Utdrag av definitionen på ämnet Ekonomisk historia enl. Nationalencyklopedin, band 5 utgivet av Bra Böcker 1991:

Ekonomisk historia kan definieras som studiet av ekonomisk förändring eller stagnation i förfluten tid. Ämnets förtjänst säges bl.a ligga i att man inte kan förstå nutiden eller göra goda prognoser utan att ha goda kunskaper om hur ekonomin fungerat i det förgångna. Under 1980-talet fick den deskriptiva ansatsen en renässans inkl. socialhistoriska förklaringar. Den ekonomiska teorin anses ej längre ensam kunna stå för alla förklaringar. Ekonomisk historia kräver insamling av stora mängder data, vilket också skett. Dessa data används för att tolka ex. vis nationalproduktions- befolknings- och prisutvecklingsförlopp.

Den nya ekonomiska historien (NEH) har bl.a introducerat institutionernas rol för ekonomisk förändring: äganderätt, ideologier, företag, organisationer m.m. Den teknologiska faktorn används också i ekonom-historikers modeller som en endogen faktor, detta tillskillnad från nationalekonomer som ser denna faktor som exogen i sina modeller oftast. Tekniska innovationer och deras betydelse uppmärksammas inom ekonomisk historia (Lennart Jörberg a.a).