bl.a att prenumerationer på tidningar och tidskrifter sällan översteg 10 % av de samlade medieanslagen vid de finländska biblioteken (Keskitalo 1990, s 21). Frågor som undersökningen ställde var bl.a: Vilka periodika läses?, hittas de alltid och är de tillgängliga?, varför läser folk dem?, hur ofta kommer de för att läsa periodika på biblio- teket?.

Undersökningen visade att dagstidningar var populärast, sedan kom tekniska tidskrifter och tidskrifter kring hem och hushåll. Vid Vantaa var även veckotidskrifter populära. Vid båda biblioteken önskade sig låntagarna mer poulärmagasin (ibid, s 23-24). Under-

sökningsresultatet innebar bl.a att man i Vantaa breddade materialet på grekiska och portugisiska och i Tapiola (filial till Espoo: min anm.) inköptes mer allmänna tidskrifter, medan mindre använt utländskt material utbyttes mot nytt material på samma språk.

Ungefär 80 % av de tillfrågade uppgav biblioteket som källa till information vad gällde periodikaläsning. Vid Vantaa kom 66% av låntagarna dagligen för att läsa periodika, vid Tapiola 25%. I mer än 80% av fallen hittades den information man sökte. Det mesta tid- skriftsläsandet gällde ens hobby, men ofta ögnades också periodika igenom utan någon specifikt fastställd anledning.

Att många låntagare bara letar efter något intressant att läsa om menar författaren är ett skäl till att behålla en stor samling, som gör det möjligt för användarna att upptäcka nya saker (jfr. Pors begrepp presens-benyttelse: min anm.).

Biblioteket som social mötesplats ses också som viktig enl. författaren som skriver att de båda bibliotekens utrymme är alltför litet. Detta är en brist om man ser till att över 90% av de tillfrågade uppgav att de främst satt i biblioteket och läste periodika och ej lånade hem dessa(ibid, s 25-26). Det största problemet var att låntagarna ej såg den periodika som de ej kände till fanns på biblioteket. Titlar som de visste fanns hittade de oavsett organiseringen av medierna: ämnesmässigt eller alfabetiskt (ibid, s 26-27).

Förslag ges då att periodika i de olika etniska språken bör grupperas på en lätt tillgäng- lig plats, företrädesvis ganska nära bibliotekets ingång (ibid, s 291-292). En god medie- service till invandrare innefattar tidningar och tidskrifter. Tidningar är ett viktigt hjälp- medel för att följa utvecklingen i hemlandet. Ett särskilt problem utgör tidningar från länder som invandrarna har lämnat som flyktingar. Här bör folkbiblioteket fästa särskild vikt vid att tillhandahålla oppositionspress (Folkbiblioteksutredningen 1984, s 67). Det

konstateras i en undersökning från 1970 att biblioteken tar mycket lite hänsyn till läsar- nas (de finska) politiska hemvist och geografiska bakgrund vad gäller tidningar och tid- skrifter (Huovinen, se Henriksson 1992, ss 19-20). I en undersökning 1991, visas att an- talet periodikatitlar hade ökat markant, kvantitativt var antalet prenumerationer till sver- igefinnar gott menade författaren men kvalitativt sett var resultatet mindre tillfredställ- ande(Henriksson 1992, s 20).

Ukotic (1990) behandlar invandrarnas medieförsörjning ur ett bredare perspektiv, men tar även upp periodikafrågor i sina intervjuer. De invandrarpolitiska målen från 1975 tas upp och översätts till bibliotekssammanhang:

Jämlikhetsmålet diskuteras utifrån den syn som förmedlas av invandrarpolitiska kom- mittens slutbetänkande "Invandrar- och minoritetspolitiken" i SOU 1984:58, där det bl.a betonas att kultur- och språkbevarande åtgärder är en nödvändig grund för invandrarna, för att de skall kunna uppnå kulturell identitet och jämlikhet. Enl. Ukotics tolkning av detta jämlikhetsmål skall folkbiblioteken erbjuda medier till invandrarna dels på svenska och dels på modersmålet, samt att bestånd på invandrarspråk skall hållas aktuella liksom övriga medier görs. Folkbiblioteken har efter vilja/förmåga att tillhandahålla bl.a nyheter från/om hemlandet på det egna språket (tidningar) samt tidskrifter, detta för be- varandet av den kulturella identiteten. Vidare nyheter om Sverige på lätt svenska (tid- skrifter) i syfte att nå invandrare vid inträdandet på den svenska arbetsmarknaden.

Valfrihetsmålet innebär bl.a att tidningar/tidskrifter skall finnas på biblioteken på utländska språk, detta som identifikation med den egna kulturen.

Samverkansmålet innebär bl.a i ett förslag att användarna får inflytande i besluts-processen som styr mediaförsörjningen (ibid, s 8-13).

Ukotic konstaterar också i sin undersökning att 82,5 % av informanterna läste tidningar och tidskrifter på modersmålet (ibid, s 81). Detta visar på vikten av att få information om hemlandet, vilket oftas endast kan ske genom olika slags periodika på det egna språket.

Pettersson & Ranegie (1997) konstaterar bl.a vad gäller periodika att det finns en stor efterfrågan på detta media bland invandrare, att önskemål om nya tidningar ofta före- kommer bland låntagare. Vidare att det är svårt att ha flera tidningar på samma språk för att kunna representera flera politiska partier eller riktningar på biblioteket. Ekonomin

räcker inte till för inköp av alla önskemål från låntagare. Rättvisa ses som viktigt av bibliotekspersonal; att alla språk finns representerade till aktuella invandrargrupper så att de känner sig välkomna (ibid, s 58). På ett av de undersökta biblioteken (Kronogår- dsbiblioteket) konstaterades att det främst var tidningar och tidskrifter som man satsade på vad gällde inköp. Detta pga att man sett att periodika har en stor betydelse för de olika språkgrupperna (ibid, s 73). På ett annat bibliotek (Angereds) menade personalen i intervjuer att den stora efterfrågan på biblioteket just gällde periodika och att man önsk- at att det fanns mer pengar att satsa på detta område (ibid, s 92). En intressant iakttagel- se på Angereds bibliotek var att samhällsinformation som bl.a finns i olika invandrar- artidningar och På Lätt Svenska och 8 SIDOR, ej tycktes efterfrågas så mycket av inv- andrarna (ibid, s 93-94).

Alla tre undersökta bibliotek satsade mycket på periodika. "En målsättning är att det skall finnas en tidning för varje språkgrupp där ett tillräckligt stort antal kan tänkas läsa den. I möjligaste mån försöker man upprätthålla en balans mellan olika politiska inrikt-ningar." (ibid, s 105). Svårigheter med leveranser och dyra prenumerationer observer -ades i undersökningen, liksom att periodikan betydde mycket när det gällde bibliotekens service till invandrarna. Dvs. tillfredställde mycket av deras informationsbehov. Detta kunde ses bl.a på de ständiga förslag på prenumerationer som personalen fick av låntag- arna (ibid, s 109).

Haidarian (1995) skriver att nästan hälften av de tillfrågade (av 15 st intervjuade iranier) tyckte att biblioteket hade ont om tidskrifter på persiska, bl.a efterfrågades fler iranska partitidningar (ibid, s 50). För denna språkgrupp var bibliotekets periodika extra viktigt, ur den aspekten att man ej kunde lyssna direkt på nyheter (radio) från hemlandet. Där- emot innebar tidningsleveranserna till biblioteket att man fick tillgång till relativt färska nyheter, detta innebar en snabbare information (ibid, s 60). I Haidarians undersökning

(1995) beskrivs hur länets medieförsörjningsplan föreskriver för folkbiblioteket (i Borås) att bl.a ha ett basbestånd av dagstidningar och tidskrifter för alla språkgrupper på fler än 50 personer (ibid, s 41).

Aronsson & Eliasson (1997) jämför sina resultat bl.a med Ukotics (1990) och konsta- terar att flera undersökningar inkl. deras egen visar på att majoriteten av tidningsläsarna är män (ibid, s 69). Bland deras informanter är det som efterfrågas mest av det utländska utbudet olika periodika. Enl. författarna bör man först satsa på dessa medier då det gäller nya bestånd (ibid, s 71). Denna syn styrks av Ukotics (1990) iakttagelse , som menar att invand- rare läser tidningar och tidskrifter på biblioteket generellt sett mer än svenskar (ibid, s 90).

Aronsson & Eliasson (1997) skriver att deras undersökning ej stämmer med Ukotics (1990) synsätt att invandrare efter hand tillägnar sig svenska medier. Deras undersök- ning tyder visserligen på att detta gäller för de som kommit på senare tid och haft möjl- igheter att studera svenska, men de som bott i landet längst tid visade det största intres- set för böcker och tidningar från hemlandet. Aronsson & Eliasson menar därför att det är viktigt att man ej glömmer bort dessa äldre invandrargrupper (ibid, s 78). En viktig iakttagelse är också att de flesta informanter främst läste tidningar och tidskrifter på sitt modersmål (ibid, s 81). 

Berggren (1983) talar om en individs identitet som bestående av flera faktorer, flera av dessa faktorer nämns även av Höglund & Persson (1985) för att förklara en viss individs informationsbehov. Ingwersen (1990) hänvisar i sin artikel till liknande förklaringsfakt-orer för informationsbehovets orsaker.

Wilsons (1981) modell tar upp liknande faktorer för att förklara en individs information- sbehov/informationssöknings-beteende: de affektiva och kognitiva behoven (trygghet, planering, utbildning...) uppkommer ur den sociala situationen, dvs. där identiteten formas hos individen.

Informationsbehovs-teorier och övr. här presenterade teorier kring språk/främlingsskap visar på att en persons identitet är viktig för dennes behov av information. Identitet kan då bl.a vara personliga egenskaper och kunskaper, utbildning, språk, yrkesroll, social och psykologisk position/sammanhang m.m., dvs. individens sociala situation/roll.

Genomgången av tidigare forskning har visat att tidskriftsläsare bl.a har en hög allmän- kulturell aktivitet från början, de är övervägande män (gäller även bland tidningsläsare), att utbildningsnivån påverkar utnyttjandegraden av periodika på biblioteket. De letar

efter bestämda tidskrifter oftast. De flesta använder periodikan för studier ej till arbetet. De ägnar sig åt självstudier: de läser främst artiklar i ämnen de är intresserade av.

Tidskriftsläsare läser generellt sett även tidningar då de besöker biblioteket. Invandrare efterfrågar generellt i stor utsträckning periodika på sitt eget hemspråk.

Det finns även undersökningar som visar att välutbildade användare ej använder den nya tekniken nämnvärt mer idag än för mer än 10 år sedan, dvs. innan IT-utvecklingen sköt fart. Detta beror ofta på att användarna ej fått utbildning i hur databaserna fungerar.

Jag ser informationsbehovet hos de fyra språkgrupperna som den centrala frågan i undersökningen. Detta behov beror i sin tur på flera olika faktorer, vissa generella för alla individer, andra specifika pga invandrarnas situation. Den modell av Wilson (1981) som jag har använt i min undersökning pekar på vikten av individens bakgrund och erfarenheter för informationssöknings-beteendet.

Sådana faktorer som bakgrund och erfarenheter uppmärksammas t.ex hos Petersson & Ranegie (1997, s 35ff.), där finns teorier kring språk och identitet, främlingskap och religionstillhörighet upptagna .Teorier om marginalitet, känslan av att befinna sig mell- an två eller flera kulturer finns hos t.ex Haidarian (1995, s 32ff.). Alla dessa faktorer måste beaktas, anser jag, när man ser till invandrargruppers olika informationsbehov. I denna undersökning ses dessa olika teorier och förklaringar som ingående i den mer övergripande informationsbehovs-teorin efter Wilsons modell.

En utförlig beskrivning av teorier, under ca. 50 år , över informationsanvändning / informationssökning finns hos Köling & Lekberg (1997, s 5-20). Dessa teorier behand- lar mest forskares och tjänstemäns informationsbehov, medan t.ex "eftersatta grupper" ej tas upp. Detta begrepp innefattar bl.a invandrare, enligt definitionen i de kulturpol -itiska målen från 1974 (Den nya kulturpolitiken 1975, s 6) .

Jag har ej funnit någon teori som behandlar informationsbehov hos invandrare specifikt. Tidigare forskning kring informationsbehov behandlas i kap.4 ovan. På nästa sida visas en översättning av Wilsons modell (1981) och hur den används i denna undersökning:

5. 1 Wilsons informationsbehovs-modell

En översättning av Wilsons (1981) modell (se kap 4.1.2) till svenska termer har gjorts av Köling & Lekberg (1997):

Figur 2. Källa: Köling & Lekberg (1997), s 37

Kommentarer till Wilsons modell som den används i min undersökning:

Användaren betraktas ur ett helhetsperspektiv, där individens fysiologiska , affektiva (känslomässiga) och kognitiva (kunskaps-) behov bestäms utifrån ett sammanhang (kontext): den sociala rollen och situationen hos individen (Wilson 1981, s 9) antas i min undersökning bestämma de intervjuades olika informationsbehov. I denna roll ingår arbete och/eller studier och även prestationsnivån, dvs. vilken typ av uppgifter/ kunskaper som användaren behöver klara eller ta reda på.

I Wilsons affektiva behov ingår individens behov av trygghet och självhävdelse. Därför kan faktorer som tillgång till information på det egna språket, utbildningsnivå, språklig förmåga och upplevelse av främlingsskap, faktorer som är viktiga för ens identitet, införlivas i Wilsons modell menar jag. Dessa faktorer antas påverka individens dagliga liv och vara viktiga för informationsbehovet.

Se även Ingwersen (1990) som beskriver hur informationsbehovet kan uppstå pga sociala och psykologiska sammanhang (ibid, s 23-24). Jfr. även Höglund (1985, s 87f.) som talar om informationens tillgänglighet bl.a i termer av psykisk tillgänglighet, dvs. användarens kännedom om informationens existens. Språket som en viktig del av identiteten eller som en trygghet för individen visas bl.a av Bergh (1983, s 93-94).

Wilson (1981) menar att kognitiva behov kan ses som planering och beslutsfattande vilka främst skapas genom individens arbetsroll. Organisationens struktur och individ- ens personliga struktur antas skapa affektiva behov av självförverkligande, självhävd- else och trygghet (ibid, s 9). I min undersökning har jag översatt organisationens str- uktur till att även gälla allmän social struktur för individen och arbetsrollen till att även gälla individens studie- och/eller sociala roll (dvs. den allmänna levnadssituationen.

Dessa två behovstyper kan i sin tur antas påverka de fysiologiska behoven, t.ex så kan tillfredställda kognitiva och affektiva behov ge skydd, mat osv. för individen.

De olika hindren (barriers) och hur dessa påverkar informationssökningen, ser jag som de olika miljöer som individen lever och verkar i. Den socio-kulturella miljön (inkl. känslan av främlingskap/identitetskänsla) antas påverka informationsbehoven och möjl- igheten att tillfredställa olika informationsbehov (se Wilson 1981, not 16). Denna syn har jag även hämtat från Ingwersen (1990) som talar om användarens deltagande i soc-iala system, informationsbehovets psykologiska och sociala sammanhang m.m.

