Att strukturera och organisera dokument i biblioteksdatabaser- sökbara på internet

Exempel på katalogisering, formatering, klassifikation och indexering av katalogposter (bibliografiska poster) i bibliotekskataloger, samt exempel på bibliografiska referenser 

ãPer Jervrud, Informationssökning, 2004

Innehåll:

Inledning, s. 5

1 Katalogisering, allmänt, s. 7

1.1 Beskrivning: uppbyggnad av katalogposten, s. 11

1.2 Formatering, s. 17

1.2.1 MARC, s. 18

1.3 Vanligt använda MARC-fält, s. 20

1.4 Katalogisering i GuiCat . s. 30

1.5 Katalogiseringsmall: praktisk användning av fält, delfält och indikatorer, s. 31

2 ISBD-tecken: de vanligaste, s. 38

2.1 Beskrivningsnivå, s. 40

3 Import av poster, s. 42

3.1 Fält 001, s. 43

3.2 Fält 003 och 005, s. 43

3.3 Fält 008, s. 43

3.4 Ämnesord: 600 fälten, s. 44

3.5 LIBRIS namnformer, s. 44

4 ISBN : 020 fältet, s. 44

4.1 Standardnummer i fält 024 och fält 028, s. 45

4.2 Förvärvskälla, fält 037, s. 45

4.3 Kombinerat material, s. 45

5 Huvudspråk, s. 46

5.1 Två språk, s. 47

5.2 Fält 041 0- och fält 041 90, s. 48

5.3 Diakritiska tecken, s. 48

6 Titel: fält 245 1- , s. 48

6.1 Undertitel, delnummer och deltitel, s. 49

6.1.1 Exempel på flera undertitlar, s. 51

6.2 Flera författare av samma upphovslag (fält 245 1- /|c ), s. 52

6.2.1  Flera författare av olika upphovslag (fält 245 1- /|c ) , s. 52

6.3 Titel, punkter: (...), s. 52

6.4 Titel, två stycken i samma verk, s. 52

6.5 Titel och samtidig omslagstitel, s 53

6.6 Titeln från omslaget samt undertitel ej på titelbladet, s. 53

6.7 Omslagstitel, annan titel: fält 246 14 och fält 740, s. 54

6.7.1 Omslagstitel med undertitel, s. 54

6.7.2 Normaliserad titel, fält 740 0- . s. 54

6.8 Originalets titel, fält 244, s. 55

6.8.1 Tidigare titel för peridika, fält 247, s. 55

6.9    Parallelltitel, fält 246 11, s. 56

6.9.1 Parallelltext, fält 546, s. 56

6.9.2 Tal, s. 57

6.9.3 Stavningsvarianter, fält 246 13, s. 57

7 Upphovsuppgift, författare: fält 100 1- , s. 57

7.1 Författare: 3 stycken: fält 700 1- , s. 57

7.1.2 Fler än tre författare, s. 57

7.2 Medarbetare: fält 700 1- , s. 58

7.3 Auktoritetsposter; namnformer, s. 58

7.4 Födelseår, s. 59

7.5 Institution som upphov, fält 110, s. 60

8 Institutioner (Organisationer): fält 710, s. 60

8.1 Institution som biuppslag: fält 710 2- , s. 61

8.2 Huvuduppslag, institution, kommunalt tryck, s. 62

8.3 Länkfält, fält 780 och 785, s. 64

9 Upplaga och förlagsort, förlag, utgivningsår: fält 250 och 260, s. 64

9.1 Upplaga, s. 64

9.2  Datum: utgivningsår, s. 64

9.3 sine loco och sine anno, s. 65

9.4 Utgivning, distibution etc. : 260 fältet, s. 65

10 Fält 300 (fysisk beskrivning) , s. 65

10.1 Annonssidor, s. 66

10.2 Illustrationer, s. 66

10.2.1 Fotografier, porträtt, s. 66

10.3 Broschyr samt: folder, s. 66

10.4 Bilagor: fält 300 |ebil, s. 67

10.5 Anteckningsblad, s. 67

10.6 Blad: +bl., planschblad: pl. -bl. och planschsida: pl.-s. , s. 67

10.7 Paginering (sidor: s.): fält 300, s. 67

10.8 Storlek bok:300 |c, s. 68

10.9 Kartor samt: lösa kartor, s. 68

11 Anmärkning, allmän: fält 500, s. 68

11.1 Dissertation, Avhandlingar: fält 502, s. 69

11.2 Innehållsanmärkning: fält 505 8- , s. 70

11.3 Frakturstil, s. 70

11.4 Duplic, s. 71

11.5 Xeroxkopior, s. 71

11.6 Särtryck, s. 71

12 Prisuppgifter, s. 71

13 Indexering och signum, s. 71

13.1 Klassifikation, s. 72

13.2 Klassifikationssignum, s. 73

13.3 Institutioner: bf: och geografisk bestämning: cz- , s. 74

13.4 Katalogsignum : fält 084 -- , s. 75

13.5 Hyllplats (Hyllsignatur): fält 092 0- , s. 76

13.6 Institution som ämnesord, fält 610, s. 76

13.6.1 Kongressnamn som ämnesord, fält 611, s. 76

13.7 Signum, s. 76

13.8 Indexering, allmänt, s. 76

13.8.1 Ämnesord, allmänt: fält 653 -- , s. 77

13.8.2 Ämnesord, biografier, s. 78

13.8.3 Matriklar, s. 80

13.8.4 Flera ämnesord i samma verk, s. 80

14 Katalogisering av serier och tidskrifter, s. 81

14.1 Allmänna uppgifter, s. 81

14.2 HUVUDPOST-TIDSKRIFT, s. 81

14.3 Del av serie, fält 440 0- , s. 84

14.4 Serier, s. 86

15 Artiklar, värdpublikationer, s. 87

16 Länkkatalogisering: Hypertexlänkar, s. 88

17: Hjälpmedel vid katalogisering, s. 89

17.1 Mallar-template (förlaga), s. 89

17.2 Belägga material, s. 91

17.3 Global redigering, s. 92

18 Exempel på förkortad katalogisering: Skönlitteratur, s. 94

19 Sökning i GuiCat, s. 96

20 Flerbandsverk samt: sammansatta verk, s. 96

20. 1 Flerbandsverk, s. 96

21 Katalogisatörens signatur, fält 907 00, s. 98

22 Exempel på fullständiga katalogposter, s. 99

23 Bibliografiska referenser, s. 101

Bilaga 1 snabbkommandon i GuiCat, s. 105

Bilaga 2 BIB LVL och MAT TYPE, s. 105

Bilaga 3 Tags av variabla fält i bibliografiska poster, s. 106

Bilaga 4: Fältkoder för exemplarposter och bibliografiska poster, s. 107

Index , s. 108

Litteraturförteckning, s. 112

Inledning

Databasutveckling eller att organisera information på ett strukturerat sätt, efter speciella kriterier (formatering, katalogisering, indexering/klassifikation), är viktiga sätt att använda för att snabbt nå relevant och rätt information.

Databasen är också en utmärkt metod för att ändra på information på ett enkelt och snabbt sätt och det kan göras för flera liknande bibliografiska poster på samma gång.

På internet är det extra viktigt pga den stora mängden information som finns där i olika databaser.

Biblioteket är ett ställe där man organiserar och strukturerar information i biblioteksdatabaser, ofta i sk. on-line databaser, vilka är nåbara via internet.

För att organisera informationen och för att kunna hitta rätt information snabbt, så använder man sig av katalogisering, formatering och indexering av olika medier (böcker, CD-ROM, DVD, kassettband, tidskrifter, tidningar, Video osv..).

Databaser kan lagra, strukturera och presentera information på ett enkelt och lättillgängligt sätt och det som behövs för att koppla databaser på internet är:

a)      en webbserver, t.ex de gratistjänster som finns, som t.ex Passagen eller en egen server som t.ex biblioteken har, med egen kontroll över materialet eller databasen

b)      mjukvara: program, t.ex windows xp., eller biblioteksprogram som t.ex Innopacs moduler i Innovative (se vidare 1.5 och 17.1 för format, struktur och mallar m.m..)

c)      En gemensam standard för att läsa webbsidorna på webbservern och skicka dessa till klienten (kundens/låntagarens) arbetsdator som frågar efter sidorna: idag finns två standarder CGI(Common Gate Interface) och ODBC (Open DataBase Connection). En liknande funktion är ASP eller Active Server Pages, som blir allt vanligare idag.

Denna skrift behandlar hur man praktiskt arbetar för att organisera och strukturera information för relevant och rätt återvinning utifrån följande huvudmoment:

Exempel på katalogisering gås igenom och regler för ordnande av monografier och serier på svenska bibliotek ges. Hur man strukturerar informationen enligt vissa bestämda mallar för att kunna mata in det, formatera det, i databaser enligt en internationell standard: MARC-formatet (Machine Readable Catalogue).

Formatering, hur man praktiskt skriver in koder och begrepp i en databas visas exempel på och hur detta innebär att informationen lagras eller struktureras på ett systematiskt och lättåtkomligt sätt via internet, i elektronisk form i on-line databaser.

Indexering, eller ämnesordsbestämning, för rätt åtkomst av relvevant information i en databas. Exempel ges på vilka regler som styr ämnestilldelningen av ett media för systematik i uppbyggnaden av en databas. Här använder man sig också av sk.  klassifikationstermer/-signum för att visa på medieobjektets ämnestillhörighet.

Referenser, tillgång till information genom t.ex bibliografiska listor, via databaser eller i tryckt form: källhänvisningar till använd litteratur. Exempel ges på de regler som styr referenser.

Bibliotek och andra informationscentraler arbetar oftast enligt en trestegs modell, det är det andra momentet som denna skrift behandlar främst:

1. Söka/välja information: informationsarbete: att leta upp bibliografiska poster (böcker, tidningar, hemsidor), hypertextlänkar osv..

      Samt: inköp av olika typer av medier.

2. Organisering/strukturering av information: bibliografiska poster, länkar systematiseras i tryckt (olika listor) eller digital (katalogisering) form.

