Samtidigt som det idag inte finns någon klar definition av copyright-regler vad gäller läsning eller kopiering av elektroniskt lagarad information. Fri tillgång till information är viktig, men idag ser vi förslag inom EU som vill skärpa Upphovsrätten, vilket om detta genomförs kommer att innebära stora problem för biblioteken. All framställning av hemsidor eller dokument skall enl. förslaget kosta pengar för användaren. Detta kommer att drabba biblioteken enormt. Konsekvenser kan bli att endast privata bibliotek blir kvar, där man får betala för tjänsterna...

För biblioteken är systemteorin en bra modell att använda: denna betonar målsättningens påverkan på ledningens funktioner och personalen. Styrningen, cybernetiken, ses som viktig, liksom feed-backen. Ett öppet, målinriktat och dynamiskt system som biblioteken kräver att delelementen samverkar för att måluppfyllelse skall erhållas (Bryson, s 44).

De tekniska förändringarna i vår tid påkallar organisatoriska förändringar: t.ex behöver fler ur personalen delta i beslut om nätverks-design, datasäkerhet, lagring, tillgång till information osv... Operationella mål måste kanske ändras: t.ex fler databaser genom nätverk kräver ett bättre IR-system... Bryson skriver om hur alla nivåer i målformuleringen påverkas: den strategiska, taktiska och operationella (a.a, kap 1).

Indexering av datalagrad information krävs alltmer, personalsammansättningen påverkas av förändringarna. Biblioteket har har ansvar att utbilda allmänheten i effektivt utnyttjande av informationsteknologin menar Woodworth och Hoffmann (se: kurser för allmänheten vid Malmö stadsbibliotek: Nyhetsmedia-avdelning.

Johnson, Kast & Rosenzweig (JKR) diskuterar ledningsfunktioner mycket och menar att administration kan ses som planering, organisering och kontroll, de talar om organisationen som enl. systemteorin kan ses som ett beroende komplex av funktionellt relaterade komponenter/delar eller subsystem (a.a, s 23). Krarup talar om strukturerad decentralisering som en viktig ingrediens i förändringen av en organisation, att de olika avdelningarna utformas som självständiga enheter. Krarup har ett sociologiskt synsätt och menar bl.a:

1. små förändringar är omöjliga att göra i en organisation

2. strora förändringar är en förutsättning för förändringar överhuvudtaget

Det viktiga är att förändra konventioner menar han.

JKR visar på den interna organisationen som bestående av flera subsystem:

1. mål och värderingar

2. teknologiska funktioner

3. strukturella funktioner

4. psykosociala funktioner

5. ledningsfunktioner

Lee diskuterar hur den snabba förändringen idag kräver att biblioteken utvecklar medvetna, explicita processer för organisationsförändring: den snabba tekniska utvecklingen har lett till att gamla lösningar ej fungerar längre menar Lee. Biblioteken är en informationsverksamhet idag ej en bok och periodika verksamhet skriver Lee. Detta kräver en allokering av resurserna och en nerbrytning av den gamla organisationsstrukturen ("functional-based-organization). Det långa tidsperspektivet i planneringen är inaktuellt idag menar Lee och talar istället om "Strategically planned development" (a.a, s 137): planering måste bli mer diagnos och problemlösning, ledningen måste koncentrera sig mer kring risktagning, feedback från andra, ideérna blir det som styr i organisationen ej ledningens auktoritet, tillskillnad från t.ex Krarups syn. Lee talar också om små steg som nyckeln till förändring: "'In changing an organization´s culture, it is essential to remember that many small steps create change" (a.a, s 142).

Drake menar att den största förändringen med IT innebär att användarservicén ändras: "just-in-time delivery" är nyckelordet för denna förändring i motsats till det tidigare fokuserandet på samlingarna, den intellektuella tillgängligheten (on-line funktioner) blir viktigare än den fysiska: detta kräver nya färdigheter, nya attityder, nya beteenden och mycket investeringar i utbildning, menar Drake.

Drake poängterar att personalen måste lära sig att alltmer värdera kvalité eller värdet av informationen/källan från en on-line databas. De måste med den nya teknologin alltmer se reliabiliteten (trovärdigheten) och aktualiteten i materialet. Bibliotekarier måste välja ut bara det som passar kundens behov och önskningar, informationsfiltrering och val av lämpliga källor, kommer enl. Drake att bli viktiga aspekter för bibliotekens kundservice (a.a, s 46).

Framtiden (egentligen idag!): från inventering/lagring av fysiska objekt till problem-orientering och konsultation...

Resultatstyrning ser Bryson för biblioteken som att se sina mätare i relationer som faktorer som: kundsatisifiering, lång-tids syn på allmänhetens nytta och på ett informationssamhälle med de mest kostnadseffektiva metoderna. Det finns enl. Bryson tre mätare som är allmänna för alla sorters bibliotek och informationscentra:

1. effektivitet

2. servicenivå

3. utfall/resultat (kvalité eller nytta)

Det finns ett kriterium som säger att ett bibliotek som ger relevant information i rätt tid och på ett effektivt sätt kommer att ha kvar sitt existensberättigande menar Bryson. För folkbibliotek gäller samma sak: med effektiv service som motsvarar allmänhetens behov kommer biblioteket att få gott stöd (a.a, s 367).

Litteratur:

Bryson: Effective Library and Information Centre Management

Johnson, Kast, Rosenzweig: "The Theory and Management of Systems"

Krarup: The process of modernization and organizational change

Lee: Organizational change in research libraries

Woodsworth/Hoffmannn: Information Technology-New Opportunities-New Problems

Per Jervrud 1998