Barriärer kan även ses som svårigheter att använda sig av information pga att t.ex utbildning och/eller språklig förståelse saknas. Eller att den egna begreppsvärlden från den gamla kulturen man lämnat inte längre finns kvar (Multicultural Librarianship 1992, s 41). Alltså en form av främlingskap.

Pors (1994) diskuterar begreppet utvärdering och menar att det är ett brett begrepp inne- fattande bl.a: effektivitet, hur mycket en service bidrar till att nå ett givet mål. Målet används i förbindelse med undersökningar av användarnas tillfredställelse med ett givet utbud. Här ses då beståndet i relation till användarnas behov och önskemål som det pri- mära. Andra aspekter som Pors diskuterar är utbredning, omkostnadseffektivitet och cost-benifit (ibid, ss 19-20). Ett vanligt mål är ofta att användarna skall utnyttja bestånd- et (ibid, s 21). Detta som exempel på vanliga generella mål vilka behöver definieras mer specifikt om de skall kunna tas som utgångspunkt för förvärvspolitiken på ett bibliotek eller en avdelning.

Pors beskriver begreppet utvärdering ("evaluering") som nära förknippat med använd- arna ("brugerne") och menar att användarundersökningar kan ge ett mer relevant best- ånd, speciellt som beståndet i de flesta fall är till för användarna (ibid, s 63). Hylläsning ("graesning") har blivit allt viktigare vid utvärdering av beståndets kvalitét, tillgänglig- heten för användaren ses som allt viktigare. Utlån ses ej som den enda viktiga faktorn för utvärdering av ett bestånd, utan användning av litteraturen på stället ("presens- benyttelse") har stor vikt för utvärdering av ett bestånds kvalitét (Pors 1994).

Löpande datainsamlingar av användarnas informationsvägar behövs om man skall kun- na använda resultatet i vardagsarbetet. Indikationer på ett bestånds kvalitét som t.ex simulation (frågor till användarna om de hittat vad de sökte osv.. ) är viktiga för att öka ett bestånds tillgänglighet. Pors menar att utlåningsfrekvensen ger samlingarnas använd- ningsgrad, men att detta lätt blir ett överordnat verksamhetsmål. Det är också viktigt att man jämför frekvensen med användarmönstret inom mediekategorin menar Pors (1994).

Kvalitativa metoder betonar forskarens tolkning av information som viktig. Kännetecken är t.ex: osystematisk/ostrukturerad undersökning , närhet till objektet, det unika studeras. Kvalitiativa data ger helhetsbild, ökad förståelse för sociala processer (system- perspektivet) samt bättre uppfattning av individen (aktörsperspektivet). Kvalitativ metod utmärks bl.a av att man vill ha en djupare förståelse av det problemkomplex man studerar och beskriva helheten av det sammanhang som det ryms i (ibid, s 13).

Jag har genom 12 st. semi-strukturerade intervjuer av låntagare på Tidningsavdelningen, försökt få en bild över periodikabehovet och behovets orsaker. Jag valde intervjuformen eftersom jag ville undersöka vad som lästes i periodikan och varför.

Intervjuerna genomfördes genom kontakt med låntagarna (för de fyra aktuella språken/ änderna: se nedan ) när dessa frågade efter periodika på sitt hemspråk vid informations- disken, eller genom att jag observerade vad de läste för språk. Detta innebär att de som intervjuats ej är representativa för besökarna på Tidningsavdelningen, utan förmodligen en grupp med stort intresse för just periodikaläsning.

Detta urval ger ej möjlighet att ge generella omdömen om vad användarna har för informationsbehov, istället försöker jag se mönster och variation och olika krav hos de olika individerna i språkgrupperna och mellan språkgrupperna. Syftet är att försöka se de faktorer som påverkar informationsbehovet, detta kan sedan eventuellt utgöra en grund för produktion av mer generella antaganden (jfr. Skoglund 1987, s 45).

I en undersökning där man använder denna metod erhålls ej entydiga eller klara siffror, istället framkommer komplexiteten: olika och kanske motstridiga behov hos låntagarna eftersom det unika studeras. Jag har även intervjuat ansvariga ur bibliotekspersonalen på avdelningen rörande frågor om urval, policy vid inköp och service. Jag har valt att beh- andla fyra olika språkgrupper i Malmö, utifrån tanken att MSB servar alla Malmös invandrargrupper, oavsett var de bor i staden.

Jag har valt att undersöka invandrare med följande hemspråk/modersmål:

1. Arabiska

2. Polska

3. Spanska

4. Franska

Jag har velat ha med dominerande språkgrupper, om man ser till antalet personer i Malmö, dvs. arabiska och polska. Vidare har jag velat undersöka en stor och heterogen språkgrupp, med olika hemländer: spanska. Slutligen har jag titta på en medelstor/ min- dre språkgrupp: franska, med personer från ett flertal olika länder. Jag har även tänkt få

med nya flyktinggrupper (fransk- och vissa arabisktalande) och samtidigt etablerade in- vandrare (spansk-, polsk- och vissa arabisktalande).

Kvalitativa intervjuer av invandrare ur fyra olika språkgrupper vid MSB (arabiska, spanska, polska och franska) utgör uppsatsens huvudavdelning. Ett kriterium jag har haft är att personerna skulle kunna svenska relativt bra, detta för att intervjupersonerna skulle kunna förstå mina frågeställningar.

Jag har först och främst sett på de intervjuade som individer i min undersökning och sedan försökt att se olika mönster inom varje språkgrupp. Slutligen har jag försökt urskilja mönster av likheter eller olikheter mellan olika språkgrupper. Dessa intervjuer ger en möjlighet att på ett djupare plan försöka förstå invandrargruppernas informationsbehov, detta stämmer väl överens med Wilsons (1981) teori som betonar närhet till individen och dennes kontextuella sammanhang (se kap. 4.1.2). I det här fallet har undersökning-ens teoretiska ram varit bestämmande vid valet av undersökningsmetod.

Vid intervjutillfällena har jag presenterat mig för intervjupersonerna och förklarat syftet med min undersökning, att jag tänkt undersöka vad de efterfrågar för periodika, vad de läser för tidningar, vad de läser i tidningarna osv.... Intervjuerna varade i genomsnitt 30 minuter. De nedtecknades för hand, eftersom det skulle ha varit svårt att få med inter- vjuerna på band i den relativt bullriga miljön som vi befann oss i. Anteckningar fördes vid intervjutillfällena, vilka fungerade som stöd vid utskriften av intervjuerna, efter var- je intervju har anteckningarna renskrivits. Jag har ej ordagrant nedtecknat hela intervju- erna utan använt mig av vissa uttalanden. De som velat har haft möjlighet att se de ut- skrivna intervjuerna i efterhand.

Antalet medlemmar i varje språkgrupp är för få för att man skall kunna uttala sig gener- ellt om faktorer som informationsbehov, vad de saknar osv., men jag menar att intervju- materialet ändå kan ge en bild av hur de olika invandrargrupperna uppfattar dessa fakt- orer.

Bibliotekspersonalen tillhörande Tidningsavdelningen har jag intervjuat i ca. 2 timmar tillsammans på deras arbetsrum. Dessa båda personer har fått veta syftet med min under sökning. De har även i viss mån kommit med vissa förslag rörande intervjuerna med invandrarna/ språkgrupperna.

Denna undersökning tillhör den senare typen av användarstudier. Det viktiga i sådana studier är varför användaren söker/mottager eller sänder/förmedlar information, och vil- ken användning han/hon har av denna information (Wilson 1981, s 7). Wilson betonar

i sin modell hela individens egenskaper och att individens olika behov ligger till grund för informationsbehovet (ibid, s 7f.). Denna syn att studera företeelsers helhet (holistiskt synsätt) styr denna undersöknings syfte och frågeställningar.

Genom att återknyta till problemformuleringen i undersökningen kan skillnader och likheter mellan de olika språkgrupperna och individernas informationsbehov studeras, vilket är syftet med undersökningen. Där det verkar relevant har jag även jämfört med tidigare teorier/undersökningar kring informationsbehov/-hantering och teorier kring invandrares situation vad gäller marginalitet, främlingskap, identitet och språk. De slut- satser som ges i undersökningen sammanfaller med analysen.

Under 1970-talet föreslogs en förändring av invandrarpolitikens tidigare inriktning. Integration istället för assimilation skulle vara målet. För alla invånare i landet skulle samma rättigheter och skyldigheter gälla. Invandrarna skulle ges möjlighet att uttrycka en språklig och kulturell identitet samtidigt som integrationsprocessen pågick. Hem- språket sågs som viktigt i denna process enl. denna utredning (Invandrarna och minori-teterna 1974).

Målen i riksdagens beslut från 1975 över den svenska invandrarpolitiken innehöll följande:

Jämlikhetsmålet innebär bl.a att de språkliga minoriteterna skall få tillgång till information, utbildning och kultur i samma utsträckning som majoritetsbefolkningen. Syftet är huvudsakligen att få ut invandraren på arbetsmarknaden, dvs. den ekonomiska och soc- iala tryggheten antas lägga en grund för att invandraren skall kunna behålla en egen kulturell identitet.

Valfrihetsmålet syftar till att medlemmar i språkliga minoriteter bl.a skall kunna välja i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga språkliga identiteten .

Samverkansmålet innebär bl.a ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrare och majoritetsbefolkningen (ibid, s 95-96).

Henriksson (1992) behandlar i inledningen folkbibliotekens service till invandrare och språkliga minoriteter generellt sett. Här skrivs bl.a att riksdagen 1975 beslöt att den sve- nska invandrarpolitiken skulle baseras på principerna jämlikhet, valfrihet och samverk- an. Statlig finansiering av litteratur på invandrarspråk inrättades (vilket från1991 kom att helt tillfalla den nyinrättade Invandrarlånecentralen), (ibid, s 8). Denna kom att ligga vid Stockholms stadsbibliotek (ibid, s 12). Medieanskaffningen på invandrarspråk styrs enl. allmänna synpunkter på vikten av kvalitet och objektivitet i moraliska, politiska och religiösa frågor och har fyra målsättningar :

-ge invandraren möjlighet till

1. att befästa sin kulturella identitet

2. att bibehålla kontakten med hemlandet och utvecklingen där

3. att förstå det nya landet

4. att få meningsfulla uppgifter i samhället

Dessa målsättningar bör vara vägledande när det gäller urval och utbud (ibid, s 22).

Under 1980-talet ändrades fokus från gruppen till individen i jämlikhetsmålet, enl. def -initionen i slutbetänkandet "Invandrar- och minoritetspolitiken 1984": fler invandrare kom nu från kulturer som skiljde sig från den svenska på ett markant sätt, de kulturella skillnaderna sågs nu tydligare än under 70-talet. Detta avspeglade sig i en ändrad syn på invandrarna: invandrarna sågs ej som en speciell grupp längre, utan som medborgare liksom övriga personer i landet. Det var det individuella behovet som skulle bestämma det samhälleliga stödet till resurssvaga personer, ej om personen var invandrad eller infödd (Sjögren 1996, s 16-18).

För folkbiblioteken under 1980-talet, innebar de riktlinjer som riksdagen fastställde 1975 gällande invandrar- och minoritetspolitiken, att de etniska och språkliga minori- teterna skulle ges tillgång till böcker och andra medier på sitt modersmål och i övrigt jämställas med majoriteten i fråga om service.

Ett problem man uppmärksammade här var att mediebeståndet på många håll inte svar- ade mot språkgrupperna i kommunerna. Detta pga att tillgänglig statistik byggde på nat- ionalitet och inte på språk. Ett särskilt problem utgjorde de sk. skolspråken, dvs. engel- ska, franska, tyska (samt i viss mån danska och norska). Beståndet på dessa språk hade från början byggts upp med tanke på en svensk läsekrets, men dessa språk är också modersmål eller riksspråk för stora grupper av invandrare från Asien, Afrika och Väst-ind- ien (Folkbiblioteksutredningen 1984, s 66). Att bevara det egna språket och hålla kon- takt med det ursprungliga hemlandets litteratur sågs som viktigt för den som ville behål- la sin kulturella identitet (ibid, s 35).

1990-talet har sett en fortsättning på denna syn: i 1996 års betänkande: "Sverige, fram- tiden och mångfalden", omdefinieras det tvådelade samhället som bestått av svenskar och invandrare till att innefatta begreppet "mångfald". Utredningen föreslår att personer under 2-5 år skall betraktas som invandrare och därefter som vanliga medborgare, inv- andrare ses ej längre som en kategori i förslaget. Endast samer och tornedalsfinnar skall betraktas som minoriteter. Det etniska tonas ner, rätten till språklig och kulturell mång- fald är en rättighet för vem som helst i samhället. Individen skall framhävas som resurs, invandrarna skall ses som självständiga individer med egna resurser (ibid, s 19).

Biblioteksservicen till invandrarna grundar sig på de rekommendationer Skolöverstyr- elsen (SÖ) utfärdade i början på 1970-talet. Utgångspunkten för rekommendationerna var att invandrarna skulle ha rätt till samma biblioteksservice som majoritetsbefolk- ningen , men detta gällde endast bokvolymer ej periodica (ibid, s 19).

De nya flyktinggrupperna i Sverige under 1980-talet har ändrat på synen på invandrar- service och idag betonar man mer kvalitativa aspekter som t.ex: ålders fördelning inom gruppen, vistelsetid i Sverige, utbildning, m.m. En kvalitativt bättre service med möjlig- heter att möta de faktiska behoven måste bygga på att begreppet invandrare i sig inte är något entydigt (Det mångspråkiga biblioteket 1987, s 46).

Olika delmål sattes upp: t.ex skulle de ges ökade möjligheter till kontakter med hemlan-

det (Invandrarna och minoriteterna, 1974, s 189-190). Denna målsättning kan ha sägas legat till grund för 1975 års invandrarpolitik vad gäller kulturområdet. Statliga bidrag för bibliotekens inköp på invandrarspråk beslutade riksdagen om år 1975, detta som ett led i strävan att ge invandrare och språkliga minoriteter möjlighet att bevara och utveck- la egna kulturaktiviteter (Den nya kulturpolitiken 1975, s 15-16).

De kulturpolitiska målen utformades bl.a i invandrarutredningen 1974 , här angavs fyra delmål gällande kulturpolitiska åtgärder,

-ökade möjligheter till:

1.delaktighet i det svenska kulturlivet

2. kontakt med ursprungslandet

3. kulturell egenverksamhet

4. kulturell växelverkan mellan minoriteter och majoritetsbefolkningen

(SOU 1974: 69/70 se, Den statliga kulturpolitiken 2 1975, s 137)

Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande: Invandrar- och minoritetspolitiken (SOU 1984:58) framhåller bibliotekens viktiga roll då det gäller invandrares möjligheter att hålla och utveckla sitt språk och sitt kulturliv (Henriksson 1992, s 9). En ny kulturutred-

ning tillsattes 1993 för att revidera de gamla målen, denna kom att fokusera mer kring individen och ej invandrarna som grupp, vilket skett i 1974 års kulturpolitiska mål.

Regeringen följde i stort upp utredningens rekommendationer och de nya kulturpolitiska målen i regeringens proposition 1996/97 var:

- värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den

-verka för alla möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande

-motverka kommersialismens negativa verkningar och främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet

-bevara och bruka kulturarvet

-främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet

(Kulturpolitik, 1996, s 27).