      Samt: böcker ställs rätt, rent fysiskt, på bokhyllor.

3. Förmedla/presentera information: : att visa fram en relevant bibliografisk post i bibliotekskatalogen, att framställa bibliografiska listor eller länklistor i digital form.  Samt: att ta fram en  bok/video/kassett osv..,  från bokhyllan, eller att att

      framställa bibliografiska listor eller länklistor i tryckt form.

I denna skrift kommer huvudsakligen exempel på katalogisering i GuiCat (Graphical User Interface Cataloging and Scanning Workstation), en katalogiseringsmodul i Innopac, att visas. Även vissa exempel i LIBRIS kommer att visas. Det är ingen heltäckande beskrivning av regler som ges, utan bara exempel som visar vissa utgångspunkter man kan ha vid katalogiserings-/formateringsarbete.

Vidare ingår listor på användbara MARC-fält vid katalogisering och en praktisk mall för vilket innehåll som skall finnas med vid respektive MARC-fält.  Samt då också vilka MARC-fält man bör använda vid katalogisering av monografier.

För att katalogisera i GuiCat måste man anvämda sig av mallar, sk. templates (se vidare kap 17.1).

Förklaringar:

Vid uppställning av olika MARC-fält används här beteckningen – (bindestreck) för att visa att ingen siffra skall skrivas in som sk. 1:a eller 2:a indikator, t.ex fält 100 1- .

 I exempel på katalogpsoter i texten används punkt/-er (.) för att visa på uteslutna MARC-fält, som ej tas med från den fullständiga katalogposten, t.ex:

100    Andersson, Leif,|d1923-

.

.

500    Duplic

.

.

Som alltså här bara visar två, i exemplet behandlade fält, av flera ingående MARC-fält i en fullständig katalogpost.

1 Katalogisering, allmänt

Katalogisering innebär att man systematiserar ett större material, efter en viss princip, ämnesvis eller i alfabetisk följd och att man samtidigt beskriver de dokument som samlingen består av. Katalogisering kan ses som den viktiga uppgiften att systemat- isera det samlande mänskliga vetandet.

Syftet kan sägas vara att a) kunna hitta sökt medieslag b) ge information om ett bestånd samt c) att ge information om sökt medieslag.

Katalogisering kallas även för kunskapsorganisering och den kan delas upp i två delar eller moment:

1. Ämnesrepresentation: descriptorer eller indexeringstermer (ämnesord) samt klassifikationssignum, som indexeraren/katalogisatören väljer ut
2. Dokumentrepresentation (formell dokumentation): det fysiska innehållet i mediet, det vi vanligen menar med katalogisering eller bibliografisk beskrivning

Den sk. formella dokumentrepresentationen är alltså där man beskriver dokumentet utifrån den fysiska källan: författare, titel, utgivning osv... , sk. sökelement.

Den andra delen är ämnesrepresentationen, dvs. indexeringstermer (deskriptorer) eller ämnesord läggs in så att man kan hitta ett sökt dokument i en databas.

Beskrivningen är det specifika vad gäller katalogisering. Den innebär att man definierar dokumentet med korta anmärkningar och man lägger till sk. sökelement eller deskriptorer som är karakteristiska för dokumentet och gör att man kan identifiera och hitta det i en stor samling.

Dessa sökelement är sorterade, alfabetiserade, uppslag i katalogen. Det finns två typer av sökelement:

1. huvuduppslag: förteckningar över dokument ordnade alfabetiskt efter huvuduppslag, samt placering av dokument fysiskt, efter huvuduppslag
2.  biuppslag som komplement till huvuduppslaget, vilket ger fler ingångar till att återfinna det sökta dokumentet

Reglerna för sökelementen finns i Katalogiseringsregler för svenska bibliotek (KRS, se litteraturförteckning för fullständig bibliografisk beskrivning).

Katalogisering innebär idag alltmer formatering (se kap ), dvs. att i ett bestämt format, eller en mall, föra in bibliografiska uppgifter, som t.ex författare, titel, ämnesbestämning osv.., i en databas, vilket gör posten maskinläsbar i elektornisk form. Idag har alltså katalogisering ändrat form, från att ha varit en uppgift där man på ett katalogkort skrivit in bibliografiska uppgifter för hand eller med skrivmaskin, till att bli en uppgift där man direkt i en databas formaterar eller skriver in de bibliografiska uppgifterna. Det innebär att dokumentet blir direkt sökbart i elektronisk form, men samtidigt är katalogiseringen i grunden sig lik från förr i tiden, bara sättet att katalogisera skiftar.

Kataloger behövs av olika anledningar:

a)      för att se om ett dokument finns i samlingen

b)      för att se vilka dokument som har en viss upphovsman

c)      för att se olika upplagor, utgåvor av ett dokument

d)      för att se vilka dokument som ingår i ett viss område

e)      för att se var dokumentet är placerat i samlingen

Varje beskrivning av ett dokument med sökelement brukar kallar en katalogpost eller bibliografisk post och katalogiseringsregler bestänmmer hur dessa poster skall utformas.

Utvecklingen mot gemensamma standarder av katalogiseringsregler har påskyndats under 1900-talets andra hälft i och med införandet av mer och mer datoriserade system, med datafiler där poster kan lagras. Det blir allt viktigare att kunna förstå posternas uppbyggnad om man ökar det bibliografiska utbytet och detta leder till ett större behov av en gemensam bibliografisk standard. IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) har utarbetat en internationell standard för bibliografiska beskrivningar: ISBD (international standard for bibliographic description).

Ett resultat av detta är den regelsamling som heter Anglo-American Cataloguing Rules (2:a upplagan 1978 benämns: AACR2, vilken bygger mycket på ISBD-reglerna) vilken används världen över inom katalogisering. KRS (Katalog-iseringsregler för Svenska bibliotek) är en översättning och bearbetning till svenska av AACR2 (aa., ss 4-6). Svensk praxis följer inte alltid de engelska reglerna, avvikelser i KRS av ursprunglig text markeras med stjärna: *, större tillägg förses med ett ”S” vid reglens beteckning.

ISBD (International Standard Book Description) innehåller en sektion kallad ISBD(G), dvs. generel (allmän). Här återfinns själva grunderna som gäller för all katalogisering. Detta motsvaras av KRS:s kapitel 1, sidorna 1-56. Det är ”Allmänna regler för beskrivning”. Vad gäller Kapitel 2 i KRS kan den sägas motsvara de regler som fastställs i ISBD(m), monographes (monografier: enskilda böcker).

Svenska standard har också regler för bibliografiska referenser (katalogposter) ingående i SIS-katalog, med beteckningen: SS 03 82 07:1989.

Primärkatalogisering, dvs. fullständig katalogisering, kräver kunskaper om MARC21 formatet och om SAB:s klassifikationssystem och tillämpningsanvisningar.

Viktig katalogiseringslitteratur finns bl.a i:

Katalogiseringsregler för svenska bibliotek : svensk översättning och bearbetning av Anglo-American cataloguing rules, second edition, 1988 revision / utgiven av SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation ; redaktör: Bodil Gustavsson, Lund : BTJ, 1990

Tillämpningsanvisningar till Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 7. uppl. (SAB7) / Bibliotekstjänst, Lund : BTJ, 2000

Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 7 omarb. uppl.

Ämnesordsregister. Alfabetisk del. 7., rev. uppl. / reviderad av Klassifikationsgruppen inom SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation ; under redaktion av Pia Leth och Anders Noaksson, Lund : BTJ, 1997 

Ämnesordsregister. Systematisk del, 4., rev. uppl. / reviderad av Klassifikationsgruppen inom SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation ; under redaktion av Pia Leth och Anders Noaksson, Lund : BTJ, 1998

Aktuella ämnesord: www.amnesord.kb.se.

SAB på internet: www.kb.se/BUS/klassifikation.

BURK: www.btj.se/btjcgi/bsok/bwinitcgi.

LIBRIS (ämnesord och katalogposter): http://websok.libris.kb.se.

LIBRIS Formathandbok: http://www.libris.kb.se/tjanster/katalogisering/formathandbok/bib/MARC21b.htm.

Information över det fullständiga MARC 21-formatet: http://lcweb.loc.gov/marc/.

Konverteringstabell mellan Dewey Decimal Classification och Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 7 uppl., (DDC, 21. ed)

(DDC är världens mest spridda klassifikationssytem, använt i ca 140 st. länder).

Ämnesordskatalogisering / Ellen Hjortsaeter, 1994.

KKS-meddelanden /red. Anders Lönn och Anders Noaksson (information om den löpande revisionen och de tillämpningar som SAB:S kommitté för katalogisering och klassifikation fastställer).

Benito, M: Kunskapsorganisation : en introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering : preliminär version /Miguel Benito. – Borås : Tarancos bokförlag, 200?

Allmänna grunder: vid katalogisering bör man alltid starta i kapitel 1 i KRS.

De första reglerna i KRS är de ”allmänna reglerna”. De har beteckningen 1.0. Dessa skall alltid tillämpas vid all katalogisering, av alla olika medietyper. Ex. på dessa regler:

1.0B Beskrivningens uppbyggnad (se vidare kap 1.1. nedan): när man skall beskriva ett dokument skall man använda sig av de åtta avdelningar som här finns beskrivna. Det är uppgifter om författare, titel, utgivningsort m.m.. och dessa gör att man kan identifiera och hitta det sökta dokumentet i en samling. Den fullständiga beskrivningen av en bibliografisk post är, enl. denna bestämda ordningsföljd (8 avsnitt, se vidare kap 1.1.):

1. titel och upphov (t.ex författare, tonsättare, målare)
2. upplaga
3. medie- eller publikationsspecifika uppgifter (gäller ej vid monografier)
4. utgivning, distribution etc., dvs. förlagets hemort, namn på förlag samt årtal för utgivning
5. fysisk beskrivning, ex. ill. (illustrationer), s. (antal sidor)
6. serie (seriens titel)
7. anmärkningar, t.ex originaltiteln som är översatt till svenska från ett annat språk
8. standardnummer (ISBN, ISSN), t.ex 91-7642-562-2

1.0A1: Källor för uppgifter i beskrivningen. Här beskrivs varifrån man skall ta de uppgifter man skall använda för att beskriva ett dokument. Det finns godkända och icke godkända källor för beskrivningen. Källan är utgångspunkten vid beskrivningen och primärkällan är den första och viktigaste uppgiften. Vad gäller böcker finns i efterföljande specialkapitel i KRS upgifter om vilkas källor man skall använda:

2.0B1 och 2.0B2: där står att bokens primärkälla är titelsidan. Flera facktermer finns i texten, vilka är förklarade i bilaga D i KRS.

