Att söka information på internet

Informationskompetens med hjälp av några enkla grundprinciper för informationssökning på Internet

Att vara informationskompetent kan sägas vara att veta hur man söker och värderar information på Internet. Det viktiga idag är att kunna välja bort det man inte vill ha i informationsöverflödet. Informationen i olika källor på internet måste bli kunskap för att kunna användas. Informationen måste relateras till en egen erfarenhet, dvs. bli fakta i ett sammanhang. Man måste alltså analysera informationen för att man skall kunna ha någon användning för den.

Biblioteken arbetar mycket idag med de digitala källorna på samma sätt som med tryckt material som t.ex böcker:

Biblioteket väljer ut bra hemsidor, databaser, sökmotorer osv.., sedan struktureras och ordnas denna information på bibliotekets hemsidor för att slutligen presenteras för låntagarna, ofta ämnesvis.¨

Det finns två huvudtyper av söksätt på Internet idag och ofta finns båda typerna parallellt inom ett och samma söksystem:

1. Sökmotorer (sk. indexerade register), t.ex Google eller Alta vista.
2. Webbkataloger (sk. ämnesindelade register)

Sökmotorer söker automatiskt igenom en stor mängd av information på Internet.

På samma sätt, fast inom en mer begränsad informationsmängd, fungerar webbkataloger eller databaser som t.ex Mediearkivet eller Alta vistas ämnesindelade länkar.

Webbkataloger är ordnade i olika ämneskategorier, utvalda och strukturerade av människor, ämnesspecialister, och täcker bara en bråkdel av den informationsmängd som finns i en sökmotor som Google t.ex.

Vill man ha allmän information kan ämnessökning i en webbkatalog vara bäst. Vill man däremot söka en specifik uppgift är en sökmotor ett bättre verktyg att söka i.

För att hitta i den stora informationsmängden på Intenet kan man använda sig av tre huvudfrågor:

Vad letar jag efter? Detta är en viktig fråga att ställa sig innan man börjar sökningen.

Här gäller det att precisera sökordet/-orden och ringa in sökfrågan för att få rätt träffar.

Var skall jag leta, i vilka databaser? Beroende på vad jag letar efter måste jag välja vilken databas eller vilken sökmotor jag skall använda. Är det en artikel eller en bok jag letar efter? Är det information om ett företag eller en förening osv.?

Hur skall jag leta? Hur gör jag för att begränsa, ringa in och precisera sökningen? Hur får jag ett hanterbart antal träffar som är relevanta?

Som en följd av de tre huvudfrågorna som beskrivits ovan, kan man för en lyckad sökning använda fem ”nycklar” eller grundprinciper i följande ordning:

1. Precisera de mest betydelsebärande orden beroende på vad jag letar efter:

      innehållet i sökfrågan måste formuleras, det gäller att ”översätta” frågan till en

      form som datorn förstår och kan arbeta med.

      Tips: använd gemener och citationstecken till sökordet/-orden, för att styra 

      sökningen!

2. Hitta källan: var jag skall leta beroende på vad jag söker efter, vilken

      information jag vill ha. Är det t.ex reklam om ett företag skall jag välja att

      söka i en stor sökmotor som t.ex alta vista eller Google, och är det en tidnings-

      artikel, skall jag välja en databas som biblioteket prenumererar på som t.ex

     Artikelsök eller Mediearkivet.¨

3. Kombinera lera sökord (sk. boolesk sökning): för att precisera sökningen ännu

mer kan man avgränsa med två eller fler sökord. Om man söker på t.ex bilar får man många irrelevanta träffar om man är intresserad av bilar i Kina. Kombinerar man de två sökorden ”bilar och kina”, så preciserar man sökningen mer och får fler relevanta träffar.

4. Trunkera: använda sökords ordstam för att få avledningar och mer relevanta

      träffar: när man valt sökord t.ex ”bilar och kina”, så söker datorn exakt efter

      dessa bokstavskombinationer. Vill man få fler aspekter, t.ex bilindustri, bil- 

      tillverkning osv..., dvs. flera olika aspekter av ordstammen ”bil”, så kan man

      trunkera. Om man skriver bil* (lägger till tecknet som är en stjärna, asterix) så

      söker datorsystemet efter alla avledningar från ordet bil, och man töcker in fler

      aspekter av ordstammen ”bil”.

5. Urval: värdering och val av källa, eller information som hittats, innebär att källkritik blir extra viktigt när man söker information på Internet. Det finns ingen kontrollansvarig myndighet som kontrollerar informationen på de miljarder hemsidor som finns på Internet. Därför är det viktigt att kolla saker som: finns det någon ansvarig bakom hemsidan? Är innehållet objektivt beskrivet? Finns det källhänvisningar till påståenden som görs på hemsidan? Är innehållet aktuellt? Osv..

    

   Dessa ”nycklar” kan användas för att söka i databaser som t.ex ArtikelSök eller Mediearkivet eller i sökmotorer som t.ex Google eller Alta vista. Gör man det har man kommit en bra bit mot att bli en ”infotecktive” eller ”nät-detektiv” på Internet!

    

    

    

   Per Jervrud

    

    

    

   (Källa: ”Lär dig skilja agnarna från vetandet!” Malmö stadsbibliotek- avdelning Nyhetsmedia: Grundläggande kurs i sökmetodik, 2 timmar / P. Jervrud ; E. Jönsson. – Malmö stadsbibliotek, 2001)