Istället för det gamla målet om att se till eftersatta gruppers behov fanns nu bl.a målet att "verka för alla möjligheter till kulturupplevelser...", dvs. en inriktning mer på indivi- den än gruppen, jfr med tidigare.

Som grund för dessa nya kulturpolitiska mål ges olika skäl, som bl.a är:

Yttrandefrihet som bl.a innebär att alla har tillgång till ett språk, till kunskaper och inf-

ormation, att man skall ha tillgång till detta oavsett social tillhörighet, kön, yrke eller et- niskt ursprung. Möjligheten av kunskapsspridning genom bl.a ny teknik och nya medier ses som en viktig faktor i regeringens förslag.

Jämlikhetsmålet beskrivs i termer som att informationsteknologin skall utnyttjas för att göra kulturen mer tillgänglig.

Internationaliseringsmålet som säger att människor med olika etnisk och kulturell bak- grund skall kunna mötas och ge impulser till varandra. Integration skall stimuleras, ut- rymme skall skapas för den mångetniska och mångkulturella generation som inte passar in i traditionella beteckningar av kulturell och etnisk identitet (ibid, s 28-30).

I den bibliotekslag som kom 1997 står i § 8 att "Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov" (Författaren 1996:6, s 16).

Flera satsningar på IT har gjorts de senaste åren vilket fört fram MSB till ett modernt informationscentrum med bl.a över ett 30-tal publika Internetkopplade PC:ar. Det finns inga fastställda mål vid MSB att följa vad gäller service till de olika invandrargrupperna. Generellt sett följs de rekommendationer som finns för folkbiblioteken (se kap 7).

För Tidningsavdelningen gäller även vissa andra principer (se kap 9.1). I internt pub-

licerat material beskrivs verksamhetsmålet under 1995 generellt: "Till grund för arbetet i Malmö stadsbibliotek ligger biblioteksnämndens mål (1992-12-01) och tilldelade ekonomiska ramar; det ekonomiska målet är nollresultat" (Verksamhetsplan 1995, s 3).

Hänvisningen till biblioteksnämnden 1992-12-01 gäller § 57 vilken övergripande beh-

andlar riktlinjerna för verksamheten (målsättningen). Här skrivs bl.a att Malmö stads-

bibliotek är ett folkbibliotek för malmöborna, att Malmö stadsbibliotek ska:

-ge fri och jämlik tillgång till information och upplevelser

-vara en del i ett globalt informationsnät och med samlingarna i centrum ta ett lånsiktigt ansvar för kunskapsuppbyggnaden och stödja fritt kunskapssökande

-vara besökarnas bibliotek. Användarnas behov är utgångspunkten för biblioteksarbetet. Alla ska ha tillgång till det samlade mediebeståndet och bibliotekets samlade kompetens.

Vad gäller personalen betonas att alla anställda skall få möjlighet att använda sina resur-

ser och att arbetet skall bedrivas som lagarbete (Fantasi & Kunskap 1992).

8.1 Statistik: invandrare i Malmö

Quentzer (1995) diskuterar förvärvspolitik för folkbibliotek och visar på de målsättning- sprogram som brukar ligga till grund för beslut. Syftet är ofta att klargöra målen för bib- liotekets verksamhet vad gäller prioriteringen t.ex på speciella målgrupper som invand- rare eller andra grupper (ibid, s 7). Quentzer (1995) definierar två kriterier på menings- fullt medieurval:

1.kunskap om användarna (community analysis)

2.kunskap om vad som faktiskt används

Quentzer definierar beståndskunskap efter det engelska "collection management" och "coll ction development", det förra är ett bredare begrepp innefattande även budgetplan-

ering, kontroll, personalfrågor m.m.

Det senare är processen att kartlägga informationsbehovet hos de människor som anv- änder beståndet så att dessa behov kan tillgodoses på ett snabbt och ekonomiskt tillfred- ställande sätt, genom att utnyttja informationen producerad såväl utanför som inom org- anisationen.

Jag har här använt mig av begreppet "collection development" och försökt göra en kart- läggning av användarpopulationer ("community analysis"), (ibid, s 5) över det område av Malmö som stadsbiblioteket täcker vad gäller olika invandrar-/språkgrupper. Dvs.

jag har inriktat mig på punkt 1. kunskap om användarna, detta som en bakgrund till und- ersökningen över informationsbehovet hos de fyra språkgrupperna.

Som utgångspunkt för att se vilka som utnyttjar eller kan tänkas utnyttja avdelningens service har jag tittat i: Apropå flyktingar och invandrare i Malmö (1997), i Verksam- hetsplan 1995: Malmö stadsbibliotek. och Malmö Statistisk årsbok (1995).

Viktiga faktorer i en "community analysis" är enl. Quentzer (1995) bl.a ålderssammansättning, boendeavstånd till biblioteket, utbildningsnivå, olika invandrargrupper och deras språktillhörighet osv.. Förändringar i befolkningsstrukturen innebär att bibliotek- ets utbud måste anpassas efter människorna och deras växlande behov (ibid, s 5). Lånt- agarnas preferenser och intress- en är de faktorer som bör påverka medieurvalet, i sam-verkan med de kvalitetskrav som mål- sättningsprogrammet ger uttryck för. För att medieurvalet skall bli bra krävs kunskap om användarna och vad som faktiskt används. Detta ger ett bättre utnyttjande av beståndet och ett bra förvärvsprogram (ibid, s 9).

Man kan konstatera att antalet personer med utländsk bakgrund totalt sett har ökat i Malmö mellan 1995 till 1997, från 26 % till 27% (jfr. kap. 1 ovan):

Ser man specifikt på huvudbibliotekets primära serviceområde för 1995, kan man urskilja följande stora invandrargrupper:

 I min undersökning har jag valt att titta på fyra språkgrupper i Malmö (se kap. 6.1), nedan kan ses i vilka stadsdelar som de flesta av dessa personer bor:

Vad man kan se är att många arabisktalande i Malmö främst bor på Rosengård. Chilenare som representerar den största spansktalande gruppen i Malmö finns utspridda ganska jämnt i staden på olika stadsdelar, samma förhållande gäller för polackerna.

Fransktalande representeras av flera små grupper vilka ej kommer med i statistiken. Det enda man kan se är att en relativt stor grupp från Frankrike finns bosatta i Västra Innerstaden.

Av detta kan man se tendenser till att grupper som är relativt etablerade i Malmö har flyttat från de mer segregerade områdena (t.ex Rosengård) av staden, där invandrarkoncentrationen är hög. Vidare att nya invandrargrupper tenderar att hamna i stadsdelar med större sociala problem än genomsnittet i Malmö.

MSB skall som huvudbibliotek serva ej bara innerstaden utan hela Malmö stads befolkning. Därför är det nödvändigt att se på siffror över hela Malmös utländska medborgarantal.

Grupper av utländska medborgare i Malmö för år 1995 (urval: min anm.):

Man kan se att i stort dominerar samma 4-7 st. stora invandrargrupper bilden i Malmö mellan 1995-97, både vad gäller Malmö i stort som innerstaden där MSB är beläget.

En viktig förändring som kan noteras är ökningen av personer från Libanon de senaste två åren.

Vidare ser man att personer från spansktalande länder sammantaget är en ganska stor grupp: ca. 3000. Personer från fransktalande länder är en medelstor grupp av de här medtagna länderna(1997), ca.1000 personer (se nedan):

Vad man ser ur dessa figurer är bl.a att både aktuella på invandrarförvaltningen och ny- anlända flyktingar har i stort sett samma högskole- och gymnasieutbildning, procentu- ellt sett, som övr. befolkningen i Malmö. Vad gäller skillnader är de mest tydliga att ett mindre antal flyktingar och invandrare har grundskoleutbildning jfr med övr. befolkn- ingen, liksom att ett mycket stort antal flyktingar/invandrare saknar grundskole- utbildning helt (nästan var 4:e person).

Dessa siffror säger emellertid ingenting om hur utbildningsnivån är inom en speciell invandrar- eller språkgrupp. Utbildningsnivån antas ju allmänt påverka informationsbehovet hos en individ, men det är svårt att undersöka detta för en hel grupp av individer.

Figur 3. Källa: Invandrarförvaltningen Malmö stad och Planeringsavdelningen Malmö stadskontor

1996-03-28, se Apropå flyktingar och invandrare i Malmö, 970415

Den utländska periodikan presenteras i "cylindern" på 3:e våningen i det nya huvudbibl- ioteket "Ljusets kalender". All utländsk periodika står samlad i en stor bokhylla, i var sitt fack och i alfabetisk ordning. Vid varje hyllsektion finns utmärkt titlarna på tidningarna och tidskifterna. Denna ordning har gällt sedan 970531, dvs. från då den nya huv- udbiblioteksbyggnaden invigdes. Tidningar och tidskrifter står blandat i en enda lång alfabetisk svit, ingen länderindelning och/ eller språkindelning av periodikan finns. I samtal med avdelningschefen har jag fått veta att det är tänkt, i den permanenta lokalen, att både tidningar och tidskrifter tillhörande ett visst land skall stå placerat på samma ställe.

Jag har ej skilt på (dags-)tidningar och tidskrifter, eftersom de flesta låntagare ej skiljer på dessa olika slags periodika. Tidningar som en övergripande term verkar mer rimlig i denna undersökning (jfr. Haidarian 1995, s 55). Detta verkar rimligt med tanke på att man på Tidningsavdelningen utgår ifrån periodikans innehåll och ej dess form. Avdel-ningen består av periodica som faller under avdelning Bd- och Ä i SAB-systemet: allmänna tidskrifter och tidningar. Detta innebär att tidningarna och tidskrifterna på Tidningsavdelningen innehåller i stort sett samma material: nyheter, annonser, nöjes- artiklar, aktuella artiklar i t.ex kultur och politik, debatter, krönikor,osv..

Alla svenska dagstidningar står liksom de utländska i alfabetisk svit, problemet är att de svenska tidningarna har delats upp i två sektioner: A-K finns vid informationen, medan L-Ö finns ett 20-tal meter längre bort över en gångbro. Detta har varit olyckligt ur ser- vicesynpunkt, men nödvändigt pga platsbristen. De svenska tidskrifterna finns samlade på ett ställe, i en alfabetisk svit nära informationen. På avdelningen finns också telefon- kataloger från Sverige och vissa övr. länder, samt tidtabeller (nationella och internationella).

På Tidningsavdelningen finns en informationsdisk, oftast bemannad med två personer, vilket innebär en förbättrad servicenivå jfr. på det gamla huvudbiblioteket: då var tid- ningsavdelningen och tidskriftsavdelningen uppdelad på två olika ställen, vilket innebar att man bara kunde vara en personal på respektive ställe. Avdelningen arbetar mycket med databassökningar, när de hjälper låntagare att finna information, framförallt i Artikelsök, Mediearkivet och Presstext. På avdelningen ser man sitt jobb både tradition- ellt: att leta fram sökt information till användarna t.ex en eftersökt tidning, men också alltmer som handledning i informationssökning och sig själv som utbildare i sökmetodik till användarna. Avdelningschefen har förmedlat denna syn till mig ett flertal gånger, vid olika diskussioner vi haft sedan januari 1996, då avdelningen ut- formades i sin nu- varande form. Man använder även flitigt andra databaser/sökmotorer som Alta vista och EBSCO via Internet.

På avdelningen finns fyra publika PC:ar, med Internet-uppkoppling och den interna bibliotekskatalogen. Här kan låntagarna söka fritt i olika biblioteksdatabaser i hela världen Man kan printa ut artiklar ur tidningar och tidskrifter från alla länder i världen, ofta i fulltext. Låntagarna har också möjlighet i att gå Sökmetodik-kurser á två timmar i A-sök, EBSCO och Alta vista. Dessa kurser anordnas av personal på Tidningsavdelningen två gånger i veckan varje höst och vår kontinuerligt. Kurserna är populära hos allmän- heten vilket har hjälpt till att stärka Tidningsavdelningens profilering mot informations- sökning och dokumentleverans inom aktuella nyheter och internationell press.

På avdelningen finns två stycken mikrofischéläsare, där man kan söka efter referenser ur svenska tidnings- och tidskriftsartiklar i A-sök från 1979 och framåt. Vidare finns två stycken mikrofilm-apparater, där låntagare kan läsa svenska tidningsartiklar från 1800-talets början och framåt. Artikelservicen är viktig också för invandrare som ofta söker i A-sök t.ex för skolarbeten. Utländsk periodika sparas i regel endast ca. två veckor på Tidningsavdelningen. Äldre nummer måste beställas från UB 4 i Lund (universitets- bibliotekets tidningsavdelning). Svenska periodika sparas ibland två veckor, medan vissa tidningar och tidskrifter finns sparade sedan de startade.

Under hela våren 1997 har mycket tid ägnats åt att införliva den nya periodikamodulen, vilket innebär att man registrerar varje tidskrift via dator, medan tidningar fortfarande registreras manuellt. På Tidningsavdelningen har man också arbetat med att lägga in egna hemsidor vilka skall ge information kring det egna beståndet, länkar till periodika, tidtabeller och telefonkataloger på Internet. Även invandrarinformation finns på hemsidorna (Tidningar m.m 1997).

Jag ställde följande frågor till (B)1997-08-27:

1. vem bestämmer förvärven?

2. finns någon förvärvsplan?

3. Hur väljs periodika på tidskriftsavdelningen, vilka bedömningsgrunder finns?

Som svar på fråga 1 svarade (B): "avdelningschefen samt inköpschefen på Inköps- och Mediaavdelningen har inköpsmöte en gång per år i oktober vad gäller tidskrifter".

Fråga 2: (B):" På avdelningen jämförs tidskriftslistor från andra bibliotek, någon ner- skriven förvärvsplan finns ej. Istället kollar man Nyförvärvslista från BTJ: Press-extra, (varje månad från BTJ:s Tidsskrifts Centralen), EBSCO, Ulrich (tidskriftsdata- baser och tidskriftsförteckning), dagspress samt andra tidskrifter och Nyheter från WWI (Wennergren-Williams AB informationsservice). Kriterier finns t.ex vad gäller typ av media och olika användargrupper utifrån intern statistik på MSB. Låntagares inköps- förslag är också viktiga ".

På fråga 3 svarade (B):"att både förteckningar, bibliografier, recensioner och förslag beaktas vid inköp".

Det statistiska underlag som syftas på finns bl.a i Verksamhetsplan 1995 (ss 61-78): områdesfakta för varje stadsdel i Malmö med uppgifter om åldersfördelning, personer med utländsk bakgrund, utbildningsnivå generellt sett, folkmängd m.m. Det som saknas på Tidningsavdelningen är en klar målsättning, utifrån fastställda mål som de t.ex definieras i Folkbiblioteksutredningen 1986. Urvalsprinciper tas ej upp av MSB i något pro- gram utan sker mest m h a "persone-evaluering" avdelningsvis, dvs. en subjektiv värdering (Pors 1994).

Nivå eller svårighetsgrad för olika typer av medier finns ej heller nedskrivet. I Verksam- hetsplan 1995 konstateras endast vilka avdelningar som finns och vad man sysslar med, ej vilka målgrupper man vänder sig till konkret, dvs. någon heltäckande "community analysis" görs ej. Det finns ingen specifik statistik över utbildning, ålder, yrken osv., vad gäller personer med utländsk bakgrund. MSB saknar en övergripande målbeskrivning för de olika avdelningarna, det som ges är istället flera sätt att beskriva vem man skall serva, vilken service man har osv. Här kan man se att MSB:s förvärvsprogram lik- nar övriga folkbiblioteks, i det att förvärvspolitiken endast har formen av ett målsättningsprogram och ej definierar informationsbehovet hos användarna explicit (jfr. Quentzer 1995).