Finns inte uppgifterna på angiven källa, t.ex om författarnamnet ej står på titelsidans framsida utan baksida, så använder man regel 1.0A1, där det står att klammer [..], skall användas om uppgift finns på icke godkänd källa.

ISBD-tecken eller interpunktion finns i all beskrivning, t.ex ett särskilt tecken föregår ett nytt avsnitt: punkt, mellanslag, steck, mellanslag: . –

ISBD-tecknen används för all beskrivning av ett dokument för att man skall kunna identifiera de olika uppgifterna om dokumentet, boken, videon, kasseten, cd:n osv..

ISBD-tecknen, utom punkt och kommatecken, föregås alltid och följs alltid av mellanslag (Berntsson (a), s 16).

KRS 1.0D behandlar beskrivningens fullständighetsgrad, det finns tre olika fullständighetsgrader eller beskrivningsnivåer som skall passa för olika nogrannhetskrav. Vid varje nivå finns minimikrav på vilka uppgifter som måste tas med. Man kan alltså ta med mer om man vill. Den utförligaste nivån kallas nationalbibliografisk nivå och finns t.ex i SvB (Svensk bokförteckning, som sammanställs av Libris-avdelningen vid KB, Kungliga biblioteket). Nivå nummer två används vid de flesta folkbiblioteken i Sverige.

I KRS 1.0E finns beskrivningens språk och skriftart: flera uppgift som skall beskrivas skrivs av direkt från objektet/mediet. De återges på objektets eget språk. Andra uppgifter skrivs på svenska (1.0E1.). Skriftarter är mes den latinska men även andra kan förekomma (aa., s 20).

I KRS kapitel 1 avdelning 1.1 finns titel och upphov enligt beskrivningens uppbyggnad. Det första steget vid katalogisering är 1.1B1. Primärkälla är den bästa källan för en medietyp (källa är varifrån man skall hämta en uppgift). I böcker är denna titelsidan. Denna har de bästa bibliografiska uppgifterna. KRS definierar denna som ”sid 2” eller 2:a bladet.

En viktig definition är godkända eller icke godkända källor för beskrivningen gällande alla medietyper. Om upphovsuppgiften finns på icke godkänd källa skall den tas med (=tillfogad av katalogisatören) men inom klammrar: [...], enk. KRS 1.0A1.

I kapitel 2 i KRS står vilka källor man får använda sig av: 2.0B1 samt 2.0B2, detta är andra steget vid katalogisering. Bokens primärkälla är titelsidan

För att förstå alla facktermer i KRS kan man använda regelsamlingens bilaga D.

När beskrivningen är klar av en post (ISBD), måste man tänka ut vilka uppslag man vill ha efter den katalogmall man gjort. T.ex huvuduppslag placeras i fält 100 för person, 110 för institution samt 111 för kongress.

Biuppslag för person är fält 700, 710 för institution samt 711 för kongress.

Titeln blir automatiskt biuppslag i fält 245 (Benito 2000). Se uppslag: avd. 21 i KRS. Samt avd. 22-24 gällande att utforma uppslaget korrekt.

1.1 Beskrivning: uppbyggnad av katalogposten

BESKRIVNINGENS UPPBYGGNAD (monografier):

1. Titel och upphov

      1a) Uppslag

2. Upplaga
3. Utgivning
4. Fysisk beskrivning
5. Serie
6. Anmärkningar
7. Standardnummer (ISBN)

Beskrivningens olika avdelningar, uppställning:

Huvudtitel = Parallelltitel : undertitel : annan titeluppgift / upphovsmannauppgift ; andra och följande upphovsmannauppgifter

Upplaga / upplagespecifik upphovsmannauppgift

Förlagsort : Förlag, utgivningstid

Sidtal : illustrationsuppgift + bilaga

Serietitel ; delsiffra

Anmärkningar

FÖRESKRIVNA KÄLLOR FÖR BESKRIVNINGEN (KRS 2.0B2):

Titel och upphov             Titelsida

Upplaga                                   Titelsida, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag,

kolofon (KRS: ”slutskrift” eller föregångare till titelsida, t.ex i inkunabler)

Utgivning                                  Titelsida, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag,

                                                kolofon

Fysisk beskrivning                   Hela publikationen

Serie                                        Titelsida, omslag, övriga publikationen

Anmärkningar                           Valfri källa

Standardnummer                     Valfri källa

Uppgifter som hämtats från annan källa än den (de) föreskrivna anges inom klammer [  ].

1. Titel och upphov (KRS 2.1):

Föreskrivna källor: titelsida eller dess ersättning

Huvudtitel: Återge huvudtiteln exakt i fråga om ordalydelse, ordföljd och stavning men inte nödvändigtvis i fråga om interpunktion och bruket av versaler. Ange accenter och andra diakritiska tecken som återfinns i primärkällan som kan fram-ställas vid tangentbordet eller hämtas från ”Character Map” i GuiCat.

Tre punkter (...) i beskrivningen ersätts med bindestreck (-) skrivet tätt på ordet, före eller efter. Ex: -när du kommer ut i livet   I ett obevakat ögonblick-

Klammer [  ] i beskrivningen – alltså när titelsidan har en [  ] ersätts med (  ).

& tecknet skrivs & i fält 245 och fält 246, men skrivs: och, i fält 740.

Personnamnsinitial följs av punkt mellanslag. Ex. H. C. Andersen

I akronymer för institutionsnamn återges enstaka bokstäver utan att följas av mellanslag. Om bokstäverna följs av punkter återges dessa, men utan efterföljande blanktecken. Ex.: UNICEF, H.M.S.O.

Upphovsuppgifter:

Upphovsuppgifter som anges på ett framträdande sätt på objektet återges i den form de har där. Om upphovsuppgift hämtas från annan källa än primärkällan anges den inom klammer. Om det inte finns någon upphovsuppgift angiven på ett framträdande sätt på objektet skall en sådan varken konstrueras eller hämtas från objektets innehåll. Information om upphov lämnas då i en anmärkning. Undantag: författaren kan läggas i fält 100, även om namnet bara står t.ex på sista sidan i ett dokument. Ex.: Denna bok är skriven av...

Titlar och andra bestämningar till personnamn utesluts vanligen. Ex.: / by T. A. Rennard. Källan anger: by the late T. A. Rennard.

När ett namn som har samband med verkets upphov återges som en del av huvudtiteln eller som övrig titelinformation, upprepas det inte. Det skrivs alltså inte i fält 245 |c en gång till. Ex.: The complete works of William Shakespeare comprising his plays and poems / introduction and glossary by B. Hodek

1 a). Upphovsuppgifter och huvuduppslag/biuppslag:

Upphovsuppgifter som anges på ett framträdande sätt på objektet återges i den form de har där. Om upphovsuppgift hämtas från annan källa än primärkällan, anges den inom klammer.

A. Primära upphovsmän:

Upp till tre primära upphovsmän redovisas i 245 |c.

Gör huvuduppslag på den först nämnde i fält 100 1. Den andre och tredje får varsitt biuppslag i fält 700 1.

Är de primära upphovsmännen fler än tre redovisas endast den först nämnde, övriga markeras med uteslutningstecken (...).

Ex.: Familjekunskap /|cBirgitta Linnér... (ytterligare tre upphovsmän nämns)

Dickens 1970 :|bcentenary essays /|cby Walter Allen…; edited by Michael Slater

I dessa fall blir huvuduppslaget på titeln i fält 245. Gör ett biuppslag i fält 700 1 på den först nämnde upphovsmannen.

B. Sekundära upphovsmän (illustratörer, översättare, redaktörer osv.):

Högst två sekundära upphovsmän i samma funktion redovisas. Är de tre eller flera redovisas endast den först nämnde, övriga markeras med ... .

Gör biuppslag i 700 1 på utgivare och redaktörer (dock ej förlagsredaktörer).

På illustrationer görs normalt inget biuppslag om inte illustrationerna anses vara en väsentlig del av verket.

Lokalt kan man bestämma på biblioteket, t.ex:

Översättare får biuppslag endast när det gäller översättning av lyrik till svenska samt vid översättningar av Shakespeare och antika författare. Det senare gäller oavsett språk.

Upphovsman med olika funktion eller med olika grad av ansvar särskiljs med semikolon (;).

2. Upplaga:

Föreskrivna källor:  Titelsida, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag,

Kolofon.

Återge upplageuppgiften sådan den förekommer på objektet. Använd förkortningar enligt anvisningarna i Bilaga B och siffror enligt anvisningarna i Bilaga C i KRS. Siffran följs alltid av punkt och föregår termen.

Ex.: 2. ed. (Uppgiftens form i källan: Second edition).

Då det är tveksamt om en uppgift är att betrakta som upplageuppgift skall ord som utgåva, upplaga etc. (eller deras motsvarigheter på andra språk) uppfattas som tecken på att uppgiften är en upplageuppgift, och då behandlas som en sådan.

Om ett objekt saknar upplageuppgift men det är känt att det innehåller betydande förändringar frå andra upplagor, tilläggs en lämplig kortfattad uppgift inom klammer. Vid klamring används alltid svenska uttryck, [Ny utg.] t.ex även för engelska böcker.

Lokal variant hos ett bibliotek:

Originalets upplaga skrives alltid ut i klartext i fält 250: Originalupplaga

(Detta är egentligen en anmärkning som i LIBRIS därför läggs i fält 500).

3. Utgivning:

260-fältet.

