Att klassificera information är inget självändamål utan tanken är att man lättare skall hitta det man söker efter: att ämnesindela den mänskliga kunskapen är ett stort och evigt jobb, men viktigt. Med Internet ökar denna betydelse: informationsmängden ökar hastigt och konstant. Ämneskataloger finns och behövs, t.ex Sunet och Yahoo, men dessa behöver ständigt utvecklas och förfinas.. Detta för att kunna hålla reda på och sortera upp informationen som tillkommer ständigt.

Svenska bibliotek registrerar nya katalogposter i MARC-format i LIBRIS, vilket innebär att varje nytt media skrivs in i den gemensamma databas som forskningsbiblioteken och i sista hand Kungliga biblioteket ansvarar för. I MARC-formatet katalogiseras t.ex en bok med uppgifter som författare, titel, utgivning osv.., i olika fält efter en mall, denna mall följer reglerna i KRS (de svenska katalogiseringsreglerna). Vilka uppgifter som förs in kan ses i mitt ex: katalogposter inkl. klassificering (klassificeringskoderna, signum, kan ses i katalogposterna).

Klassificering innebär liksom katalogisering, ett ordnande av information, men i detta fall efter speciella koder. Detta även tillskillnad från indexering som är ofta utgör ämnesord i klartext. Alla tre begreppen syftar emellertid till samma sak: tillhandahålla lagrad information lättare och snabbare. Man kan säga att katalogisering är en sk. formell dokumentrepresentation, där uppgifter hämtas från det fysiska mediet: t.ex författare, titel. Klassificering och indexering är då en sk. ämnesrepresentation, dvs. indexeringstermer bestäms och ges till mediet för lättare informationsåtervinning.

Den svenska dominerande klassificeringen är SAB-systemet, men på forsknings-/företagsbibliotek förekommer andra varianter, t.ex UDK-systemet. Se mitt ex. på indexering: Databas med ämnesord 

Ett exempel på hur en katalogpost byggs upp och ser ut med alla sina fält och delfält och sedan läggs in i en on-line databas, kan ses på Databas i ämnet Ekonomisk historia
Här kan man söka på de olika posterna m ha ämnesord, författare, tiitel m.m..

Att göra bibliografier eller förteckningar är ett arbete som oftast görs av bibliotekarier i deras arbete. Detta används för att lättare hitta sökt information. Tryckta bibliografier kan även läggas ut på Internet och göras sökbara mycket lättare, t.ex genom att i "redigera" använda sökfunktionen och söka efter en speciell titel, författare eller dylikt. Ett ex. på en bibliografi över bibliografier:Bibliografi över periodikaförteckningar (obs! hypertextlänkarna i detta dokument är i de flesta fall ej sökbara).

För att göra en hemsida sökbar på ett kontrollerat sätt, används sk. metadata som läggs in i html-koden. Detta motsvarar de indexeringstermer som läggs in i en bibliografisk post i en bibliotekskatalog. Här är ex. på länkar för att göra metadata:

• Dublin Core
• SveSök

Tillbaka till utbildning vid BHS