Begränsningar och prioriteringar av inköp uttalas t.ex ej klart, utan varje avdelningschef beslutar om detta, i samråd med övrig personal. Tidningsavdelningen har också att ta hänsyn till synpunkter och önskemål från Länsbiblioteket. Detta har föranlett mig att intervjua även avdelningschefen (AC) på Tidningsavdelningen vad gäller urvalskriterier och inköpspolicy. Följande frågor ställdes 970912:

1. Hur bestäms förvärv av utländsk periodika, vilka bedömningar och kriterier finns?

2. Vilka inköpskanaler, tidskriftsagenter används?

3. Finns det några utarbetade invandrarpolitiska mål eller program på Tidningsavdeln- ingen?

4. Hur stor är budgeten för utländsk och svensk periodika på Tidningsavdelningen, hur är den procentuella andelen jämfört med MSB:s totala budget för inköp av periodika?

5. Finns speciell marknadsföring för invandrargrupper vad gäller periodikaservicen på MSB?

6. Finns någon beredskap inför ev. nyanlända språkgrupper, får Tidningsavdelningen t.ex info. genom samarbete med invandrarförvaltningen, invandrarföreningar, flykting- mottagandet eller dylika institutioner?

7. Bestämmer avdelningen själv vad som skall köpas in?

8. Hur vet ni om periodikan ni köper in är relevant?

Följande svar erhölls, med numret på frågan inom parentes:

(1): "Det finns ett flertal olika faktorer som bestämmer förvärv och inköp, en sådan är att jag använder aktuell statistik över invandrargrupperna och deras antal i Malmö. En stor invandrargrupp har lättare att få en tidning eller tidskrift på sitt hemspråk.......Men det är ej endast så det går till, det kan också vara så att en liten invandrargrupp, med enträgna låntagare, kan komma med inköpsförslag och få oss att köpa in en tidning på deras språk, det gäller alltså att beståndet styrs mycket av de som "ligger i", de som är ihärdiga. Statistik som jag använder mig av är t.ex över nyanlända flyktinggrupper, det kan vara svårt att få tag i aktuell statistik, men på senare tid har detta varit lättare gen- om samarbetet med Invandrarförvaltningen. Som ex. på olika inköpsförslag var det en person som ville ha en tidning från Azerbadzjan på engelska. Men det var en tidskrift som på- minner om Iceland Today, dvs. en tidskrift på engelska för utlänningar som beskriver landets industri, turistattraktioner osv... som reklam för landet. Då förklarade jag för låntagaren att skall vi ha en tidskrift från hans hemland skall det inte vara den typen av tidskrift utan en tidskrift för azerbadzjaner på deras eget språk, som beskriver aktuella nyheter för dem och ej för andra. Jag berättade vidare för låntagaren att en viktig bedömningsgrund för om vi skulle ha en tidskrift från hans hemland var hur stor gruppen från Azerbadzjan var som fanns representerad i Malmö. På slutet av 1960-talet när jag började arbeta på bibliotek fanns endast ett fåtal stora invandrargrupper som portugiser på Kockums t.ex, idag är situationen mycket mer komplex, det finns inte längre några klart urskiljbara grupper. Det går ej att bara använda sig av statistik, man måste väga in ett flertal olika faktorer: en välutbildad grupp t.ex kan kanske läsa per- iodika på ett av skolspråken, man kan ej bara titta på den absoluta storleken på invan- drargruppen. Man måste se till behovet ." (AC)

AC förklarade att ingen utarbetad plan har funnits, enskilda intressen har fått dominera för mycket. Han säger att statistik som används kollas ca. en gång per år av honom själv, det gäller t.ex hur Malmös befolkningsgrupper ser ut, hur länge en viss invandrar- grupp funnits i Malmö. Statistiken får han från Malmö Stadskontor, Planeringsavdel-ningen.

På fråga 2 berättade jag för AC att bibliotekarie B redan beskrivet vilka vanliga inköp- skanaler som användes vid avdelningen och beskrev B:s svar (se ovan). Detta menade AC stämde men tillade:

(2):"Jag kollar även i tidningsbutiker, de avspeglar tidningsmarknaden. Jag brukar gå förbi på Södergatan där bl.a Press-Stopp ligger vilken har periodika från hela världen. Jag kollar nya periodika, vad vi redan har på detta språket på biblioteket, om det finns någon anledning att byta titel. Jag frågar ofta "stammisar" om förslag, tidningar är känsligt, vi måste tänka på olika politiska åsiktsriktningar, att dessa representeras" (AC).

(3):"Malmö har procentuellt sett störst invandrarandel av landets städer, redan där har vi ansvar för alla invandrargrupper. Vi försöker ha ett bestånd som motsvarar kommun-

ens befolkningsstruktur, vi ser t.ex på de från Norrland på samma sätt som invandrare t.ex ifrån Albanien. Båda grupperna har lika rätt att få periodika från sin hemtrakt eller sitt hemland. Idag är invandrare en mer heterogen grupp än på 70-talet: vissa talar svenska: andra generationens invandrare. Invandrare ses ej längre som en speciell grupp. Vi vill ha en internationell avdelning! Gränserna är utsuddade idag. Sverige har gått från invandrarland till en smältdegel, som USA. Invandrarbegreppet är föråldrat, det är mer komplext idag." (AC)

Jag frågade om hans syn inte låg i linje med bibliotekslagen från januari 1997 där man bl.a ser på invandrare som en minoritetsgrupp och han höll med om detta delvis men förtydligade:

"Begreppet eftersatta grupper eller minoriteter är förlegat, vi ser alla låntagare på Tidningsavdelningen som individer med individuella informationsbehov oavsett om man har utländsk bakgrund eller ej" (AC).

På fråga fyra gav AC mig en lista på MSB:S olika avdelningars Mediekvot för 1997 (Mediecentralen: Mediekvot 1997): ur denna lista kan man utläsa bl.a att det totala med- ieanslaget för alla avdelningar 1997 är 4 200 000 kr . Av dessa har avdelningarna hitin- tills i år använt 1. 268 miljoner kr till inköp av periodika. Tidningsavdelningen har 470 000 kr till inköp av utländska periodika och har köpt för 396 000 kr. Till svenska per- iodika har Tidningsavdelningen 365 000 kr och har köpt för 309 000 kr.

Man kan ej se hur mycket de andra avdelningarna var för sig använder till inköp av ut- ländska periodika, men man ser att Tidningsavdelningens anslag till utländska period-ika motsvarar ca. 37% av totala kostnaden 1997 gällande periodika på MSB (470 000 kr av 1. 268 miljoner kr). Man ser även att på Tidningsavdelningen används mer pengar till inköp av utländsk periodika än till svensk periodika.

Vid det årliga tidskriftsmötet konstaterade Mediecentralens chef bl.a att MSB 1997 använder 26% av det totala medieanslaget till periodikainköp, 45% av denna summa går till utländska periodika (Tidskiftsmöte 971007). Det preliminära medieanslaget för 1998 (kommunala medel) är totalt 5. 350 miljoner kr. Av dessa utgår sammanlagt 887 000 kr till alla periodika. Gemensamt för hela biblioteket köps invandrartidningar/-tidskrifter för 500 000 kr. Detta innebär att ca. 1.4 miljoner kr används till periodika, dvs. samma andel som 1997 används till periodikainköp (ca. 26%).

Tidningsavdelningen får 400 000 kr för inköp av periodika. Bland övr. avdelningar får de tre största följande: Natur & teknikavdelningen får 152 000 kr, Samhällsavdelningen 130 000 kr och avdelning Humaniora 75 000 kr (Mediecentralen: Medieanslaget 1998)

(5): "Hemsidorna som vi håller på att tillverka kontinuerligt på avdelningen syftar till att i ett projekt med invandrarförvaltningen lägga ut information via nätet till olika invandrargrupper. Vi använder en liknande modell som biblioteket i Århus, där länkar som är intressanta för invandrarinformation söks upp , sorteras, struktureras och pre- senteras för våra låntagare. Att ta in information, hitta tidningar till vissa invandrar- grupper, det viktiga är att samla in, strukturera och få ut informationen" (AC).

(6): "Samarbetet med Invandrarförvaltningen genom hemside-projektet eller länkar till invandrare är ett exempel på vår beredskap. Jag känner personal som arbetar där sedan tidigare och vi försöker att samordna policyn. Ett problem nu är att Invandrar- förvaltningen skall avvecklas till 1998 och spridas ut på olika stadsdelar i Malmö. Jag brukar även kolla med andra bibliotek, främst Göteborgs och Stockholm stadsbibliotek: jag rådgjorde t.ex med Göteborg när det gällde flyktingar från Eritrea: var ges denna tidning ut osv.. I Stockholm har jag pratat med Miklos Gulyas, som arbetar med inv- andrarservice, om han känner till andra tidningar på vissa språk osv..." (AC).

Bibliotekarie B som också var närvarande vid denna intervju sa så här:

"Vi märkte t.ex när fransktalande afrikaner kom att mängden förfrågningar ökade... Bosniengruppen läste man om i tidningarna och fick på så sätt en beredskap när de kom till biblioteket.... "(B).

(7): "Den 7:e oktober har vi tidskrifts- eller inköpsmöte, Länsbiblioteket medverkar vid mötet. Vi har ett sådant möte en gång per år. Invandraranslagen till alla avdelningar fördelas då av chefen på Mediecentralen (Inköpscentralen: min anm.), vad vi köper in bestäms sedan på själva Tidningsavdelningen. Den svenska periodikan köper vi också in själva på avdelningen. Vad gäller samarbete lånar vi ofta ut periodika till Länsbibl- ioteket om de ej har böcker på det språket. De cirkulerar dessa periodika till olika delar av länet som ett komplement. Länsbiblioteket betalar vissa prenumerationer av invandr- arperiodikan som finns på vår avdelning, efter deras beräkningar av behovet hos olika invandrargrupper ute i länet. De ber oss även köpa in en ny tidning ibland, om både vi och länet har behov av en sådan. Mediaförförsörjningsplan upprättas av Länsbiblio- teket , denna gäller vad övriga bibliotek i kommunen skall ha för basbestånd av per- iodika, men gäller ej oss på avdelningen, vi beräknar endast behovet hos våra anv- ändare". (AC)

(8): "Jag lämnar ibland tidningar till personal på katalogavdelningen (en del av Media- centralen: min anm.) för läsning. De kollar t.ex innehållet i arabiska tidningar. Jag vill också säga att vi sett att folk ofta vill ha periodikan samlad på huvudbiblioteket och ej att vi cirkulerar dessa till stadsdelsbiblioteken. De vill läsa hela veckans tidningar när de besöker biblioteket". (AC)

-vad tycker ansvariga bibliotekarier på avdelningen om urval, service och förvärv av periodika till invandrare?

-vad för utbud finns på avdelningen?

Vad man kan utläsa ur intervjuerna av bibliotekspersonalen är bl.a att man ser invandr-are /personer med utländsk bakgrund som en heterogen grupp, som individer i kommun- en. Vidare menar avdelningschefen att inköpen styrs av flera olika faktorer, där statistik bara är en bland många att ta hänsyn till. En viktig faktor är inköpsförslag från individerna, speciellt de ihärdiga premieras i detta avseende, menar AC.

Här ser man att påtryckningar från enskilda individer har fått alltför stort utrymme hit- tills på avdelningen, både på gott och ont. Det har inneburit en viss snedfördelning anser jag, där lågmälda grupper som t.ex vietnameserna ej fått sina behov tillgodosedda i samma utsträckning som andra grupper. Idag finns ingen periodika för vietnameser på avdelningen utan endast Tien Phong (en tidskrift utgiven på vietnamesiska i USA), vilken cirkulerar från ett stadsdelsbibliotek till Tidningsavdelningen. Några uttalade invandr- arpolitiska mål eller program har ej funnits på avdelningen. AC menar dock att en översyn idag sker, där man tittar på ett flertal olika faktorer för bestämmandet av inköp av ny periodika, problemet är som alltid de ekonomiska ramarna.

B ger en bild av att man ej alltid har haft vetskap om de nya invandrargrupperna, vilket inneburit svårigheter med att ha framförhållning för att kunna ge en god service till ny- anlända flyktinggrupper. Detta har dock ändrats menar AC de senare åren, bl.a genom ökat samarbete med Invandrarförvaltningen. Problemet nu är att denna avvecklas i januari 1998, vilket kanske innebär nya problem med information kring bl.a flyktingmott- agandet i Malmö.

Idag måste man prioritera alltmer vid inköp av ny periodika och ha ett verkligt underlag för att det finns en reell efterfråga på periodikan. Detta har inneburit att man måste se över sina inköp idag mer noggrant än tidigare.

Ett problem man brottas med är att man ej hänger med i täckningen av periodika till de nya invandrargrupperna. T.ex så saknar flera invandrare från Afrika tidningar från sitt hemland. Det är kostsamt att köpa in periodika från ett flertal afrikanska länder. Istället satsar man på avdelningen på två tidskrifter, en som täcker in Östafrika och en som täc- ker in Västafrika. Detta är emellertid en uppenbar brist i utbudet menar jag.

Servicen inriktas idag alltmer på IT: att nå invandrargrupperna med information via hemsidorna, att ge intressanta länkar till invandrarna. T.ex direktlänkar till olika tidningar /tidskrifter on-line, där invandraren kan läsa dagens nummer av "sin" tidning. Ett problem här är både att det oftast är on-line versionen som presenteras via Internet och ej hela tidningen eller tidskriften. Vidare att många periodika kräver abonnemang eller har varierande grad av arkivmöjligheter. Detta gör att användaren ibland ej kan se tidigare nummer av sökt periodika. Även logistiken beaktas på Tidningsavdelningen, där dokumentleverans- en är viktig för att snabbt tillgodose låntagarens behov. Här har man utökat sina möjig- heter väsentligt bara det senaste året där fulltextdatabaser som Mediaarkivet, Presstext (från dec. 1997) och EBSCO inneburit kraftigt förbättrad servicenivå till låntagarna. Positivt är den stora procentuella andelen av medie-anslaget som går till periodika gen- erellt sett på MSB (26%), detta kan jfr. med 10% i Finland (se Keskitalo 1990). Att Tidningsavdelningen köper in mer utländsk periodika än svensk är även det positivt för invandrarna.

Jag har använt mig av intervjumanualens fyra temaområden (se bil. 2), vid ev. följd- frågor till intervjuoffret som ej direkt varit med i manualen, har dessa utmärkts med kursiv text nedan . Varje ny intervjuad person är numrerad i texten (Informant 1: osv...). Alla jag frågat har först fått börja med att tala lite om sig själv; sin levnadsbakgrund.

Jag har valt att ej återge intervjuuttalandena ordagrant, därför finns inga direkta citat med i texten.