Föreskrivna källor: Titelsida, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag, kolofon

UTGIVNINGSORT

Ange utgivningsort i den form som förekommer i källan. Lägg till en annan form av ortnamnet om det behövs för att identifiera orten.

Ex.: Lerpwl [Liverpool]

Okänd ort: sl (sine loco)

Om utgivningsort inte anges i källan med det är känt var förlaget ligger kan utgivningsorten anges utan klammer.

UTGIVARE (FÖRLAG)

Anges i den kortaste form i vilken den kan förstås och identifieras internationellt. Ex.: Norstedt (inte P. A. Norstedts & Söners förlag)

Namn: punkt mellanslag efter initial. Ex.: J. Olsson

Använd inte genitivform:

Bonnier (inte Bonniers)

UTGIVNINGSTID

Ange i första hand utgivningsårt, i andra hand tryckår, i tredje (senaste, om flera år..) år för copyright. Ex.:  ,|ccop 1967

Om varken utgivningstid, tryckår eller copyrightår förekommer i objektet, anges en ungefärlig utgivningstid.

Ex.: [1969?] Sannolik tid

       [197- ]  Fastställt årtionde

       [197-?] Sannolikt årtionde

4. Fysisk beskrivning

Paginering

I poster vi skapar själva kan det se ut så här i fält 300:

310 s. :|bill.

S. 311-620 :|bill.

Ange den sist paginerade sidan i boken. Om det även finns opaginerade sidor redovisas endast huvudpagineringen, om detta inte ger en helt felaktig bild av boken.

Om boken inte är paginerad, räkna sidorna om de inte är fler än ca. 100 och sätt siffran inom klammer:

[115] s.

Ange annars ett ungefärligt sidantal:

ca. 450 s. (Obs, ingen klammer här)

Illustrationer

För att en publikation skall räknas som illustrerad skall den innehålla tre eller flera illustrationer. Bortse från illustrerade titelsidor och smärre illustrationer (dekorationer, vinjetter etc.).

På lokala bibliotek kan man vid nykatalogisering använda sig av enbart termen ”ill.” i fält 300. Som ”ill.” räknas då t.ex inte: flödesschema, diagram, tabeller, musiknoter, faksimil, spelkortsavbildningar och diagram över pjäsställningen i schack.

Kartor och bildskärmsavbildningar, t.ex från en hemsida från internet (även med enbart text) betraktas som illustrationer.

5. Serie (se kap 14 nedan).

6. Anmärkningar

Följande anmärkningar bör göras:

Originalets titel (fält 244 00). Ex.:  |sOrig:s title:|aFlint and roses

Anmärkning om språk (fält 546). Ex.:Text på svenska och engelska ; Parallelltext på arabiska och engelska

Anmärkning om sammanfattning på annat språk (fält 546). Ex.: Med sammanfattning på engelska

Anmärkning om akad. Avh (fält 502). Ex.:  Diss. Lund : Univ., 2002

60 poängsuppsats. Ex.: Examensarbete

Anmärkning om bibliografisk historik (fält 500). Ex.: Även utgiven med titeln:

Ex.: Föregående upplaga med titeln:

Anmärkning om fortsättningsverk (fält 500). Ex.: Fortsättes av:

Ex.: Angående författarens härmed sammanhängande verk se:

Anmärkning om objektets innehåll (fält 505 8 ), antingen selektivt eller fullständigt, om så anses nödvändigt.

Ex. samlingsverk (s): Innehåll: Såsom i en spegel ; Nattvardsgästerna ; Tystnaden

Ex. annan upphovsman inne i boken:

S. 155-[208]: Camille Claudel, malade mentale / par François Lhermitte et Jean-François Allilaire

Anmärkning om bibliografi, diskografi (artister) och filmografi (fält 504). Ex.:

S. 340-375: Bibliography

Beträffande bibliografi etc. Vid lokalt bibliotek:

Anmärkning om bibliografi ges i princip inte vid dissertationer. I övrigt gäller att en bibliografi skall vara på minst 10 s., såvida den inte är av speciellt intresse. Vid förteckningar av en persons tryckta skrifter (i festskrifter och liknande) anges dock anmärkning om bibliografi även om den understiger 10 s.

Anmärkning om diskografi och filmografi där särskilda personers verk förtecknas göres oavsett diskografins/filmografins längd. Vid andra typer av diskografier/filmografier gäller samma begränsning som för bibliografier.

8. ISBD-tecken (ISBD= International Standard Bibliographic Description)

tecken:               fält:

.   punkt             245  .|nDelsiffra    .|pDeltitel  (om inget |n)

505     Mellan verk av olika upphovsmän

,   komma         245   ,|pDeltitel (efter |n)

260      ,|cUtgivningsår

;   semikolon            245    Mellan verk av samme upphovsman i |a

                                  Mellan upphovsmän med olika funktion i |c

300      ;|cMått i cm

440      ;|vDel i serie

505      Mellan verk av samme upphovsman

:    kolon          245   :|bundertitel

260      :|bFörlag

300      :|bill.

[ ]   klammer        [Uppgift från icke godkänd källa]

( )   rund parentes   

+   plustecken       300 +|ebil.

/   snedstreck        245 /|cUpphov

     250 /|bUpplagespecifikt upphov

=   likhetstecken  245 =|bParallelltitel

...   tre punkter (uteslutningstecken)

. –   (punkt, mellanslag, bindetecken (sluttecken))

Punkt, komma och sluttecken skrivs tätt intill föregående ord och följs av mellanslag.

Semikolon, kolon, plustecken, snedstreck och likhetstecken, används enligt reglerna för ISBD, skall föregås och följas av mellanslag (se  vidare kap 2 nedan). Det ”följande” mellanslaget genereras automatiskt i GuiCat av delfältsavskiljaren |med delfältskod.

1.2  Formatering

Formatering innebär att man registrerar i en dator de uppgifter man bestämt sig för vid katalogiseringen. Man utgår ifrån den katalogilösning man har framför sig, med undantag för de maskinella och bibliografiska fälten, t.ex 000 postetiketter samt 008 informationskoder,

Det första man skall göra är att bestämma vad det är för objekttyp (monografi eller serie osv..) samt publikationstyp (bok, kassett, video..) som man har framför sig.

Vad gäller den bibliografiska nivån skriver man oftast ”b” för biblioteksnivå nr 2 enl. KRS (Benito (a), 2000). 

De 8 avsnitten man använder vid katalogisering, dvs. reglerna för beskrivning i KRS 2.0B2, samt bestämning av sökelement (huvud- biuppslag, hänvisningar) är de samma vid formatering. Skillnaden ligger i att dessa avsnitt och delavsnitt sätts in i olika MARC-fält och delfält. Katalogreglerna är en grund för formateringen. Det som behövs förutom katalogrelgerna är kunskap om:

1. Fältkoder

2. Delfältskoder

3. Indikatorer

4. Positionering

Fältkoderna består av en treställig kod av siffror.

Koderna som börjar med:

0    innebär någon sorts bibliografisk information

1    betecknar någon form av upphov som huvuduppslag

2        betecknar titelinformation

3        betecknar ofta mediets fysiska beskrivning

4        betecknar serier

5        används för anmärkningar

6        används för ämnesord

7        betecknar biuppslag och vissa bibliografiska anmärkningar

8        gäller sökingångar för serier, hyperlänkar

9        är hänvisningar eller automatiskt genererade uppgifter som SAB-klassning i klartext o dyl.

Delfältskoderna i LIBRIS består av bokstäver. Ett delfält är en separat identifierbar del av ett fält. Det föregås av ett tecken för delfältet. Olika koder används för olika upphov. T.ex fält 245 titelavsnitt: delfält a markerar att huvudtitel följer, b att undertitel följer, c att en upphovsman följer osv..

Indikatorerna har olika uppgifter i olika fält. Deras uppgift är att tala om på vilket sätt fältet skall behandlas vid katalogisering. Det finns första och andra indikator (se olika typer i kap 1.3 nedan). I LIBRIS finns första indikator 0 eller 1 i fält 245. Vid 0 om man inte vill ha titeln som uppslag och 1 om titeln skall vara uppslag. Andra indikator är 0-9, vilket markerar antalet tecken i en artikel eller andra ord (bestämd eller obestämd artikel t.ex), som inte är filerade (ordnade i följd: i en bestämd ordningsföljd, i flerledade uppslag).

(Positionering: att använda ISBD-tecknen på rätt sätt och på rätt ställe).

Formatering innebär att man registrerar i datorn de uppgifter man bestämt vid katalogiseringen. Man skall alltså inte gå igenom alla fält och delfält i nummerordning för att se om de passar. Undantagen är de maskinella eller bibliografiska fält som finns för att identifiera en post: 000 postetikett, 008 informationskoder, 041 språk (om man ej använt fält 000 delfält g), samt en del andra fält eller delfält för sortering och filering (Benito (b), ss 44-45).

1.2.1 MARC

MARC-post betyder Machine-Readable Cataloging record. Det innebär att en speciell typ av maskin, en dator, kan läsa och tolka data i en katalogpost. Katalogpost är detsamma som bibliografisk post, eller den information som brukar visas på ett katalogkort. De viktigaste delarna i denna post är:

1. en beskrivning av ämnet

2. Huvudingång och biuppslag

3. Ämnesord

4. Klassifikationssignum

För beskrivningen använder bibliotekarier reglerna i Anglo-American Cataloguing Rules, 2nd ed., 1988 revision (kallad AACR2R). Beskrivningen innehåller flera fält, se kapitel 1.1 ovan. Reglerna i AACR2R visar på regler för ”ingångar” till posten, punkt 2 ovan. Där beskrivs också formerna för dessa ingångar.

Library of Congress i USA hade tidigare LC MARC formatet som idag har blivit MARC 21 formatet och standard i många biblioteks dataprogram. All dokumentation finns publicerad i MARC 21 Format for Bibliographic Data.

