Titel: Statarna i Sverige 1900-1930

(Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds Universitet)

Abstract:

Uppsatsen syftar till att belysa de allmänna levnadsvillkoren för statarna i Sverige 1900-1930, vad gäller arbetstider, löner, bostadsförhållanden och social situation. Stataren blev en avskiljd person i det svenska samhället pga den minskade rörligheten vad gällde socialt avancemang som statavlöningen innebar. Bostadssituationen var undermålig i Sörmland och allt tyder på att fallet var detsamma i resten av landet också. Arbetstiden varierade mellan yrkena, de minst kvalificerade hade oftast mer arbetstid per dag och skillnader fanns även inom samma yrkeskategori i olika landsdelar. T.ex hade körkarlar i Skåne, längre arbetstid på vintern jämfört med samma grupp i övr. landet. Arbetstiden var lång generellt sett för alla statare jämfört med andra jordbruksarbetare, även om det är svårt att uppskatta självägande bönders arbetstid. Jämfört med industriarbetare hade statarna i varje fall avsevärt längre arbetstid per år.

Löneskillnader förekom speciellt innan kollektivavtalen kom på 1920-talet. Förmän hade mer betalt än "vanliga" statare och även åldern spelade roll för lönens storlek. Kontantlönen steg lånsammare än priserna 1913-17 och fastän naturaförmånernas värde ökade från 1914, så var det ingen levnadsstandardökning om man ej kunde byta varorna i staten mot andra varor, vilket var svårt ibland. 1917-20 skedde en standardökning pga inflation och kraftiga löneökningar. 1920-23 uppkom ett fall i levnadsstandarden, men samtidigt föll även levnadskostnaderna så att en utjämning skedde och reallönen blev konstant. Efter 1924 kom en stabilare utveckling för resten av 1920-talet pga den fackliga rörelsens ökade styrka och de kollektiv som nu slöts. Arbetskraftsutbudet var för stort av jordbruksarbetare hela 1920-talet och detta höll nere statarnas löner, som vid en jämförelse med industriarbetarna låg långt efter i reallöneutvecklingen. Statarna som grupp var mindre konjunkturkänsliga än kontantavlönade utan stat, men stataren levde under en konstant tryckt ekonomi och nära existensminimum.

Litteraturförteckning:

Back: En klass i uppbrott

Emmigrationsutredningen, bilaga XI

Furuland: Statare

Lindblom: Arbetare i helg och socken, del 3:1

Lo-Johansson: Stridsskrifter

Malmberg, m.fl: Statarbarnens uppväxt och integrering

Nyström: Hur arbetet betalas

Sjöberg: Krapperup 1820-1920 (opubl.)

SOU 1932:14

Statistisk årsbok för Sverige 1927

Stockholms Clartèsektion och Stockholms socialistiska studentklubb: Den Sörmländska statarklassen

Thunander: Lantarbetarstrejken i nordvästra Skåne 1907

(Statarna som egendomslösa, naturaavlönade jordbruksarbetare fanns kvar i Sverige till 1945, vilket säger en del om det politiska systemet i Sverige då).

Tillbaka till hemsidan

Per Jervrud 1998