Informant 1: Mannen var 34 år och kom från Palestina. Han hade bott i Sverige i 7 år. Han bodde på Rosengård, som är ett av de invandrartätaste områdena i Malmö. Hans hemspråk var arabiska, han var gift och hade studerat på högskola i sitt hemland till civilingenjör. För närvarande var han arbetslös. Mannen uppgav att han besökte Tidn- ingsavdelningen 2 gånger per vecka. Han besökte även stadsdelsbiblioteket på Rosen- gård bl.a pga deras stora utbud av arabiska tidningar, de hade delvis andra tidningar än på huvudbiblioteket menade han. Vidare tyckte han att det var trevligt att gå till Ros-engårdsbiblioteket eftersom han kände fler som brukade be- söka det biblioteket.

Han sa att han oftast letade själv efter tidningar och endast ibland frågade personalen om hjälp. Det han läste var mest dagstidningar och då främst Asharq Al-Awsat och Al Arab. Dessa två dagstidningar läste han nästan varje gång han besökte biblioteket.

Mannen sa att han brukade finna de tidningar han sökte efter, han hittade både de tidningstitlar han var intresserad av och informationen i dessa vad gällde intressanta artiklar. Det fanns ett bra utbud att välja på menade han.

Mannen läste även på andra språk, både på svenska och engelska, men att han endast läste Al Arab regelbundet när han besökte biblioteket. Han sa att det han brukade läsa på de andra språken främst var svenska dagstidningar och ibland Iran times. Mannen menade att information för honom var artiklar i ämnen som han ville läsa. Han svarade att han ville ha nyheter och information i olika artiklar , i olika ämnen. Som exempel nämnde han artiklar om kultur, religion. Det var mest fakta över händelser han ville ha, alltså rena nyheter, ej debattartiklar. Han ville mest ha nyheter om hemlandet, vilket han oftast hittade i Asharq al Awsat, även om han samtidigt menade att han läste alla olika slags tidningar.

Vad avser du med "alla olika slags tidningar", läser du även kvälls- och veckotidningar t.ex.

Han menade att han ibland tog den tidning som fanns ledig och tillgänglig just då, när han befann sig på biblioteket, alltså även veckotidningar t.ex Al Jadeeda m.fl. Men han läste ej kvällstidningar. På avdelningen fanns endast svenska kvällstidningar och man- nen hade ej behov av att läsa i dessa eftersom han redan läste olika svenska dagstid- ningar. Nöjessidor var en sak mannen uppgav som han ej läste. Att han läste var för att hålla sig informerad om aktuella nyheter från hemlandet samt för att hålla kontakten med hemlandet. Det han främst ville ha var fakta, sedan åsikter i olika ämnen, det han var mest intresserad av var tekniska fakta och även åsikter eller debatt i tekniska ämnen. Han ville även ha fler tidningar från Libanon och överhuvudtaget fler arabisk tidningar Han var dock samtidigt nöjd med det utbud som fanns på avdelningen uppgav han.

Han sa att han ej sökte via Internet eller andra databaser, därför att han ej hade något behov av det som han uttryckte det, han hade ej lärt sig hur man sökte på Internet och han trodde ej att där fanns något som kunde intressera honom.

Informant 2: Mannen från Irak, 38-år gammal, hade bott i Sverige i 2 år. Han hade arab- iska som hemspråk och var gift. Han bodde vid Docentgatan som tillhör stadsdelen Fosie. Han hade ingen högre utbildning från sitt hemland, endast motsvarande vanlig grundsskola. För närvarande var han student, som han uttryckte det, eller elev på grund- skolenivå.

Han sa att han besökte biblioteket en gång per vecka, att han besökte både stadsdelsbibl- iotek och huvudbiblioteket. Att han besökte stadsdelsbibliotek berodde på att han hade fler valmöjligheter där. Det fanns andra tidningar att läsa på Rosengårdsbiblioteket, som han också brukade gå till. Han letade alltid på egen hand och brukade hitta de tidningar han ville ha. Mannen ville ej fråga personalen sa han eftersom han inte pratade så bra svenska. Han hade ibland också upplevt det som svårt att förklara för personalen på biblioteket vad han letade efter menade han.

Han läste Asharq al-Awsat och Al-Arab regelbundet men brukade ej läsa tidningar på andra språk. Mannen uppgav att han letade efter alla arabiska tidningar som fanns på det bibliotek han besökte. Det var ingen speciell tidning han var ute efter och det han sökte var alla typer av nyheter; allmänna och i speciella ämnen, det kunde var politik eller religion. Han sa att han letade efter allmänna nyheter både i dags- och kvällstidningar.

Vilka kvällstidningar läser du, du läste bara arabiska tidningar sa du innan.

Han sa att han även ibland läste också Al Jadeeda (bilaga till en tidning och samtidigt en veckotidskrift: min anm.). Han läste alltså ej någon kvällstidning enl. gängse definition- er. Han läste mest för sin utbildnings skull uppgav han och han sökte endast i arabiska tidningar uppgav mannen. Han letade artiklar till ett skolarbete som han höll på med just nu. Han var intresserad av att få faktauppgifter. Att han sökte information generellt vid sina biblioteksbesök berodde emellertid på att han ville få nyheter om sitt hemland.

Han letade ej via Internet efter information eller nyheter eftersom han ej visste hur man gjorde. Han önskade att man köpte in Al-Hayat, en arabisk tidning utgiven i London eftersom denna innehöll bra nyhetsbevakning vad gällde politik och andra nyheter inom arabvärlden.

Informant 3: Kvinnan kom från Irak och gick på svenskundervisning (SFI), hon studer -ade på grundskolenivå. Hon var 32 år gammal och hade bott nästan fyra år i Sverige. Hon bodde vid Södra Sofielund vilket tillhör stadsdelen Innerstaden i Malmö. Hon var gift och hade barn.

Kvinnan sa att hon kom till biblioteket en gång i veckan ungefär och bara till huvud- biblioteket, det var det närmaste biblioteket för henne menade hon. Kvinnan sa först att hon bara läste arabiska tidningar, hon läste samma tidningar regelbundet, det var främst Al Jadeeda och Al Majalla, dvs. veckotidningar som även innehåller allmänna nyheter och debattartiklar. Hon letade alltid själv och frågade ej personalen om hjälp sa hon. Sedan sa kvinnan att hon mest läst Sydsvenska Dagbladet den senaste tiden, när hon besökte biblioteket.

Du sa att du bara läste arabiska tidningar först, men nu sa du att du även läser Syd- svenskan på senaste tiden när du kommer till biblioteket, varför gör du det.

Hon sa att hon även läste tidningar som innehöll annonser och nyheter gällande Sverige och då brukade hon titta i Sydsvenskan . När hon läste arabiska tidningar blev det mest veckotidningar och det var bara ibland som hon läste dagstidningar på arabiska. Orsak- en till att hon letade information i dagstidningar och andra arabiska tidskrifter var att hon behövde det för sin utbildning, men också för eget intresse sa hon. Svenska dags- tidningar läste hon för att kolla platsannonser och för att hitta artiklar till skolarbeten. De arabiska tidskrifterna som hon läste användes för att få nyheter från sina hemtrakt- er, för att upprätthålla identiteten med sin kultur. Hon sa att det var viktigt att läsa om händelser och nyheter på arabiska för att få veta vad som hade hänt i hemlandet.

Informationen som hon sökte främst var uppfattningar eller åsikter över händelser vad gällde olika nöjesreportage. Hon läste även i olika ämnen fakta till sitt skolarbete. Nöjesreportage och politiska artiklar, både fakta-artiklar och debattartiklar, var det hon läste mest.Kvinnan sa att hon aldrig sökte på Internet, ej efter artiklar till skolarbete eller annat. Hon hade ej fått undervisning i detta. Hon uppgav att hon hittade det hon letade efter ofta utan problem.

Informant 4: Jag frågade en man från Chile som var 45 år, hade bott i Sverige i 20 år och gick ofta till Tidningsavdelningen. Han bodde i stadsdelen Centrum (Innerstaden). Han var ensamstående, arbetslös och bedrev egna studier uppgav han. Han hade gymn- asieutbildning från sitt hemland.

Mannen besökte avdelningen regelbundet, minst 4 gånger per vecka. Han gick alltid till huvudbiblioteket och letade på egen hand, eftersom han hittade det han letade efter bland tidningshyllorna.Han sa att han enbart läste tidningar, dessa var El Mercurio, El Pais, El Tiempo, Hoy, la Vanguardia och L´Espresso. Han läste även dagstidningar på svenska och franska. Dessa var Skånska dagbladet, Sydsvenskan, Le Figaro och Corriere della Serra. Regelbundet brukade han läsa Skånska Dagbladet, El Mercurio och Hoy.

Varför läser du ej kvällstidningar.

Mannen menade att de artiklar han var intresserad av, mest sportartiklar fanns att läsa i de vanliga dagstidningarna. Även kulturartiklar tyckte han mest om att läsa om i etablerade tidningar, dessa var mer seriösa menade han. Flera kvällstidningar innehöll bara sensationsnyheter menade mannen. Eftersom det fanns så många bra dagstidningar, räckte dessa för honom att läsa i.

Information för mannen var artiklar som var intressanta att läsa, han läste enbart av eget intresse som han uttryckte det. Främsta skälet till läsning var självstudier eller intresse att hålla sig informerad om vad som händer i omvärlden och i hemlandet framförallt. Det han sökte var för det mesta sport-, nyhets- och kulturartiklar från hemlandet, men egentligen läste han "allt". Han var mest ute efter åsikter i olika ämnen, gärna debatt- artiklar. Det kunde t.ex vara referat av sporthändelser eller dokumentation av olika kult- urbegivenheter, menade mannen. Han sa att han ej sökte via Internet eftersom han ej hade behov av det, det fanns tillräckligt med material för honom att läsa i de tryckta tidningarna.

Han tyckte att biblioteket skulle köpa in La Gazzeta della Sport från Italien eftersom han var mycket sportintresserad. Han sa att Tidningsavdelningen var mycket bra, här fanns rikligt med tidningar på alla de språk han var intresserad av att läsa.

Informant 5: Mannen från Katalonien (en provins i Spanien) var 55 år gammal, hade katalanska som sitt hemspråk men kunde efter 7 år i Sverige mycket bra svenska. Han bodde vid Värnhem som tillhör stadsdelen Centrum. Han var ensamstående och arbet- ade som författare med språkvetenskapliga verk. Han hade högskola från sitt hemland.

Mannen besökte avdelningen ofta: 4-5 gånger per vecka. Han besökte mest huvudbiblioteket sa han men ibland även Rosengårdsbiblioteket. Ibland frågade han personalen om hjälp och ibland letade han själv efter tidningarna, sa han. Han läste ett flertal tidningar: HP/DE Tijd, L´Express, L´Evenement du Jeudi, Oggi, El Pais, Information, The European och Politiken. Han läste på flera olika språk: engelska, tyska, franska, italienska, holländska., spanska, danska, svenska och portugisiska, men han läste ej samma tidning regelbundet. Han läste både veckotidningar och dagstidningar men ej kvällstidningar. Det han var intresserad av var EU-artiklar, politiska artiklar och humaniora allmänt sett sa han.

Varför läser du ej Catalónia, en tidskrift som riktar sig direkt till personer från Katalonien.

Han sa att den ej var bra, den innehöll för mycket allmänna kulturartiklar menade han. Där fanns inget eller endast mycket lite av det som han ville läsa om.Att han sökte inf-ormation berodde helt på att han behövde detta till sitt arbete, han ville ha både fakta och åsikter från olika artiklar, men ej råd i olika frågor. Han var intresserad av debatt- artiklar i språkvetenskap, även faktaartiklar i samma ämne som presenterade nya forskningsrön osv.. Mannen menade att mycket av det han läste på bibliotekets tidningsavddelning innebar nya kunskaper för honom, som var viktiga i hans arbete.

Mannen ville först ej ge några inköpsförslag sa han, eftersom han tyckte att det var för mycket att begära. Han sa att utbudet redan var utmärkt på avdelningen och han menade att biblioteket var bland de bästa i Europa. Jag ville ändå att han skulle tänka på en tid- ning han ville läsa, som ej fanns på Tidningsavdelningen och han svarade då att han saknade Visao, den portugisiska tidskriften. Jag sa att vi hade den men att den ej kommit sedan april och att vi reklamerat den senast i början av juli. Då nämnde han fler katalanska tidskrifter och en portugisisk tidning: Serra D´or. Han hade inga andra kommentarer utan var mycket nöjd och tacksam för vår fina service.

Informant 6: Jag frågade en flicka som kom från Chile, hon var 18 år och hade bott i Sverige ca. 9 år. Hon bodde med sin mamma i Slottstaden som ligger i stadsdelen Inner-staden. Hon gick i gymnasiet på samhällsvetenskaplig linje.

Flickan sa att hon besökte Tidningsavdelningen 1 till 2 gånger i månaden och gick endast till huvudbiblioteket. Hon letade alltid själv och menade att hon själv hittade det hon sökte. Flickan sa att hon enbart läste spanska tidningar som la Vanguardia och el Pais. Det var bara dagstidningar som hon brukade läsa när hon satt och läste på biblioteket.

Flickan sa att hon inte läste någon speciell tidning regelbundet, dvs. inte samma tid- ningar varje gång hon kom till biblioteket. Hon sa att hon bara brukade läsa spanska tidningar.

Varför läser du ej på svenska t.ex, eller på andra språk.

Flickan sa att hon läste svenska dagstidningar hemma, när hon kom till biblioteket leta- de hon enbart efter spanska tidningar. Hon ville i framtiden studera journalistik i Spanien, därför tyckte hon det var bra att hon nu läste spanska tidningar för att hålla språket aktuellt. För att inte glömma sitt modersmål.

Läser du tidningar på biblioteket enbart med tanke på dina studiemål. Vad för sorts ämnen är du intresserad att läsa.

Hon läste ej bara för de framtida studierna menade hon, det var även för underhållning och nöjes skull. Hon sa att hon kombinerade både språkstudier och möjligheten att få nyheter om olika händelser. Hon ville läsa både fakta och åsikter i olika ämnen, mest sportartiklar eftersom hon var intresserad av sport. Hon letade ibland via Internet efter spanska sporttidningar som Sport och el Mundo Deportiva. Till sist sa flickan att hon tyckte att det vore bra om någon av Spaniens dagliga sporttidningar fanns på avdelningen. Flickan sa att hon menade någon av dem som hon nämnt tidigare. Hon tyckte nämligen att den tid man får lov att använda Internet på Tidningsavdelningen var be- gränsad, vilket allmänt sett gjorde det svårt att komma till datorerna.

Informant 7: Mannen kom från Afrika, från Algeriet, som han hade flyttat ifrån när han var barn. Han var 23 år gammal och pratade franska. Han hade bott i Frankrike flera år innan han kom till Sverige för 3 år sedan. Han hade som liten i sina hemtrakter talat 3-4 olika språk, bl.a arabiska, men kunde ej skriva eller läsa på dessa andra språk längre, sa han. Han var student på gymnasienivå och bodde själv.23-åringen besökte mest stads- delsbiblioteken, ca. 2-3 ggr i veckan. Han letade alltid själv och frågade ej personalen om hjälp att hitta de olika tidningarna. Han sa att han oftast brukade läsa tidningar som Jeune Afrique, Paris Match och Afrique Magazine .

Läser du alltid samma tidningar, läser du ej andra dags- eller veckotidningar. Jag pek- ade på några som stod bakom mig i periodikaställen.