Varje bibliografisk post är indelad i fält, det finns ett fält för författare, ett för titel osv... Dessa fält delas sedan in i delfält. MARC-fält markeras med tresiffriga koder (sk. ”tags” eller på svenska: MARC-fält). En tag identifierar fältet, vilken sorts data, som följer. De mest vanliga taggarna är:

010 tag   markerar Library of Congress kontroll nummer

020 tag   markerar det internationella standard bok numret (ISBN)

100 tag   markerar en personnamns ingång (författare

245 tag   markerar titelinformation (vilket inkluderar titel, annan titelinformation och

              upphovsuppgifter)

250 tag   markerar upplaga

260 tag   markerar information om publikation

300 tag   markerar fysisk beskrivning

440 tag   markerar serie samt kompletterande ingångar

520 tag   markerar anmärkning och sammanfattning

650 tag   markerar ämnesord

700 tag   markerar personnamn som kompletterande ingång (medarbetare, redaktör

               eller illustratör)

I MARC poster används 10 % av tags ofta och mycket, de övriga 90 %:en används ibland och sällan.

Indikatorer är de två teckenpositioner som följer efter varje tag (med undantag för fält 001 till 009). En eller båda av dessa kan användas som idikator. I några fält, används bara den första eller den andra positionen, i vissa fält används båda och i vissa fält, som 020 och 300 fälten, används ingen av positionerna. När en indikatorposition inte används, sägs den vara ”undefined” och positionen lämnas blank.

Varje indikator är ett nummer mellan 0 till 9 (kan vara bokstäver, men ovanligt). Indikatorerna är två enskilda nummer. En första indikator 1 i titelfältet: 245 10, indikerar att där skall vara en separat titelingång i katalogen. En första indikator o: 245 0- , indikerar att ett huvuduppslag skall göras på titeln.

Den andra indikatorn markerar hur många tecken som skall bortses av datorn vid sorterings- och fileringsprocessen. T.ex 245 14: The emperor´s new clothes, vilket tar bort ”the” samt ett blanktecken och fileringen börjar då på emperor´s...

Delfält är markerade med delfältskoder och avgränsare för delfälten. En delfältskod är en bokstav (gemen), företrädd av en avgränsare. En avgränsare är ett tecken som används för att separera delfälten åt (i GuiCat är det pipe: | ). Varje delfältskod indikerar vilken typ av data som följer. Exempel:

300   |a675 p. :|bill. ;|c24 cm

Delfältskoderna är |a för sidantal, |b för övrig fysisk beskrivning och |c för storlek.

Dessa tre typer av innehållsbestämning: tags, indikatorer och och delfältskoder, är nycklarna till MARC21-systemet. De tre typerna av innehållsbestämning är snabbkommandona som ahnterar och förklarar den bibliografiska posten.

Det finns några generella regler som hjälper till att definiera vad alla nummer som anvönds som fält-tags betyder. (XX betyder en grupp av relaterade tags. T.ex 1XX hänvisar till alla tags i fälten 100: 100, 110, 130 osv..):

0XX Kontrollinformation, nummer, koder

1XX Huvudingång

2XX Titlar, upplaga, upphov

3XX Fysisk beskrivning

4XX Serietillhörighet

5XX Anmärkningar

6XX Ämnesord som biuppslag

7XX Andra biuppslag förutom ämnesord och serie

8XX Biuppslag på serier

9XX används för lokalt bruk, som t.ex lokala strecketikettsnummer. (X9X i varje grupp används också lokalt: 09X, 59X etc., utom 490).

Uppslag (huvuduppslag, ämnesord och andra biuppslag) är viktiga delar i en bibliografisk post. De flesta uppslag finns i:

1XX fält (huvuduppslag)

4XX fält (serietillhörighet)

7XX fält (Andra biuppslag förutom ämnesord och serie)

8XX fält (Biuppslag på serier)

Detta är fälten som är under auktoritetskontroll, vilket innebär att man följer en erkänd eller etablerad form. Vanligen väljer en katalogisatör ämnesord och namnformer från en godkänd lista. Lokalt är ”lokal auktoriteskontroll” viktig, den gör att alla uppslag för samma person eller samma ämne, utformas på exakt samma sätt.

Fälten som kräver auktoritetskontroll är också de fält som använder parallell tag-konstruktion: i allmänhet i fälten 1XX, 4XX, 6XX, 7XX, kommer ett personnamn att ha minst två siffror 00. Därför för ett huvuduppslag (1XX) dvs. ett personnamn (X00) är den korrekta taggen 100. För ett ämnesord (6XX) som är ett personnamn är taggen 600 osv. Detta parallella innehåll ser ut så här:

X00 Personnamn

X10 Institutionsnamn

X11 Konferneser

X30 Uniforma titlar

X40 Bibliografiska titlar

X50 Ämnestermer

X51 Geografiska namn

Genom att kombinera denna med listan ovan med 0XX, 1XX, 2XX osv.. , ser man att om ämnet för en bok  (6XX) är en person (Lincoln, Abraham), kommer taggen att bli 600. Om ämnet för en bok är ett företag (Apple Computer, Inc.) blir taggen 610. Om ämnet för en bok är ett ämne (Järnvägar), blir taggen 650. Om ämnet för en bok är ett land (USA), blir taggen 651. Ett biuppslag (7XX) för en medarbetare (ett person-namn) får taggen 700.

MARC-posten innehåller information med bl.a (se ”Head” i: 1.5 nedan) och sedan 008 fält med fasta fältkoder (se: 1.5 nedan). Detta fält med delfält kan användas för att identifiera och återvinna poster som matchar speifika kriterier. T.ex finns det en kod i detta fält som indikerar om en bok är storstil, en kod för barnböcker, en kod som identifierar språket i texten osv.. Odefinierat delfält måste innehålla antingen blanktecken eller en pipe: | .

(What is a MARC record and why is it important? : understanding MARC Bibliographic: Parts 1-6).

1.3 Vanligt använda MARC-fält

Denna översikt (vilken bygger på ett folkbibliotek: MSB MARC : MSB:s version, samt på: MSB MARC) innehåller vanliga MARC-fält i katalogposter, varav vissa tillämpningar giltiga för det lokala biblioteket. Det är bara en del av de fält som existerar. För information om det fullständiga Marc 21- formatet se url (hemsidesadress): http://lcweb.loc.gov/marc/.

Allmänna kommentarer:

1. Skiljetecknet som finns mellan delfälten är ”tilde” : | Detta tecken får man genom att samtidigt trycka på >< och Alt Gr.
2. I MARC-fälten där raden börjar med information som skall ligga i delfält |a skriver man inte själva |a. Finns däremot i andra, tredje osv.. delfält skriver man dock a|.
3. Varje tilde: | med en bokstav genererar ett mellanslag.
4. Interpunktionen mellan de olika delfälten måste skrivas in.
5. MARC-fält och delfält som kan upprepas markes i denna översikt med ”R”. Övriga kan ej upprepas.
6. 1:a ind. och 2:a ind. är första och andra indikatorerna för bestämning av uppgifter som läggs in i katalogposten.

I varje huvudfält eller MARC-fält kan finnas sk. indikatorer samt delfält enligt nedan:

1.4 Katalogisering i GuiCat

En ny katalogpost skapas genom att man trycker på File-New, markering av mall i lista om man vill ha en template. Klicka på: öppna.

Ändra KATDAT (katalogiseringsdatum) till dagens datum genom Ctrl+W, eller ställ markören vid KATDAT-fältet och högerklicka och välj Use Today´s Date.

Man kan under tiden man katalogiserar kolla hur posten kommer att se ut genom att använda OPAC-visningsknappen. Alla uppslag kan kollas med knappen Verify Headings. Enstaka rader kan också kollas genom att man ställer markören på den rad man vill kolla och trycka Ctrl+G, alternativt högerklicka och välja Verify Heading. Det är framförallt bra vid kontroll av ämnesord.

För att spara en katalogpost som mall öppnar man den bibliografiska posten och klickar på File- Save as template. Skriv sedan in namnet på mallen (se vidare hur man skapar en mall/förlaga/template för katalogiseringen: 17.1).

1.5 Katalogiseringsmall: praktisk användning av fält, delfält och indikatorer

(Exempel från GuiCat, i Innopacs system Millenium, av företaget Innovative, USA).

(För praktiska anvisningar hur man skapar en förlaga/template/mall: se kapitel 17.1).

1. Kolla alltid uppslag först dvs. ämnesord som finns i importerade poster: ämnesord: tryck ”B” alltid, då får man upp de ämnesord som redan finns registrerade i katalogen och de som ej är med där (* : unik, dvs. finns ej tidigare), dvs. vilka etablerade namnformer som finns i andra poster i katalogen visas . Dessa kan man sedan kontrollera i t.ex SAB:s ämnesordskatalog. För att kolla enskilda fält ställs markören framför ordet i ”subjeckt”. De enskilda fälten kontrolleras mha Ctrl+ G (finns även under: Tools-Explain codes-Verify heading).

Rutan med A i: gäller för specialbokstäver, om detta behövs vid katalogiseringen.

2. Börja med boken, stryk under 1:a ordet i titeln på titelsidan eller författare (=huvuduppslaget), sedan skrives signum (katalogiseringssigel) och accessionsstämpel sättes på titelbladet. Skriv signumet i boken under stämpel.

Skriv ”Småtryck” i boken om det är en skrift på under 32 sidor.

3.Tryck ner ”Ctrl T” (Enter Field): detta ger information om MARC-tags (se bilaga 3) som används i systemet och vad de innehåller för typ av beskrivning av mediet.

4. Importerade poster från t.ex Libris eller BURK: detta kräver oftast nya MARC-fält och sk. tags (se bilaga 3): tryck på ”Enter a valid field group Tag for” (eller CTRL+T, detta är en fältbeskrivning över vila Tags som finns). Använd t.ex MARC= y och i fält: 041 90= L. Glöm ej 008-fältet i Libris-poster, här måste korrigeringar göras, vilket visas på längre ner: under 008-fältet. Låt fälten 001 samt 003 stå kvar. Även tidigare poster som finns inlagda från LIBRIS måste kollas i 008-fältet. Kan finnas ”Error” i dessa vid konverteringar.

