Ekonomisk teori:

Vetenskaplighet definieras i Ejvegårds bok som:

1. Saklighet, dvs. sant eller riktigt

2. Objektivitet: värderingsfritt

3. Balans, dvs. rätt disposition

Dessa tre faktorer kan sägas utgöra analysens grunder: det gäller att följa dessa för att teori och metod skall bli meningsfullt att använda. Metod är arbetsteknik, dvs. insamling av material/kunskap kvantitativt eller kvalitativt. Metodik är metodläran: t.ex statistik , ekonometri (matematisk-statistiska modeller) och källkritik. I metodologin studerar man hur man definierar och värderar en metod. Viktigt för metoden är att kunna mäta:

1.Validitet (att mäta det man avser att mäta): insamling, urval av data

2.Reliabilitet (tillförlitlighet i materialet)

3.Systematisering av materialet (klassificering)

4.Analys av materialet

(se Adamson).

Teori är den hypotetisk-deduktiva metod som innebär att man utgår ifrån hypoteser/antaganden som sedan emiriskt prövas, vilket leder till en utsaga eller en ny teori. Vetenskapsteorin definierar teorin som logisk slutledning (premisser som ger slutsatser), vilka verifieras genom observationer (emperi).

Teorier som förklaringsmodeller:

1. g r a t=Marxistisk teori: historisk materialistisk teori (lagbundenhet)

2. e l a=samhällsvetenskaplig (nationalekonomisk teori) t.ex. Webers middle-range teori

3. e=Historisk teori (kausallag-enskilda händelser)

e=emperi under uppbyggnad, hur mycket datainsamling, observation genom data?

l=logisk uppbggnad, till hur stor del är teorin hypotetisk-deduktiv?

a=abstraktionsnivå, dvs. vilken nivå av samhället, hur stor del täcker teorin?

t=tidsomfattningen, hur stor tidsrymd täcker teorin?

r=rumsuppfattningen, hur stor del geografiskt täcker teorin?

g=generaliseringsgrad, vilka klasser, individer, samhällen behandlar teorin?

(Adamson, s 43-46).

Empirism är den induktiva metoden som innebär att man provar empiriska data vilket ger ny teori. Fastställande av det generella ur det enskilda, dvs. en ren datainsamlings-metod som t.ex analyseras genom statistiska modeller, eller genom källkritisk analys. Positivism som vetenskapsteori är grunden för sökandet efter lagbundenheter, det allmänna, vilket i empirismen innebär konkret datainsamling/faktainsamling. Empirism kan innebära både faställande av det generella: nomotetisk ansats eller fastställande av det unika: ideografisk ansats.

Patel bl.a, talar om data (emperi) i kombination med metod som källan till teoribildning:

New economic history använder detta analys-/arbetssätt: neoklassisk teori som delvis är analytisk kunskap (oberoende av kunskap) och syntetisk kunskap (emperi). Denna skola som även kallas cliometric school förespråkar alltså en ekonomisk teori som tillsammans med emperi ger en ekonometrisk ansats (Olsson, se North/Thomas, s 213-214). Denna matematisk-statistiska ansats innebär t.ex:

1. regressionsanalys, t.ex den årliga procentuella ökningstakten i löner enl. linjär trend: tidsserieanalys

2. korrelation: överenstämmelsegrad mellan två eller flera variabler, t.ex mellan konsumtion och löner

3. variationskoefficient: spridning av variabelvärde, t.ex löner i olika regioner

(För vidare läsning: Hettne: Ekonomisk historia i Sverige)

Källkritik:

Det finns fyra källkritiska huvudkriterier

• Äkthet: är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid: har det gått lång tid innan någon berättat om en händelse? Då är tillförlitligheten lägre.
• Beroende: kommer en uppgift i en källa i själva verket någon annanstans ifrån? Har den påverkats på annat sätt?
• Tendens: har källan själv intressen att bevaka i det man berättar om? Då finns risk för att bilden av vad som har hänt är felaktig eller vinklad.

(Perspektiv på historien, s 13)

Tillbaka till hemsidan

Per Jervrud 1998-2011