Mannen sa då att han även läste Figaro, L´Express och L´Evenement. Han hade glömt att nämna dessa och menade att det ibland var svårt att hitta dem på hyllan. Han sa till mig att det var svårt att se var de stod, därför att vi hade så smala tidningsställ. Jag sa att det var provisoriskt än så länge, samt att det ofta var personer som satt och läste dessa tidskrifter och tidningar pga att de är populära.

Läser du tidningar på andra språk än på franska.

Han läste både på franska, italienska och svenska men ingen speciell tidning regelbundet. 23-åringen sa att han ej brukade leta efter någon speciell tidning eller något speciellt ämne. Men samtidigt att han mest läste tidskrifter som innehöll allmän politik, ej bara från Frankrike. Han var mest intresserad av internationell politik. Han sa att han läste mest politiska artiklar, för att han var intresserad av politisk debatt. Han ville ej läsa

för att hålla kontakten med hemlandet, varken gällande Frankrike eller Algeriet, sa han, utan läste främst för att använda informationen till skolarbetet och för eget intresse. Arabiska tidningar läste han överhuvudtaget ej uppgav han. Att han ej bara läste för sina studier kom fram efter ett tag när vi diskuterade om han saknade någon speciell tidskrift på avdelningen.

Han sa att det var bra som det var, men jag frågade om han ändå inte ville försöka namnge någon tidskrift. Han tänkte en stund och sa sen att det enda han kom på var en veckotidning: Voici. Denna tidskrift innehåller bl.a horoskop och ungdomsartiklar. Mannen menade att tidningen mest var för tjejer, men att han ej kom på någon annan just då. Det fanns fler tidskrifter som han skulle vilja att vi hade på biblioteket. Det som intresserade honom mest, generellt sett, var tidskrifter som vände sig till ungdomar. Han sökte ej i databaser eller via Internet eftersom han ej hade behov av detta sa han. Hans kommentar till slut var att han ville att fler svenskar lärde sig franska eftersom de flesta svenskar ej kunde språket. Detta tyckte han var konstigt eftersom franska är ett stort språk.

Informant 8: Mannen var 44 år gammal och kom från Senegal i Västafrika. Han hade bott i Sverige i ca. 8 år och var för närvarande arbetslös. Han hade motsvarande grundskoleutbildning från sitt hemland. Han bodde vid Triangeln, som tillhör stadsdelen Innerstaden. Han kom ca. 2 gånger i månaden till huvudbiblioteket, eftersom här fanns flera franska tidningar och tidskrifter. Han brukade fråga personalen om hjälp, speciellt när han ville leta via Internet efter tidningar från sitt hemland sa han.

Söker du själva i databaser via Internet.

Han sökte själv i databaser sedan han hade fått tips av personalen på bra tidningsdata- baser. Han nämnde att han fått hjälp med att söka i "Kiosken", en databas som innehåll- er mer än 3000 tidningsartiklar från världen. I denna hade han funnit tre stycken tidningar från Senegal, vilka han hade kunnat läsa on-line.

Vilka är dessa tidningar?

Mannen uppgav att de hette Sud Quotidien, Le Soleil och L`Aurore. Det var en på hemspråket och två på det officiella språket, dvs. franska. Han kollade i alla tre efter intressanta artiklar varje gång han besökte avdelningen. Han hade även tagit med sig kamrater för att visa att man kunde läsa hemlandets tidningar via Internet sa mannen.

Tycker du att Internet är bra som informationssökning för dig.

Mannen menade att det var bra som komplement till vanliga tidningar i tryckt form, men sa samtidigt att de tidningar som fanns via Internet oftast endast var delar av den fullständiga, tryckta versionen. Vidare saknade han möjligheten att kunna läsas äldre nummer av tidningen i vissa fall, då det ibland saknades arkivfunktion på tidningens hemsida.De tidningar han läste i tryckt form var mest Le Figaro och Jeune Afrique, men han saknade tidningar från hemlandet. Han läste även Sydsvenska Dagbladet för att hålla sig informerad om de svenska nyheter sa han. De franskspråkiga tidningarnas politiska nyheter, från framförallt Afrika, var det som intresserade honom mest.

Läser du andra artiklar än politiska, vad använder du informationen till.

Mannen uppgav att han läste både tv-program, kulturella artiklar m.m men det var den politiska utvecklingen både i sitt hemland och i övriga världen han var mest intresserad av. Det han läste använde han helt i eget syfte, han behövde ej informationen till skolan eller arbetet, utan det var av egenintresse som han läste dessa olika artiklar.

Han läste både franska och svenska tidningar, men ej på engelska eller något annat språk. Han läste samma tidningar regelbundet och sökte även regelbundet i "Kiosken", när han besökte biblioteket. Han hade önskemål om fler tidningar från de olika afrikan- ska länderna, men förstod att Tidningsavdelningen av kostnadsskäl ej kunde köpa in alla länders tidningar.

Informant 9: Mannen var 53 år gammal och från Marocko. Han var ensamstående och arbetslös. Han hade bott i Sverige i 8 år, nu bodde han i centrum (Södra innerstaden). Tidigare hade han bott i Frankrike i flera år. Han hade släkt i Sverige och hade flyttat hit av den anledningen.

Tidigare hade han arbetat inom verkstadsindustri i Frankrike. Han letade helt på egen hand och frågade aldrig personalen om hjälp. Han sökte mest efter franska periodika: Le Figaro, L´Evenement du Jeudi och le Canard Enchainé läste han regelbundet. Ibland kun e han även läsa Jeune Afrique eller Afrique magazine menade mannen. Han kom till biblioteket ca. 2 gånger per vecka och besökte endast huvudbiblioteket. Svenska dagstidningar läste han ibland, mest de lokala: Syd- svenska Dagbladet och Arbetet.

Han använde sig ej av databaser, han uppgav att han ej visste hur man använde sig av dessa. De artiklar han mest läste var politiska, allmänna nyheter från Frankrike och andra länder där man talade franska. Även politisk satir tyckte han om att läsa.

Han var intresserad att läsa om Frankrike men även om sitt hemland, han läste bl.a i Al-Arab, men saknade specifika tidningar från Marocko. Även allmänna politiska nyheter var viktiga att läsa om sa mannen.

Anledningen till att han läste tidningarna var helt av eget intresse: mannen ville läsa om förhållandena i Frankrike och den franskspråkiga världen. Det innebar att han behöll kontakten med sin ungdom sa han. Det gav honom en känsla av att känna igen sig i det som stod i artiklarna. De politiska förhållandena i Frankrike var kända av honom och han hade mycket lättare att följa dessa än de motsvarande svenska förhållandena. Han hade inga speciella önskemål om nya tidningar på avdelningen, det som fanns var till- räckligt sa han.

Vet du att man kan söka efter tidningar på datorerna vi har på avdelningen.

Mannen sa att han sett andra låntagare sitta och läsa tidningar och att han själv också var intresserad av att lära sig hur man sökte tidningar via Internet, men han hade ej tid att sätta sig in i det menade han.

Informant 10: Mannen var 65 år gammal, ensamstående och fd. journalist. Han hade en universitetsutbildning i journalistik från sitt hemland. Han hade bott i Sverige i 16 år. Han bodde på Möllevången vilket tillhör stadsdelen Innerstaden.

Han uppgav att han kom till biblioteket nästan varje dag och att han själv letade efter artiklar i Kultura, Polityka, Gazeta Wyborcze och Sydsvenska dagbladet. Mannen sökte ej i databaser eftersom han hade ej behov av detta. Han läste nästan uteslutande dagstid- ningar, eftersom här fanns flest intressanta artiklar för honom.

Varför läser du så ofta, varje dag nästan.

Mannen sa att han främst läste politiska artiklar och allmänna nyheter både om Sverige och om hemlandet. Att han läste så ofta och mycket berodde på att han hade ett stort intresse av att hålla sig ajour om nyhetsartiklar i alla olika ämnen. Detta menade han var en yrkessjukdom som var vanligt bland fd. journalister. Han läste helt av eget intresse , både fakta-artiklar och åsikter/debattartikar i blandade ämnen. Han läste för att skapa sig en bild av de händelser som det rapporterades om i tidningarna. Det kunde vara nyheter både rörande hemlandet men även Sverige och övr. världen.

Han hade önskemål om en polsk månadstidning, Wprost, som betyder "Direkt" på sven- ska. Han sa att på Tidningsavdelningen fanns enbart Polityka och denna var utgiven av före detta kommunister vilket han ogillade, han ville ha mer balans i utbudet, fler tidni-ngar från olika politiska läger.

Det var viktigt för honom att kunna bedöma flera olika källors innehåll och kritiskt granska dessa.

Informant 11: Kvinnan var 28 år gammal och hade bott i Sverige sedan litet barn.

Hennnes föräldrar hade båda utländsk bakgrund, hennes modersmål var både polska och svenska sa hon. Hon bodde i Innerstaden och var ensamstående. Just nu studerade hon på universitetet i Lund och hade redan sedan tidigare en högskoleutbildning.

Hon gick till biblioteket ca. 2-3 gånger i månaden och bara till huvudbiblioteket. Hon läste Paris Match och Le Nouvel Observateur mest. Hon brukade även läsa diverse pol- ska tidningar och tidskrifter som Polityka och Zycie Warszawy.

Jag frågade varför hon endast gick till huvudbiblioteket och anledningen till att hon läste franska tidningar regelbundet och ej polska.

Kvinnan sa att hon tyckte att det på huvudbiblioteket fanns, för henne, mest intressanta tidningar samt att det var närmast att gå dit. Hon läste både till sin utbildning, fransk-studier vid universitetet, och för eget intresse.Hon uppgav att hon sällan sökte på Internet och i så fall endast sporadiskt, ej efter speciella ämnen eller artiklar.Hon läste dags- tidningar och veckotidningar, men ej kvällstidningar. Det hon läste i tidningarna var det mesta: fakta-artiklar, tv-program, nöjessidorna, nyheter, familje- sidorna, kulturartiklar m.m, både gällande Sverige, Polen och Frankrike. Hon menade att hon läste allt utom lokala nyheter och annonser.

Hon letade både själv och frågade ibland också personalen om hjälp, om hon ej hittade det hon sökte. Hon sökte information både till nöjesläsning och till sin utbildning, men även av intresse och för ren allmänbildnings skull sa hon. Informationen spelade en roll för henne på så sätt att den ökade hennes kunskaper menade hon. Hon sa att man dock måste vara observant och ej bara hämta och ta till sig information från bara ett håll. En dagstidning är ju oftast ett spårkrör för ett politiskt parti, sa hon.

Det hon letar efter var fakta i första hand även om hon läste andra artiklar också ibland. Det hon ville ha var artiklar i ämnen som var intressanta för henne. Det viktigaste var t.ex nyheter om politik och ekonomi på franska menade hon, eftersom hon kunde använda dessa till sina studier. Men ibland läste hon även reportage (debatter, åsikter, råd: min anm.) i alla möjliga ämnen.Hon tyckte att tidningsbeståndet var utomordentligt på avdelningen och saknade inget för egen del.

Informant 12: Kvinnan var 58 år och hemmafru. När hon var yngre hade hon arbetat i en butik i Malmö, hon hade bott i Sverige i ca. 25 år. Kvinnan bodde vid Roskildevägen som tillhör området Innerstaden. Hon besökte biblioteket varje vecka, men gick till Tidningsavdelningen ungefär en gång var 14:e dag sa hon.

Hon gick bara till huvudbiblioteket uppgav hon, eftersom det var det närmaste biblioteket för henne.Hon sökte helt på egen hand och den tidning hon alltid läste var Kobieta i Zycie. Hon läste ibland i Nowiny eller Zycie Warszawy , men var mest intresserad av modeartiklar, och artiklar om kända personer i Polen. Ibland kunde hon även läsa i Pol- ityka, sa hon. Då var hon mest intresserad av allmänna politiska nyheter från sitt hemland.

Varför läser du ej polska dagstidningar så ofta och brukar du ej läsa svenska tidningar.

Kvinnan sa att hon inte läste svenska dagstidningar på biblioteket, utan hemma. Hon fick dagstidningen varje dag genom prenumeration förklarade hon. Därför behövde hon ej läsa svenska tidningar på biblioteket, men hon läste regelbundet den svenska dags- tidningen hemma uppgav hon. Hon var mycket intresserad av att följa utvecklingen även i Sverige och internationellt samtidigt som hon läste de polska nyheterna. Hon var också intresserad av mode och kultur allmänt sa hon.

Polska dagstidningar brukade hon ej läsa i, hon menade att det hon var intresserad av fanns mest i de veckotidningar hon nämnt tidigare. Det kunde hända att hon tog någon polsk dagstidning om de andra tidningarna var upptagna, men detta skedde endast i undantagsfall menade kvinnan. De mode- och politiska-artiklar som hon mest läste, fanns i de tidningar hon uppgivit till mig redan innan menade hon.

Hon läste helt av eget intresse, för att främst hålla sig informerad om händelserna i sitt hemland, men hon läste även av allmänt nyhetsintresse om svenska och andra länders förhållanden.Hon sökte ej i databaser eller via Internet eftersom hon aldrig lärt sig hur datorer fung- erar enl. henne själv. För övrigt var hon mycket nöjd med Tidningsavdelningen och hade inga speciella önskemål om nya tidningar.

Hur ser informationsbehovet ut hos invandrare ur fyra olika språkgrupper vad avser:

a) Informationsbehovets omfattning:

-hur ofta besökes avdelningen?

b) Informationsbehovets inriktning:

-Vad vill man läsa i den periodika som finns tillgänglig?- vilken typ av artiklar/ämnen?

-Finns olika läsvanor i olika invandrargrupper? - saknas någon typ av periodica?, är utbudet bra?

c) Informationsbehovets orsaker:

-Till vilket ändamål används funnen information?-vad är målet med informationssökningen?

-Varför läses viss typ av periodika?

Jag använder kopplingar till tidigare anförd litteratur och intervjuer i uppsatsen där jag finner detta relevant, mina egna tankar kommer även med i analysen. Jag kommer att analysera de fyra språkgruppernas inställning till problemformuleringens frågeställning- ar. Wilson menar att man bör överge studiet kring utforskandet av informationskällors och informationssystems inverkan på individen och istället titta på vilken roll informa- tionen har i användarens dagliga arbetssituation eller sociala miljö (ibid, s 10). I min

undersökning har jag försökt att titta på vilken typ av information som efterfrågas hos invandrare ur fyra språkgrupper och till vad informationen behövs/används.

De undersökta har varierande åldrar även om de dominerande antalet ligger över 25 år, de är övervägande män (8 st. av 12) och de flesta studerar (5 st.) eller bedriver "själv- studier"(6 st.) som Skoglund kallar det. Det senare innebär att personerna i eget intresse, på eget initiativ, läser periodika i för dem intressanta ämnen. Både till nöje/hobby men också till sitt arbete. En del av de intervjuade saknar arbete, av dessa är dock flera pensionärer eller studerande.

Läser de regelbundet eller ibland, hur frekvent?

Vad man kan se är att de flesta här intervjuade invandrarna har ett informationsbehov som är relativt regelbundet (även om flera "bara" kommer en eller två gånger per månad till avdelningen). Detta liknar det som Orr (se Malmsjö 1991, s 41) talar om: en använd- are vill hålla sig ajour inom ett speciellt ämnesområde, även Skoglunds tanke om "själv- styrt lärande": personer som av ren nyfikenhet söker information kontinuerligt under en längre period (ibid, s 43).