5. Markera ett fält: tryck Enter: kollar MARC-fältet vad det skall innehålla osv..

6. Vid tidningar, tidskrifter, årsböcker sk. periodika (p) : gå in på exemplarposten och skriv:  ”B, C, lägg till V: volyme, t.ex: 1855- eller: 1855-1862.

”Head”, eller postetiketten, i katalogiseringsmallen: här skrivs i följande ordning:

a)      språket in: ”lang” (t.ex:): swe

b)      Skip: filering 0-

c)      location: ex. hb för huvudbibliotek

d)      cat date: dagens (ctrl w)

e)      bib lvl: m (=monografi, s= serie)

f)        mat type: a (eller e, t.ex)

g)      Bcode3: - (eller annan beteckning för scoopad katalog, t.ex: m; lokalsamling)           

h)      country: sw (Record,  created, updated, revisions: ändra inget!)

De variabla fälten: Tryck ”Ctrl E”: man kommer in i 008 fältet (bibliografiska koder), här skrivs följande in:

(exempel på ”vanlig svensk monografi”, dvs. skrift i enskilt ämne)

a)      rec stat: n  (=ny post, ej ny bok. Även c, a och p används. Vid d=deleted: ändra till n eller c) .

b)      rec type: a (är default för språkmaterial. Ändras om det gäller noter, kartor, video etc. Se koderna i rullgardinsmenyn).

c)       bib levl: m (eller t.ex: b för del i serie; ”serial component part”, s för ”serial”: periodisk publikation eller årsbok)

d)      Enc levl: blank = full level, dvs. Högsta bibliografiska nivå. Om blank vid import från LIBRIS (=Nationalbibliografisk nivå), låt vara kvar. För lokalt bibliotek gäller normalt: 7 (=biblioteksnivå) eller 4 (=verknivå) vid förkortad katalogisering.

e)      Cat form: a

f)        Arc ctrl: blank (=no specified type of control).

g)      Date ent: dagens datum vid nykatalogisering (katalogiseringsdagen), men behåll det datum som står vid importerad post.

h)      Dat type: s (=single date för monografier), annars c för periodika och d för upphörd periodika, r för ny tryckning (i Date One nytryckets år, i Date Two årtal för utgivning/fösta tryckning). Att använda r är inte fel, men inte nödvändigt, kan alltså ligga kvar om det följer med vid import. q (= questionable date, vid t.ex [1991?] i fält 260 c.

i)        Date one: utgivningskår, startår för periodika.

j)        Date two: slutår när man ändrat Dat Type från c till d, alltså avslutar periodika. (Vid fastställt årtionde: [199-] i fält 260 c, skrivs s i Dat Type och 199u i Date One).

k)      Country: t.ex: sw. För böcker utgivna i USA, Storbritannien och Kanada sötter LIBRIS xxu, xxk resp. Xxc. Lokalt ändras detta och sätts: us, gb och ca.  

l)        Illustrat1: blank= inga illustrationer eller a = illustrationer (Illustrat2-4 används ej, men behöver ej tas bort vid import). (Lokalt används vid nykatalogisering enbart termen ill. I fält 300. Som ill. Räknas inte flödesschema, diagram, tabeller, musiknoter, faksimil, spelkortsavbildningar och diagram över pjäsställningar i schack). Kartor och bildskärmsavbildningar (även med enbart text) betraktas som illustrationer.

m)    Audience: blank, j för barnböcker.

n)      FormItem: blank eller d för storstil, f för punktskrift etc. Se rullgardinsmenyn för koder.

o)      Content1-4: blank, från LIBRIS kan komma m för doktorsavhandling.  

p)      Govt pub: | no attempt to code (blank), vid import låt stå kvar.

q)      Conf pub: | no attempt to code (blank) , vid import låt stå kvar.

r)       Festsc: | no attempt to code (blank)  (ta bort error på dessa, t.ex vid importerade poster)

s)       Index: | no attempt to code (blank)

t)        Undifine: blank

u)      Litt form: 0 (non fiction), 1 (fiction) Vid importerade poster: låt stå.

v)      Biog: blank för icke biografiskt material (men: a-c för biografier)

w)    Language: fylls i, t.ex: swe (Und. : Undefined används vid okänt språk).

x)      Modified: blank

y)      Cat Srce: d (other), om man själva skapar posten (vid importerad post: låt kod stå kvar, t.ex c = biblioteksnivå eller a = nationalbibliografisk nivå).

Alla ändringar i fält 008 sparas m h a Ctrl+E.

Fält, delfält och indikatorer, exempel på användning och struktur:

000       Postetikett:

001     

003     

008        020904s2002    sw           |000 0aswe  nam (svensk bok, katalogiserad 020904, monografi).

020 --      ISBN, ISSN osv.. nr

035        

040        

041 0-     swe (språkkod)

041 0-     swe|beng (sammanfattning på språk, se fält 546!), (dubbelspråk, t.ex =parallelltext, på 2 språk, ingen pipe b! Skrives istället, t.ex: sweger)

041 90    svenska   (parallelltext: t.ex:  svenska,|atyska  )

042        Vid importerad post:

084 --     Katalogsignum  (kolla om signum redan finns i GuiCat i katalogiserinsmallen: 3:e mappen överst från vänster!)

084  --    Katalogsignum (enl. Svenska klasssifikationssystemet SAB)

092 0-    Hyllsignum (bokens hyllplacering enligt lokala bibliotekskoden) Det kan vara skillnad mellan hyllsignum och hyllplats (shelfmark) som skrives in i exemplarposten: olika avdelningar kan placera mediet på olika hyllsignum.

100 1-    Efternamn, Förnamn,|dfödelseår- ,|gpseud. för (skriv rätta namnet), (kolla alltid födelseår i Libris! Hittas ej året skrives i fält 997: Ej hittat födelseår på författaren.Tänk på: komma efter förnamnet!, klamras aldrig även om författaren ej är på titelbladet!), (kolla andra poster i bibliotekskatalogen med samma författarnamn om fördelsår korrekt finns inskrivet)

100 2-    Bauer Alfredsson, Betty (dubbelnamn: se fält 900 10)

110 1-     (institutioner som upphov, skriv det hellre i 245 |c. Samt i 710 2- )

110 2-     (institutioner som upphov, skriv det hellre i 245 |c. Samt i 710 2- )

244 --    |sOrig:s titel:|aOriginaltitel|p(språk), (ej sökbara i lokal katalog i titel, men i valfria sökord)

245 1-   Huvudtitel :|bundertitel : nästa undertitel. |nDelnummer  ,|pDeltitel /|cUpphovsuppgift ; påföljande upphovsuppgift, om ej samma typ av upphov. Vid samma typ av upphovsuppgift: , (=kommatecken), finns titel endast på omslaget: använd den som primärkälla! Använd ej klammer: […], även om titel ej finns på titelbladet. Ta bort ev. punkter, kolon, komma och bindestreck i titeln. Mellanslag, kolon samt |b innan undertitel. Undertitel alltid liten bokstav. Upphovsuppgift alltid mellanslag innan:  /|c.  Alltid små bokstäver utom vid namn: 1:a bokstaven versal: Förnamn, Efternamn. Inom klammer [  ] om ej på titelbladet (KRS  1.1 F5: fler än tre författare, skriv första författaren sen uteslutningstecken: .... Vid institution: skrivs även namnet i fält 710 2- .

Semikolon ; mellan två olika, men sammanhållna kapitel eller skrifter, annars vid olika skrifter eller åtskiljda kapitel , kolon.

246 11  |iParallelltitel:|aTitel (på annat språk)

246 14 |iOmslagstitel:|a (skriv sedan titeln här! Dvs. annan titel…), (se fält: 740 0! 246 ej sökbart i lokal bibliotekskatalog), (Omslagstitel: en avvikande titel= på annan plats än titelsidan, dvs. två olika titlar finns samtidigt på mediet)

250 --   Upplaga (ex: 1. uppl.)

255 --   Skala 1:10 000 (t.ex)

260 --   Förlagsort :|bFörlag,|cUtgivningsår   t.ex: Malmö,|c1899  (|etryckeriet|ftryckort : skrives ej alltid i lokal bibliotekskatalog, men följer med importerade poster från Libris: låt stå kvar. Tillägg, vid importerade poster: mellanslag efter utgivningsår sedan:

,|cUtgivningsår ; |etryckort :|ftryckeriet), (Ej inom klammer om ej på titelbladet, om primärkällan är försätts- eller sista sidan!), (Mellanslag innan kolon och efter förlagsort! Förlag i klartext! Inget mellanrum efter förlag och komma!)

300 --   Fysisk beskrivning, t.ex:

[2] (opaginerade sidor, dvs. utan numrering, inom klammer)

xxx s., 3 pl.-bl. :|bill., kart.+|ebil., karta (punkt: . behövs ej efter t.ex kart, kommer automatiskt i GuiCat, |ebil., kart: endast lösa, ej sådana i löpande paginering=sidor, paginera= ”förse sidor med nummer i ordningsföljd”).

Punkt efter ill.  (pl.-bl. = planschblad, samt bilagor: ”lösa”, ej paginerade= […]. Varje sida = 1 pl.-bl, bl= blad=löpande numrering, men med text på endast 1 sida!), (storlek på medier, tillägg:   ;|cxx cm), (Småtryck: mindre än 32 sidor!)

”I löpande följd”: 221 s. samt 1 opaginerad sida blir: 212 s.

Så fort man ej följer pagineringen skall det stå inom klammer.

Förtydligande: Blad, med text på en sida, eller planschblad med illustrationer på en sida, kan vara både lösa och opaginerade. Planschblad är illustrationer med förklarande text, ej ingående i huvudpagineringen i mediet.

Andra ex:

 [8] s. , med paginerade och opaginerade sidor sammanslaget. Två sviter, t.ex 10 paginerade sidor samt 8 opaginerade: 10, [8] s.

KRS 2.5 B4: ej paginerade alla sidor utan bara varannan sida:  31 (dvs 62] s.

Punkt: t.ex 95 sidor samt illustrationer: 95 s. :|bill.

Alltid punkt även utan illustrationer, t.ex: 34 s.