De flesta kommer emellertid ganska ofta till Tidningsavdelningen: 1-2 gånger per vecka. Det finns t.o.m. de som besöker avdelningen varje dag. Slutsatsen blir att de flesta intervjuade är flitiga användare av Tidningsavdelningen.

Kan man se olikheter hos invandrargrupper vad gäller läsvanor?" , t.ex läser vissa grupper även andra språk? Finns olikheter mellan individer?

Vad jag har kunnat se i undersökningen är att äldre invandrare ej läser mer periodika på sitt hemspråk, i motsats till Aronsson & Eliassons resultat (ibid 1997, s 78), detta går dock ej att uttala sig om generellt pga undersökningens begränsningar.

Det finns en tendens till att personer i språkgrupperna även läser på ett antal andra spr -åk än sitt hemspråk. Detta gäller ej endast om de har längre utbildning. Vidare kan man se att etablerade språkgrupper, som bott i landet längre, läser på svenska mer än nyan- lända flyktingar, vilket är ganska naturligt. De flesta i undersökningen läser också sven- ska tidningar för att få de aktuella nyheterna (nationella och internationella) ur svensk dagspress synvinkel.

De fransktalande och arabisktalande, i denna undersökning, läser mest på sitt hemspråk. De spansktalande läser både italienska, franska, engelska tidningar m.m. Det finns flera olikheter mellan individerna i samma språkgrupp också, t.ex bland de polsktalan- de läser den 28-åriga kvinnan mest på franska, medan de övr. mest läser på det egna hemspråket och svenska. Bland de arabisktalande läser mannen från Palestina även engelska tidningar.

Informationsbehovet i de olika språkgrupperna:

Vad letar man efter för artiklar och hur? -Vilken typ av periodika läser man-Vad är orsaken till informationssökningen?

Majoriteten av de tillfrågade letar oftast efter specifik information: aktuella nyheter eller artiklar om kultur, debatt, sport osv... De letar i speciella tidningar/tidskrifter som de vet kan innehålla något av intresse, de har alltså vissa favorittidningar/-tidskrifter som de letar upp när de besöker avdelningen.

Vad man kan se är att nästan alla individer i de fyra språkgrupperna primärt är intresserade av att läsa nyheter och artiklar gällande förhållanden i sitt hemland, på sitt eget hemspråk, vilket även Aronsson & Eliasson konstaterar (1997). Undersökningen visar också att man ofta läser samma titlar och väljer periodika efter sitt intresse och beroende på sin sociala situation (se Wilson 1981): studerar man läser man artiklar som handlar om en skoluppgift, arbetar man läser man artiklar inom sitt arbetsområde. Har man ett fritids-/hobbyintresse läser man artiklar i dessa ämnen osv... Detta stämmer även väl överens med Arvidssons studie (1995).

Generellt kan man se det som bl.a Arvidsson (1995) konstaterar i sin undersökning, dvs. att de flesta personerna både läser tidskrifter och tidningar samtidigt vid sitt besök (9 st.) I min undersökning ser man även att de flesta personerna gärna läser både periodika på egna hemspråket och svenska dagstidningar samtidigt vid biblioteksbesöket (i två fall läste personerna de svenska tidningar i hemmet).

När det gäller sökvägar dominerar kategori A, enl. Wilsons termer, dvs. de flesta per- sonerna söker information på egen hand och frågar sällan personalen. Detta beror på att de intervjuade oftast uppgav att de visste vad de ville ha och var de skulle leta. Detta indikerar att det mest är vana användare som är med i denna undersökning. En person uppgav dock språksvårigheter som skäl till att han ej frågade personalen om hjälp.

Majoriteten söker ej i periodika-databaser via Internet, oftast för att de ej vet hur man använder datorerna. Endast få söker på Internet, flickan från Chile sökte efter sportartiklar på spanska för självstudier och den 44-årige mannen från Senegal, sökte nyheter från sitt hemland (jfr. med Höglund & Sjölanders (1993) undersökning, där de intervju- ade ej ökat de egna databassökningarna mellan 1983 och 1993). Även den 28-åriga polsktalande kvinnan använde Internet, men endast "sällan" och då endast för ospecificerade sökningar.

Beståndet är majoriteten i stort nöjd med, men de flesta uppger samtidigt önskemål om nya periodika framförallt på egna hemspråket. De flesta hittar det de söker efter, men det finns även de som ej ser vad som finns: t.ex den 23-årige fransktalande mannen. Här ser man att användaren ibland ej är medveten om vad för information som finns på avdelningen. Det man slås av är att ingen av de intervjuade nämner invandrartidningarna som finns på olika språk på Tidningsavdelningen. Liknande erfarenheter gjorde Pettersson & Ranegie (1997) på ett av sina undersökta bibliotek.

De arabisktalande männen läste främst de stora dagstidningarna Asharq-Al Awsat och Al Arab, medan kvinnan läste veckotidningar som al Majalla och Al Jadeeda. (Detta har jag även observerat vad gäller utlån: kvinnor lånar genomgående mest hem arabiska veckotidningar på avdelningen, medan männen oftare sitter på tidningaavdelningen och läser dagstidningarna). Mannen från Irak läste enbart arabiska tidningar och inga svenska periodika.

De arabisktalande som grupp läser mycket artiklar i veckotidningar som handlar om nyheter på det egna språket, vilket då främst gäller deras hemländer. De vill ha nyheter om kultur och politik, men även allmän debatt. De är väldigt målmedvetna och läser för att klara sina studier, de använder informationen som hjälp i studierna främst. De vill ha speciella artiklar i specifika ämnen som passar för skolarbetet. Två av informanterna besöker även ett stadsdelsbibliotek regelbundet, men det är svårt att dra någon slutsats kring detta, eftersom de bor nära eller i samma område som stadsdelsbiblioteket är be- läget.

De spansktalande har ett informationsbehov som är mer individuellt: de söker mycket artiklar för egna studier/intresse och en läser för sitt eget arbete. De två äldre männen läser mycket fler olika sorters periodika: både dags- vecko- och kvällstidningar och även på flera olika språk: t.ex spanska, italienska, franska, svenska osv....

Mannen från Chile läste både el Mercurio och Hoy regelbundet, dvs. både tidningar och tidskrifter. Mannen från Katalonien läste el Pais men också ett övervägande antal franska tidskrifter (veckotidningar).Flickan däremot läser endast spanska dagstidningar, kanske pga att hon ej har tid att besöka avdelningen så ofta och måste prioritera. Kvinnan läste sportartiklar i dagstidningar som la Vanguardia och el Pais. Alla vill dock ha artiklar om speciella ämnen: språkvetenskap till arbetet, eller sport för eget intresse. Flickan både för intresse och som förberedelse inför framtida studier. Mannen från Katalonien besökte även ett stadsdelsbibliotek som ej tillhörde stadsdelen där han bodde. Detta är en skillnad mot de flesta informanterna, vilka i huvudsak gick enbart till huvudbiblioteket.

De fransktalande vill mest ha nyheter från hemlandet, även om 23-åringen ej specifikt ville läsa om sitt hemland, utan hellre om allmänna politiska händelser. Som grupp läser de mycket av eget intresse, men även i studiesyfte vad gäller 23-åringen. Han letade både efter information till studier och för eget intresse, han läste både dags- och vecko- tidningar. Mannen från Marocko ville ha allmänna politiska nyheter. Det man även kan se är dock att han vill läsa arabiska tidningar som speglar afrikanska förhålladen. Mannen från Senegal är mer intresserad av att läsa om sitt hemland, av att hålla kontakt med sin kulturella bakgrund. Han läser dock även allmänna nyheter i svenska dagstidningar samtidigt.

De polsktalande läser också efter intresse eller för studier beroende på den sociala situationen: den 28-åriga kvinnan läser dagstidningar och veckotidningar, hon kombinerar intresse och studier när hon läser: i det första fallet läser hon polska tidningar och i det andra fallet franska. Hon vill endast läsa faktauppgifter/-artiklar, men i mångskiftande ämnen och i olika typer av artiklar.

Den 58-åriga kvinnan är mest intresserad av artiklar från sitt hemland och läser helt i eget intresse. Den 65-årige mannen läste både tidningar och tidskrifter, dock ej kvälls- tidningar. Han läste även svenska dagstidningar och syftet var enkom av eget intresse, eller "själv- studier". Med tanke på hans sociala situation, att han ej längre arbetade, är detta i linje med Wilsons antaganden.

Undersökningen visar att individernas informationsbehov styrs av deras sociala situa- tion: dvs. deras informationsbehov styrs både av kognitiva behov (arbete/studier) och affektiva behov (kontakt med hemlandet/trygghet), efter Wilsons (1983) modell. Undersökningen pekar också på att det är de affektiva behoven som dominerar informationsbehoven, före de kognitiva. Dvs. man läser främst för att bibehålla sin kulturella identitet, man är intresserad av nyheter på hemspråket.

I eget intresse vill man främst läsa periodika på egna hemspråket; artiklar om förhåll- anden i hemlandet. För en invandrare spelar hemspråket, religionen, värderingar och kultur från hemlandet en viktig roll för att kunna tillfredställa informationsbehoven. Den sociala situationen är här allmän: att befinna sig i ett annat land än födelselandet. Detta gör att kontakten med hemlandet genom hemspråket blir viktigast för alla inter- vjuade.

Men det är ej bara språket eller känslan av utanförskap som styr informationsbehovet: en viktig iakttagelse i undersökningen har varit att för invandrare spelar även andra del- ar av den sociala situationen (utbildning, yrke) stor roll för informationsbehovet, vilket Wilsons modell utsäger. Man kan se i undersökningen att de som studerar efter- frågar artiklar i de ämnen som behövs till skolarbetet. Här ser man att personerna främst efter- frågar periodika på hemspråket men även svensk periodika ofta och ibland andra språk också.

Skoglunds begrepp om självstudier äger också stor relevans i denna undersökning: flera av de intervjuade läste av eget intresse: i ämnen de var intresserade av (se även liknande resultat av Arvidsson (1995) och Keskitalo (1990). Skoglunds undersökning (1987) vis- ade att användarna ej ville ha en annorlunda service, utan fortsatt bredd i utbudet och samma service som tidigare, vilket även syns i min undersökning.

Även personliga kunskaper spelar viss roll, t.ex när det gäller yrkeskunskaper som på- verkar informationsbehovet/sökningen. Undersökningen har även visat på svårigheten för användarna att använda de nya tekniska hjälpmedlen pga att dessa ej vet om möjlig- heten att kunna gå en kurs, eller ej har haft möjlighet att erhålla utbildning av biblioteks- personal i de nya databaserna. Detta problem gäller även i andra undersökningar, se t.ex Höglund & Sjölander (1993). Man ser dock ett stort intresse för Internet hos flera av de intervjuade.

Undersökningen har visat att de flesta personerna får sitt informationsbehov tillfred- ställt, men det finns några som ej kan ta till sig viss information pga språksvårigheter. Det finns även personer från framförallt Afrika, som saknar tidningar på egna hemspråket. De spansktalande och polsktalande är de som verkar mest tillfreds i denna under- sökning medan arabisktalande och fransktalande har fler önskemål om andra periodika på Tidnings- avdelningen. Detta kan dock ej ses som någon generell slutsats pga undersökning- ens begränsningar.

 Informationsbehovet hos majoriteten av de intervjuade kan sammanfattas som:

1. de läser främst periodika på hemspråket för att bibehålla en kulturell identitet
2. de läser även svenska tidningar för att få aktuella nyheter: svenska och internationella
3. de läser i studiesyfte ofta både periodika på hemspråket och på svenska samtidigt
4. de läser oftast samma periodikatitlar och söker då specifik information i olika ämnen

Tidningsavdelningens service, inköp och urval:

Något målsättningsprogram i förvärvspolitiken, med mål för bibliotekets verksamhet vad gäller t.ex invandrare, har på MSB ej formulerats i tryckt form. Det som framkom- mer ur intervjun av Tidningsavdelningens chef är bl.a att man försöker ha ett bestånd som motsvarar kommunens befolkningsstruktur, att man ser alla låntagare som individer oavsett ursprungsland eller språk och försöker anpassa beståndet efter efterfrågan.

Förvärvspolitiken på Tidningsavdelningen speglar till stor del efterfrågan från de olika språkgrupperna, det finns en ambition att lyssna på låntagarnas önskemål och att se till aktuell statistik över olika invandrar- och språkgrupper samtidigt.

Negativt är att man lyssnat alltför mycket på enskilda individers önskemål, vilket gör att grupper som ej syns inte får sina informationsbehov lika väl tillgodosedda. Positivt är att man på avdelningen ej bara tittar på statistik över absolut antal i de olika språkgrupperna, flera andra faktorer vägs in som t.ex invandrargruppens förmåga att läsa på skolspråken, bibliotekets bokbestånd på aktuellt språk osv...

Invandrarservicen är svår att bestämma för avdelningen eftersom de olika språkgruppernas behov och önskemål skiljer sig åt inbördes. Faktorer som utbildning, arbete, pos- ition, miljö och social roll (Wilsons termer), speglas också i de olika individernas behov, vilket ej direkt kan hänföras till den specifika språkgruppen som helhet.

Position, med Wilsons terminologi, kan jämföras med de teorier om marginalitet som bl.a Haidarian (1995) beskriver: att finnas mitt emellan två kulturer, inom sin egen kult- ur men ändå fjärmad från den, en kulturellt utanförstående. En sådan faktor måste beaktas när man ser till invandrares informationsbehov. Denna syn finns också förmedlad bl.a i Det mångspråkiga biblioteket (1987), där det sägs att kvalitativa aspekter som vistelsetid i Sverige, åldersfördelning inom gruppen, utbildning m.m måste medräknas. Detta för att kunna ge en så bra invandrarservice som möjligt. Dessa faktorer beaktas ej konsekvent på Tidningsavdelningen idag. 

Syftet har varit att genom intervjuer med personer ur fyra språkgrupper få förståelse för och kunskap om upplevt informationsbehov hos låntagare på Tidningsavdelningen på MSB. Informationsbehovets omfattning, inriktning och orsaker har stått i fokus. Undersökningen har utgått ifrån den sociala rollen/situationen hos individen som bestämmande för individens behov av information.

Wilsons (1981) kognitiva behov (utbildning, planering) och affektiva behov (säkerhet, trygghet, självhävdelse) vilka ingår i dennes informationsbehovs-modell, har varit bestämmande faktorer i undersökningen. Andra teorier/förklaringar som betonar språkets, religionens, värderingars och "kulturens" betydelse: behovet av identitet hos den som är invandrare, har också medtagits. Jag har alltså kombinerat en allmän informationsbehovs-modell med några specifika faktorer som kan antas påverka en person som bosätter sig i ett nytt land. Jag har gjort detta för att försöka ge en heltäckande bild av vissa invandrares informationsbehov.

Metoden har varit kvalitativ. Intervjuer passar bäst i detta sammanhang, eftersom jag har velat ta reda på både hur de olika språkgrupperna upplever sitt informationsbehov vad gäller periodika på bibliotek och hur personalen ser på samma område.

Problemställningen formulerades som:

a) Informationsbehovets omfattning:

-hur ofta besökes avdelningen?

b) Informationsbehovets inriktning:

-Vad vill man läsa i den periodika som finns tillgänglig?- vilken typ av artiklar/ämnen?

-Finns olika läsvanor i olika invandrargrupper? - saknas någon typ av periodica?, är utbudet bra?

c) Informationsbehovets orsaker:

-Till vilket ändamål används funnen information?-vad är målet med informationssökningen?

-Varför läses viss typ av periodika?

Arbetssätt: I uppsatsen har jag belyst invandrar- och kulturpolitiken med inriktning på invandrare, översiktligt under de senaste 20 åren för att få en bakgrund till undersökningen. Denna bakgrund syftar till att ge förståelse för dagens synsätt vad gäller invandr- arservicen och därmed till bibliotekens inställning till invandrares informationsbehov. Bibliotekens service till invandrare vad gäller utländska media genomgås, med betoning på utländska periodika. Här kan konstateras att biblioteken under 1970-talet såg till invandrares behov som en grupp, medan man idag mer ser till invandrares behov individuellt. Lokal statistik över invandrargrupper och inköpspolicy på Tidningsavdelningen i Malmö presenteras också i syfte att ge en bakgrund.

Undersökningen diskuterar flera olika informationsteorier vilka visar på faktorer som antas påverka en persons informationsbehov: personliga egenskaper och kunskaper, be- hov av trygghet, utbildning, yrkesroll, social och psykologisk position/sammanhang m.m. Ett flertal teorier/förklaringar kring invandrares informations-/litteraturbehov visas, dessa betonar faktorer som marginalitet/främlingskap, språk och identitet.

Begreppet identitet, som en viktig faktor för invandrare, behandlas i flera av dessa undersökningar.

Det centrala i undersökningen är resultaten av intervjuerna med personalen och de olika språkgrupperna: arabisk-, spansk-, fransk- och polsktalande. Jag har strukturerat upp och bearbetat intervjumaterialet utifrån fyra olika teman. Vid jämförelse har jag tittat på likheter och skillnader mellan de olika individernas och språkgruppernas informations- behov (önskningar och efterfrågan på periodika).

I analys- och diskussionsavsnitten har jag utgått ifrån mina frågeställningar när jag jäm- fört de olika individernas/gruppernas upplevda informationsbehov, samt även bibliotekspersonalens syn på periodikahanteringen.

Resultatet visar att de intervjuades informationsbehov styrs av deras affektiva och kognitiva behov, efter Wilsons (1981) modell. De affektiva behoven är ofta starkare än de kognitiva: personerna har behov av identitet och kontakt med sitt hemland (faktorer som kultur, religion, värderingar m.fl. är här viktiga).

De har samtidigt också behov av information till sitt arbete eller till sina studier. Den sociala situationen/rollen som invandrare är dock oftast starkare än personens studie- eller yrkesroll.

Informationsbehovet hos majoriteten av de intervjuade kan sammanfattas som:

1. de läser främst periodika på hemspråket för att bibehålla en kulturell identitet
2. de läser även svenska tidningar för att få aktuella nyheter: svenska och internationella
3. de läser i studiesyfte ofta både periodika på hemspråket och på svenska samtidigt
4. de läser oftast samma periodikatitlar och söker då specifik information i olika ämnen

Informationsservicen på Tidningsavdelningen har utmärkts av att man styrts alltför mycket av enskilda intressen hos låntagarna, vilket givit en viss snedfördelning av be- ståndet. De senaste två åren har man emellertid alltmer målinriktat börjat arbeta med statistik och andra medel för att uppnå en bra inköpspolitik.

Man ser alla låntagare som kommuninnevånare med lika rätt till information. Invandrare är en viktig målgrupp för avdelningen, pga den stora procentuella andel personer med utländsk bakgrund som finns i Malmö. 

bibliotekets avdelningar" (1996). - Malmö : Malmö stadsbibliotek

Apropå flyktingar och invandrare i Malmö (1997). - Malmö : Invandrarförvaltningen

Fantasi & Kunskap (1992) : riktlinjer för verksamheten. - Malmö : Malmö stadsbibliotek

Malmö

Malmö stadsbibliotek

Intervju med avdelningschefen (AC) på Tidningsavdelningen 970912

Intervju med bibliotekarie (B) på Tidningsavdelningen 970827

Systemavdelningen, internt e-post meddelande, (juli 1997)

Tidskriftsmöte, MSB 971007

Tidningar m.m,URL: http://www.msb.malmo.se/tidn.html (okt. 1997)

Visionen, URL: http://www.msb.se/visionen/2/2_6_15.html (sep. 1997)

Mediecentralen (970904): Mediekvot 1997, Malmö: Malmö stadsbibliotek

Ohio (USA)

Online Computer Library Center

Veckobladet nr 20, 1996. - Malmö: Malmö stadsbibliotek

Verksamhetsplan 1995. - Malmö: Malmö stadsbibliotek

 Tryckta källor

Aronsson, Bodil & Eliasson, Monica, (1997), Det mångkulturella biblioteket : En studie av invandrares biblioteksvanor vid Biskopsgårdens bibliotek i Göteborg. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan.- (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan ; 1997 : 10)

Arvidsson, Ulla, (1995), Vem läser, vad och varför i bibliotekets tidskriftsrum : en studie av tidskriftsläsandet i Västra Frölundas bibliotek. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Rapport från bibliotekshögskolan; 1995: 3)

Bell, Judith, (1995), Introduktion till forskningsmetodik. - 2. uppl. - Lund : Studentlitteratur

Berggren, Olaf, (1983), Språk och identitet // KITAB: Kulturell identitet tryggad av biblioteken: Nordisk bibliotekshåndbok om innvandrere og minoriteter. - Helsingfors: Kirjastopalvelu oy, s 21-38

Bergh, Grete, (1983),Utvalgskriterier for boker og annet materiale i bibliotekene // KITAB: Kulturell identitet tryggad av biblioteken: Nordisk bibliotekshåndbok om innvandrere og minoriteter. - Helsingfors: Kirjastopalvelu oy, s 89-125

Bergman, Erland & Swedin, Bo, (1989), Solidaritet och konflikt: etniska relationer i Sverige. - 2. omarb. uppl. - Stockholm: Carlssons

Den nya kulturpolitiken, (1975). -Stockholm, Statens kulturråd

Den statliga kulturpolitiken 2, (1975) . - (Stockholm: Regeringens proposition. 1975:20)

Det mångspråkiga biblioteket (1987): Invandrare och språkliga minoriteters litteraturförsörjning. - Stockholm : Statens kulturråd. - (Rapport från Statens kulturråd ; 1986 : 8)

Ellis, David, (1993), A comparison of the information seeking patterns of research in the physical and social sciences/ David Ellis, Deborah Cox, Katherine Hall // Journal of documentation 49 (1993) 4, s 356-369

Folkbiblioteksutredningen, (1984), Folkbibliotek i Sverige. -Stockholm : Allmänna förl. - (SOU 1984:23)

Författaren, (1996: 6 ). - Stockholm : Sveriges Författarförbund

Gediget arbete: Handbok i tidskriftshantering på bibliotek. - Stockholm : Statens kulturråd. -(Rapport från Statens kulturråd ; 1992 : 1)

Haidarian, Mohsen, (1995), Invandrare, kulturmöte och bibliotek : De iranska invandrarna och biblioteket i Borås kommun. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Rapporter från Bibliotekshögskolan. -Magisteruppsats ; 1995 : 16)

Harvey, Joan M, (1978), Types of Periodical. // Periodicals administration in libraries : a collection of essays, s. 7-24

Henriksson Vasara, Heli, (1992), Sverigefinnar- finns dom? : en rapport om de svenska folkbibliotekens verksamhet på finska. -Stockholm : Statens kulturråd. - ( Rapport från Statens kulturråd; 1992 : 6)

Holme Magne, Idar & Krohn Solvang, Bernt, (1991), Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder. - Lund : Studentlitteratur

Höglund, Anna-Lena, (1991), Att mäta bibliotekets kvalitet och effektivitet. // Svensk biblioteksforskning : Meddelanden från Centrum för Biblioteksforskning 1991 nr 3, s. 33-40

Höglund, Lars & Persson, Olle, (1985), Information och kunskap : informationsförsörjning- forskning och policyfrågor. - 1. uppl. - Umeå : INUM

Höglund, Lars & Sjölander, Anna, (1993), Biblioteksförändring och informationsvanor ett 10-års perspektiv // Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen: aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap / red: Lars Höglund, s 269-288

Ingwersen, Peter & Wormell, Irene, (1990), Informationsformidling i teori og praksis. - København : Munksgaard

Invandrar- och minoritetspolitiken : Slutbetänkande av invandrarpolitiska kommitten, (1984). - Stockholm. - (SOU 1984 :58)

Invandrarna och minoriteterna: Huvudbetänkande av invandrarutredningen, (1974). - Stockholm : Arbetsmarknadsdepartementet. - (SOU 1974 : 69)

Keskitalo, Päivi, (1990), Reading of Newspapers and magazines: a recent research project at Vantaa and Espoo public libraries. // Scandinavian Public library quarterly. - Vol. 23, No. 2, p 21-30

Kuhlthau, Carol C., (1993), Seeking meaning: a process approach to library and information science. - Norwood : NJ. Ablex

Kulturpolitik, (1996). - (Stockholm: Regeringens proposition 1996/97:3)

Köling, L & Lekberg, K, (1997), Landstingspolitikers informationshantering : en kvalitativ studie av tio förtroendevalda landstingspolitikers informationshantering i Älvsborgs län. - Borås : Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. - (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan ; 1997 :28 )

Malmsjö, Anders, (1989), Informationsanvändning och verksamhet : en empirisk undersökning av informationsförsörjningen och särskilt av villkoren för olika informationskällors användande utifrån de förutsättningar som organisationers verksamhet anger. - Stockholm : Univ. - (Diss.)

Malmsjö, Anders, (1991), The conditions for information: seeking behaviour among groups in information users in some swedish government agencies // Svensk biblioteksforskning (1991)4, s 38-51

Malmö : Statistik årsbok 1995 . - Malmö : Planeringsavdelningen Stadskontoret, Malmö Stad

Multicultural Librarianship (1992) : an international handbook/ ed. for IFLA by Marie F. Zielinska, with Francis T. Kirkwood. - London: Saur

Nilsson, Sven, (1996), Malmö, kulturen och framtiden : ett projekt inom Malmö 2000. -Malmö : Malmö Stad

Pettersson, Marli & Ranegie, Agneta, (1997), Invandrarservice på folkbibliotek : en jämförelse mellan tre folkbiblioteks service till tre språkgrupper. - Borås : Högskolan i Borås. - (Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan ; 1997 : 45 )

Pors, Niels O., (1994), Tilgaengelighed og graesning : Om bibliotekernes brugere, materialer og servicekvalitet. - Ballerup : Danmarks Biblioteksforenings Forlag

Quentzer, Bertil, (1995), Beståndskunskap: kompendium. - Borås: Bibliotekshögskolan

Sjögren, Annick, (1996), Mångfaldens Sverige i tiden // Invandrare & Minoriteter, 1996: 5-6, s 14-19

Skoglund, L, (1987), "Tekniska fakta eller naturvetenskapliga kunskaper? : en låntagarstudie vid Göteborgs stadsbibliotek".- (DFI 1987: 4). - Stockholm : DFI

Språk=Identitet, (1989) : arbeidsbok i biblioteksservice for innvandrere / red. Jan Olav Gatland. - Oslo. - (Statens bibliotekstilsyns skriftserier : 14)

Sverige framtiden och mångfalden (1996): Slutbetänkande från invandrarpolitiska kommittén. - Stockholm: Fritzes. -(SOU 1996: 55)

Ukotic, Boris, (1990), En gång invandrare-alltid invandrare? : Medieförsörjning till personer med utländsk bakgrund. - Lund : Dialogos

Wilson, T.D., (1981), On user studies and information needs. // Journal of Documentation. - Vol. 37 (1981) : 1, p. 3-15

Förklaringar:

(...)=alternativ namnform.

fX=tidningar som även finns på stadsdelsbibliotek:

f8=Rosengårdsbiblioteket (Rosengård)

f9=Almtorget (Fosie)

f13=Lindängen (Fosie)

Intervjumanual (uppdelad 4 st. temaområden):

Förklaring: (....)= använda följdfrågor till den intervjuade.

1. Personlig bakgrund, utbildning, yrke, bostadsort, ålder m.m

-Vilket land kommer du ursprungligen ifrån? - eller: född i Sverige?

-Vilket är ditt hemspråk/modersmål?

- Hur länge har du bott i Sverige?

-Vilket område av Malmö bor du i ?

- hur gammal är du? -kön?

-Är du: gift , ensamstående, sambo, annat?

-Arbete: yrke?

-Studerande: ( grundskola? gymnasium? högskola/universitet ? annat)?

-Utbildning? (grundskola? gymnasium? högskola? annan?)

2. Användning av avdelningen

-Hur ofta besöker du Tidningsavdelningen, regelbundet eller ej? -behovets omfattning?

(x gång/gånger i veckan, x gång/gånger i månaden, x gång/gånger om året)

-Besöker du huvudbiblioteket (MSB) eller ett närmare liggande stadsdelsbibliotek oftast?

(om du går till båda ställena: vad är syftet för resp. besök?)

- Hur söker du information om något som intresserar dig?

(Jag letar själv, Jag frågar alltid personalen om hjälp, Jag frågar personalen om hjälp ibland och letar själv ibland)

-Vilken/vilka tidningar läser du?

-Läser du även tidningar på andra språk än ditt hemspråk? Vilket/vilka språk?

-Läser du samma tidning regelbundet?- vilken/vilka?

-Söker du även på Internet? Vad för slags tidningar? Vilka artiklar i olika ämnen?

(Letar du i databaser, t.ex Artikel-sök?)

3. Sökning av information-informationsbehov

-Vad för typ av tidningar läser du? -behovets inriktning?

( Kvällstidningar, veckotidningar, dagstidningar, Annan: vad?)

- Vad läser du främst i tidningarna?-Vilka typer av artiklar läser du?

(Fakta/artiklar i olika ämnen, Nöjessidorna/Tv-program, Dagsaktuella nyheter, Annonser ,

Kulturartiklar, Politiska artiklar, nyheter gällande hemlandet/Sverige, Arbetsmarknaden, religion, familjenyheter, miljöfrågor, sport, Annat: vad?)

-Varför söker du information i tidningar? -Vad är målet/orsaken med informationssökningen?

(Till arbetet, För underhållning/nöje , Till skola/utbildning, Hobby , annat: vad?)

-Vill du ha fakta, åsikter/uppfattningar eller råd? (dvs. direkta nyheter, debattartiklar resp. hobby/fritids-tips)

-Vilken roll spelar informationen för dig?

(kontakt med hemlandet, identitet: dvs. ekonomisk/social trygghet, säkerhet..., seder och värderingar, kultur och vanor från hemlandet, till utbildning, annat: vad?)

4. Önskemål och synpunkter på avdelningens bestånd/innehåll av tidningar

- Saknas någon tidning som du vill läsa? -har du ej hittat den eller finns den ej på avdelningen?

- Har du andra kommentarer om Tidningsavdelningen? (service, annat?)