Olika sviter sammanslås, följande paginering i bok, t.ex: I-XI, I-V, XIV-XVIII. Sammanslås till: [XX] s.

Om paginering är t.ex 1-92, 1-8, i boken sammanslå till: [100] s.

362 0-  Alfanumeriska och/eller kronologiska volymbeteckningar (periodika)

Exempel:

362 0  Årg. 16(1970): nr 1-

440 -0  Serietitel ;|vnummer i serien (Anges alltid för tidskrift! (årgång behövs ej, år t.ex: 1914:27), (Mer än 20 annonssid. = skriv ut: annonssid.) (OBS, använd ej 440 –0 mer än till monografi i serie, dvs. m i bib lvl i 008 fältet, alltså ej till huvudtitel på serie), I fält 245 10 skrivs namnet på monografin som del i en serie, och i fält 440 -0 skrivs huvudtiteln på serien (en periodisk publikation ingår ej i en serie och där används ej fält 440 –0 utan istället fält 500 -- samt 362 0-).

500 --   Allmän anmärkning (Duplikat: skrives Duplic i katalogen. Övriga t.ex: Särtryck, Xeroxkopior, Donation),

Exempel på allmän anmärkning:

Titeln från omslaget

Parallelltext på svenska och engelska

(Vid parallelltitel skall denna läggas även i fält 740 0- vilket är sökbart, se:

KRS 1.7 B3)

HUVUDPOST-PERIODIKA

Numrerad upplaga, Dedikation, eller: Sammanbundet verk  (Sökbart. Kan läggas i 740 0- , se KRS: 1.7B3).

Om 2 typer finns för samma media som katalogiseras: gör ett till nytt 500-fält.

502--    Diss., Ort (uppsatser, ex: Diss. Stockholm : Univ., 2002), (Magisteruppsats.: skrives i lokala katalogen som t.ex: Examensarbete)

520      Exempel: Författarens doktorsavhandling ( dvs. förtydligande av Diss. Eller Lic…)

505 8-   Innehåll: allt innehåll eller vid delar: Innehåll bl.a.:  ..., om det är en titel eller dyl., första bokstav versal. Vid hela innehållet t.ex:

Småstaden blir stor / Oscar Bjurkling. Malmö stads förvaltning / Pär-Erik Back.

(mellanslag mellan titel och / samt mellan / och författaren, även mellanslag efter punkt och ny titel). Fältet är sökbart i lokalt bibliotek på valfri sökord (på alla orden), men ej i titelsökning.

Vid sidangivelser: (s. X-X)

t.ex: Innehåll bl.a.: Malmö stads historia (s. 83-119)

546 --   Språkanmärkning (t.ex: Sammanfattning på engelska, även parallelltext) t.ex: 

Text på svenska och engelska

Parallelltext på svenska och engelska

600 10  Efternamn, Förnamn,|dfödelseår- (Personnamn som ämnesord)

610 2-   Föreningens namn som ämnesord, t.ex en bok om Gatukontoret, eller rockgrupp..

611 --   Allmänna svenska lantbruksmötet|n(18 :|d1896 :|cMalmö) (=exempel) (mellanslag efter volym, samt parentes för allt), (innefattar: kongresser, möten...)

653 --   Ämnesord (obestämd form, plural . Vad boken handlar om, inte vem som gjort den, eller är institution för den osv…)

653 --   Skåne (ex. på specialsamlingar: t.ex många böcker om skåne i en lokalsamling på ett bibliotek)

700 1-   Efternamn, Förnamn,|dfödelseår- (medförfattare, utgivare, redaktörer) (700 fält: hänvisning till upphovsmän! Medverkande i 700 1-. Biuppslag på de som nämnts i 245-fältet, utom: 1:a författaren, eller om endast 1 författare: använd ej 700 1-.

2-3 författare eller medverkande, t.ex tecknare osv..: nämn endast 2:a och 3:e författaren här. (är det en person, 2:a upphovsman, nämn denne i 700 1-). Fler än 3 författare: nämn endast 1:a i 700 1 ) (|e medarbetare, behövs ej nämnas lokalt)

700 2-   Efternamn, Förnamn (anv. endast vid dubbelnamn på medförf!)

710 2-   Biuppslag institutioner, t.ex: Malmö.|bStadsbyggnadskontoret (som upphov, även vid bara en uppgift i 245 |c skall detta fält fyllas i).

Nusvensk stavning, annars skall två stycken 710 2- fält användas.

(Vid institution och upphovsman som gemensamma författare av t.ex examensarbete: ange ej institution som upphovsman).

740 0-   Annan titel (t.ex två olika böcker i samma volym), (även normaliserad titel: nutidssvenska!, även: Omslagstitel= avvikande titel mot titelsidan, se: fält 246 14)

740 -- (Titel på parallellspråk, t.ex: 740 4- , filering vid t.ex: ”the”: obestämd artikel))

866 --   |bHB Malmösamling (resp. Skånesamling):|oårtal.. (=gäller för periodika!)

900 10  Alfredsson, Betty Bauer|uBauer Alfredsson, Betty (dubbelnamn: se fält 100 2-)

907 00  Katalogisatörens sign.|zkatalogiseringsdatum (t.ex: ab|z021102..)

952 00  Hyllsignum (endast ibland för nya böcker, lokalt på bibliotekets olika avdelningar)

997      Här kan anmärkningar göras, (t.ex: denna författare är nog inte densamma som

            är född 19xx...)

Att skapa exemplarposter till den bibliografiska posten i GuiCat:

(Glöm ej att spara mellan varje moment: b, c, v...)

Item:  skriv b etikett (ex.nr)

c hyllplats, kolla i bok på accessionsstämpel samt vilka signum som är aktuella på biblioteket (t.ex skriv M, Fc eller Abz Malmö stadsbibliotek i klartext!), (skriv avvikande c, om det finns andra ex. av titeln på andra avdelningar på biblioteket).

Om fel i ex.posten: klicka på ”Reformat” (en ruta eller ikon i marginalen överst som ser ut som ett vikt papper!)

Importerade poster: Nya MARC-fält: ”Enter a valid field group Tag for”

MARC (041 )=Y . Utom 041 90= L (language), glöm ej 008-fält för Libris-poster som på lokalt bibliotek skall ändras eller redigeras.

Glöm ej att skriva in ”Småtryck” i boken (om mindre än 32 sidor), samt i exemplarposten under ”Location”.

2 ISBD-tecken: de vanligaste

Interpunktion eller ISBD-tecken används för att göra en katalogpost i en databas mer begriplig och överskådlig. (Denna interpunktion överföres sedan till stora delar till den formaterade bibliografiska posten i digital form).

Varje nytt avsnitt (författare, titel osv.., se KRS 1.0B  skrivs: . – (punkt, mellanslag, bindestreck, mellanslag),

ISBD-tecken (utom punkt och komma) föregås och följs alltid av mellanslag.

(Källa: Berntsson (a), ss 18-19).

2.1 Beskrivningsnivå

I KRS 1.0D2 finns beskrivningsnivå 2 upptagen (normalnivå för bibliografiska poster, upprättade av registrerande LIBRIS-bibliotek: Fullständighetsnivå (000/17 : 7), biblioteksnivå). Liksom beskrivningsnivå 3 (nationalbibliografisk nivå). Monograrienheten (NBm) och Periodicaenheten (NBP) vid Kungliga Biblioteket (KB) katalogiserar svenska publikationer. Katalogiseringen görs i forskningsbibliotekens databas LIBRIS. Vid katalogisering tillämpas Katalogiseringsregler för svenska bibliotek (KRS). Det material som katalogiseras för Svensk bokförteckning och Svensk peridicaförteckning katalogiseras enligt beskrivningsnivå 3. En fullständig katalogpost kan omfatta följande element:

Huvudtitel = Parallelltitlar : övrig titelinformation / första upphovsuppgift ; varje påföljande upphovsuppgift. – Upplaga / första upplagespecifika upphovsuppgift ; varje påföljande upplagespecifika upphovsuppgift, påföljande upplageuppgift / upphovsuppgifter specifika för påföljande upplageuppgift. – Medie- eller publikationsspecifika uppgifter. – Första utgivningsort etc : varje påföljande svensk utgivare etc, utgivningstid etc (tillverkningsort : tillverkare, tillverkningstid). – Omfångsuppgift : överiga fysiska detaljer ; mått + bilagor. – (Series huvudtitel = series parallelltitlar / upphovsuppgift till serie, series ISSN ; numrering inom serie. Underseries titel, underseries ISSN ; numrering inom underserie). – Anmärkning(ar). – Standardnummer (bestämning) ; anskaffningsvillkor

Samtliga dessa element redovisas dock inte i de tryckta förteckningarna. De publikationer som inte medtages i Svensk bokförteckning eller Svensk periodicaförteckning katalogiseras av KB på beskrivningsnivå 2 (biblioteksnivå).

Klassificering av publikationerna sker i huvudsak enligt Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 7., omarb. Uppl., 1997.

Fullständighetsnivå 7, biblioteksnivå (jfr KRS 1.0D2, beskrivningsnivå 2) i LIBRIS:

020           |aISBN

245 00     |aHuvudtitel :|bövrig titelinformation = parallelltitel : övrig parallell

                titelinformation /|cförsta upphovsuppgift ; varje påföljande upphovsuppgift

250          |aUpplaga /|bförsta upplagespecifika uppgift

260          |aFörsta utgivningsort etc. :|bförsta utgivare etc., |cutgivningstid etc.

300          |aOmfångsuppgift :|bövriga fysiska detaljer

440   0    |aSeries huvudtitel / upphovsuppgift till serie |xseries ISSN ;|vnumrering

               inom serie. |pUnderseries titel, underseries ISSN ; numrering inom under-

               serie |9form för filering

Dessutom tillkommer att den bibliografiska posten måste förses med nödvändiga sökelement, främst huvuduppslag (fält 1XX) och biuppslag (fält 7XX) och tillämpliga generella ämnessökelement (fält 050-08X resp. 6XX). För bestämning av huvuduppslag, följ reglerna i KRS, Kap. 21.

Kommentarer:

Fält 02X (standardnummer)

i)     Ev. ISBN med bestämningar placeras i fält 020; finns flera ISBN upprepas fältet,

ii)    Ev. ISSN med bestämningar placeras i fält 022: finns flera ISSN upprepas fältet; 

       anskaffningsvillkor för seriell publikation placeras i 037 |c,

iii)  Standardnummer andra än ISBN och ISSN anges i fält 024 (annat

       standardnummer, t.ex ISMN), fält 027 (ISRN eller annat standardnummer för

       tekniska rapporter), fält 028 (editionsnummer m.m.) eller fält 030 (CODEN),

iv)   ISBN, ISSN och ISMN registreras med bindestreck.

Fält 245 (titel och upphov)

i)     Ind. 1 saknar betydelse ur system-/söksynpunkt, och kan generellt sättas till ”0”

       (ej titelbiuppslag),

ii)    Ind. 2 anger antal icke-filerade tecken (0-9); observera att även inledande

       klamrar, citattecken och liknande skall fileras bort,

Exempel:

245 01   |a”Erotikk og galskap”...

245 04   |aThe stranger from...

245 03   |aEn historisk sommar…

245 01   |a-in real time

245 05   |a”The eye that… “

iii)     Delbeteckning som föregår första upphovsuppgift placeras i eget/egna delfält |n

         (delnummer) eller |p (deltitel),

iv)     Parallelltitel och annan titelinformation (inkl. delbeteckning m.m.) som följer

         efter första upphovsuppgift skal placeras i delfält |c (upphov och därpå följande

          del av titelinformation),

v)      Parallelltitel redovisas även via fält 246 med ind. 1 = ”3” och ind. 2 = ”1”,

vi)     För medietyper andra än tryckt text (000/06 a) anges även allmän medieterm i

         245 |h (inom klammer).

Fält 440 (serie)

i)     Ind 2. anger antal icke-filerande tecken (0-9); observera att även inledande

       klamrar, citattecken och liknande skall fileras bort,

ii)    Serieuppgift som ej skall bilda biuppslag placeras i fält 490 med ind. 1 = ”0”;

       fältet är avsett för registrering av delar i serier där seriehuvudpost ej behöver 

       göras (t.ex. Oxford science publications, Java series, Penguin books):

       Biblioteksnivå, fullständighetsnivå (000/17) 7:

             490 |aSeries huvudtitel / upphovsuppgift till serie, |xseries ISSN ; |vnumrering

       inom serie. |aUnderseries titel, underseries ISSN ; |v numrering inom underserie

iii)   Finns avvikande biuppslagsform/serietitel placeras serieuppiften istället i fält 490

        med ind. 1 =”1”, och huvuduppslagsformen (=seriehuvudpostens titel) i  

        tillämpligt fält 800-830

Komplettering med titelbiuppslag rekommenderas i åtminstone följande fall:

i)   gör 740-uppslag på pregnant deltitel som önskas sökbar via strängindex ”Titel<”

     (non-keyword),

ii)   gör även 740-biuppslag på deltitel/parallelltitel som innehåller inledande artikel     

       eller annan icke-filerande information: antal icke-filerande tecken anges via 740,

       ind. ”1”.

Vid behov kompletteras även med anmärkning(ar) i tillämpligt fält 500-586.

För övrig titelinformation och parallelltitel : övrig parallell titelinformation: KRS 1.1E5: ”Återge övrig titelinformation efter den huvudtitel, den del av huvudtiteln eller

den parallelltitel till vilken den hänför sig”.

ISSN: KRS 1.0D2, anm. 3: ”endast ett ISSN anges, se 1.6H4.”

Form för filering (delfält |9 endast då serienumrering är flerledad eller då 440/8XX|v innehåller delord, klamrar eller andra specialtecken.

(Libris katalogisering : Fullständighetsnivå 7, biblioteksnivå (jfr KRS 1.0D2, beskrivningsnivå 2): Kungliga biblioteket, LIBRIS-avdelningen, 2002-05-04)

3 Import av poster

Överföringsprotokoll z39.50 används vid import. Glöm ej Date Ent i importerade poster (”stripade” poster: ej fullständiga).

Från LIBRIS kan stå i fält 092 NB (betyder: ingår i SvB: Svensk bokförteckning). I fält 084 kan stå: |2kssb|7 (=Katalogiseringsregler för svenska bibliotek, upplaga 7. Eller t.ex: Kssb7/ ( vilket betecknar SAB 7:e uppl.). Vidare kan fälten 001 samt 003 tas bort, men endast vid ändringar i posten/-erna. Fält 245 00 kan stå kvar utan ändringar.

I BURK finns ej födelsår medtagna, måste läggas till. Inget 084 fält finns, katalogsignaturer måste läggas till, målgruppstillägget ,u skall ligga sist i katalogsignaturen.

Om posten innehåller ett fält 240 med en originaltitel, ändra fältkoden till 244 00 och lägg till: |sOrig:s titel:|a. Detta är viktigt, annars blir det originaltiteln som visas i träfflistan när man söker på författare.

Vid poster med förkortad katalogisering av skönlitteratur, ändra i 250-fält och 260-fält, så att lokal praxis följs:

Ex:

250   |bOriginalupplaga     (Obs att |e ersätts med |b här).

260   |bBonnier,|c2001

Ta bort första indikatorn 0 i 260-fältet. Skriv in rätt ISBD-interpunktion mellan delfälten.

Ej 300 fält, måste läggas till antal sidor och ev. uppgift om illustrationer.

Om det finns ett seriefält, 440 00, tag bort första indikatorn och ändra andra indikatorn om serietiteln börjar på bestämd eller obestämd artikel eller dylikt. Lägg till ISBD-tecknet ; före |v.

Ej 5XX fält, måste läggas till anmärkningar vid behov. Ej medförfattare etc., i 7XX fält, måste läggas till biuppslag på medverkande upphovsmän vid behov. Vid datum i 008 fältet fattas ibland första siffran, t.ex: 11228. Lägg till 0: 011228.

Tag bort överflödiga blanktecken mellan delfält, byt ut klammer <> mot [ ].

Vidare lägg som vanligt in språkfälten 041 0 eller 041 1 samt 041 90. Tillfoga hyllsignatur i 092 0 och eventuellt ämnesord i 6XX-fält.

Vid import gäller att inga uppgifter i fält 008 skall ändras, bara ändra uppenbara felaktigheter. Vad gäller poster från BURK kommer oftast första siffran i inläggningsdatumet ej ut, vilket medför förskjutningar av alla koder. Det bästa är att lägga till den felande siffran i årtalet på 008-raden, innan man öppnar 008. Vidare att gå igenom koderna i 008-fältet. Samt använder funktionen ”Verify headings” för namn, signa och ämnesord.

984 fält vid importerade poster från LIBRIS: ta bort fält 984 samt överflytta till fält 653 på lokalt bibliotek, dvs. okontrollerade ämnesord.

952 fält tas bort i lokala bibliotekskatalogen.

Automatiskt genererade klassifikationskoder ger ämnesordsfält med klassifikationskoden i klartext. I LIBRIS motsvarar detta fält 976 0- .

I BURK fält 681.

3.1 Fält 001

Vid import av poster från LIBRIS och BTJ (Biblioteksstjänst: BURK) medföljer oftast uppgifter i fält 001, t.ex:

001   BTJ0650215X9

Dessa uppgifter kan stå kvar, eftersom de inte påverkar den lokala biblioteks-katalogen.

3.2 Fält 003 och 005

Dessa MARC-fält fyller en funktion vad gäller egna beståndsuppgifter i LIBRIS och skall stå kvar när man importerar poster från LIBRIS till sin egen katalog.

3.3 Fält 008

Utgivningstid skall vara med i fältet för att datorn skall kunna plocka fram dokument från en bestämd tid. Den behöver ej stämma med de regler som finns i KRS, avdelning 4: utgivning. Uppgifterna förs in i fält 260. delfält c. I fält 008 delfält a i LIBRIS, skrives uppgiften in (Benito 2000). I MSB GuiCat skrives utgivning under ”date one” (tryckåret, se kap 21 nedan).

Allmän medieterm är obligatorisk på biblioteksnivå, i LIBRIS är detta delfält p och oftast används bokstaven w.

3.4 Ämensord: 600 fälten

Vid redigering av LIBRIS-poster till det lokala biblioteket har 600 fälten bl.a detta innehåll:

650   7  Gränser|2sao

600 14  Sacks, Oliver

Dessa ämnesord är sökbara både som ämnesord och i fritext.

Andra indikator är 7 när koden för det ämnesordssystem som ämnesordet är hämtat från anges i |2. I LIBRIS-posterna förekommer mest svenska ämnesord: sao.

|2 kan stå kvar vid import.

När ämnesordssytemet inte är redovisat är andra indikator 4.

Fält med |5, med en bibliotekssigel skall raderas så att ämnesordet placeras rätt i indexet.

Exempel:

650  7|5Hib|aInuiter|2sao

ändras till:

650  7 Inuiter|2sao

Man kan låta fält 650 vara kvar vid importerade poster och behöver ej ändra det till fält 653: fältet för okontrollerade ämnesord.

En ämesordssträng som följande, ändras ej:

650  7 Massmedia|xforskning|zSverige|2sao

3.5 LIBRIS namnformer

LIBRIS använder den namnform under vilken personen är mest känd. Denna form används även för deras auktoritetsregister. Lokalt använder man ibland den namnform som står i verket och gör hänvisningsformer mellan de olika namnformerna. Dvs. de regler som finns i KRS 22.1.

Om en person skrivit olika typer av litteratur (t.ex både skönlitteratur och facklitteratur) och därvid använt sig av olika namnformer skall man lokalt använda den namnform som står i verket. Dett kan alltså finnas två auktoritetsposter i detta fallet.

4 ISBN : 020 fältet

ISBN skall skrivas med bindestreck, för att göras sökbart i bibliotekskatalogen, t.ex:

020   91-88541-45-2

I inköpssammanhang är det bra att skriva in flera ISBN-nummer i posten.