[ Våra seder ]

[ Bibelns ord ]

[ Stilla veckan ]

[ Påsklänkar ]

Påskhistoria
Ordet kommer av det arameiska pascha och hebreiskans pesach, påsklamm, och påsken är en av de stora judisk-kristna högtiderna. Bland judarna firas påsken till minne av Israels uttåg ur Egypten, medan vi kristna högtidlighåller minnet av Jesu död och uppståndelse.

I den äldsta kristna kyrkan var påsken, som firats sedan början av 100-talet e.Kr., anhängig minnet av, som nämnts, Jesu lidande och död. Detta skedde under den judiska påskhögtiden (långfredagen). Så småningom kom det dock allt mer att handla om firandet av Jesu uppståndelse på påskdagen (då när tre kvinnor fann hans grav tom).

Påsken i Sverige
I Sverige var långfredagen förr en sorgedag, då människor höll sig stilla, avstod från att arbeta och ofta klädde sig i svarta kläder. Nöjesinrättningar som exempelvis teatrar hölls stängda.

Som vi vet är påsken, till skillnad från julen, rörlig, och infaller - enligt ett beslut som togs under kyrkomötet i Nicaea år 325 - på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen (mellan 22 mars och 25 april). Innan påsk firas fastan, och påskens avslutning är pingsten.

Påskbrasor och påsksmällare var förr ett medel att skydda sig mot påskhäxorna, som enligt gammal folktro for till Blåkulla på sina kvastar. Andra metoder att hindra att påskkärringarna gjorde ofog var att måla tjärkors på dörrarna och att sätta stål i trösklarna.

Så här står det i Bibeln om Jesu korsfästelse och uppståndelse
(Mark 15:22-15:39, Matt 28)

Korsfästelsen
De förde Jesus till det ställe som kallas Golgata (det betyder Skallen). Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot det. De korsfäste honom, och de delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem. Det var vid tredje timmen de korsfäste honom. På anslaget med anklagelsen mot honom stod det: Judarnas konung.

Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene till höger och den andra till vänster om honom. De som gich förbi smädade honom och sade: "Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar, hjälp dig själv nu och stig ned från korset." /.../

Jesu död
Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden och varde till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabachtani?" (det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?). /.../ Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner.
När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: "Den mannen måste ha varit Guds son."

Kvinnorna vid graven
Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven (i Markusevangeliet talas även om en tredje kvinna, Salome). Då blev det att kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. /.../

Ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade."

Stilla veckan kallas veckan innan påskhelgen. Veckan inleds med...

• ...palmsöndagen, som firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem. Folkmassorna ska då ha strött palmblad i hans väg
• Onsdagen kallas dymmelonsdag, eftersom man i forna tider lindade in kyrkklockornas slagkläpp i tyg eller ersatte den med en dymmel (av fornsvenskans dymbel) i trä. Detta gjorde man för att dämpa klockornas klang.
• Skärtorsdagen firas till minne av nattvardens instiftande, och var den dag då man renade sig (av fornsvenskans skaera, rena), både andligen och kroppsligen.
• Långfredagen firas till åminnelse av Jesu död
• På påskdagen återuppstod Jesus.

Sofie Lomans specialarbete med mycket information om påsk och fastan: hem.passagen.se/sojson/pask/index1.htm

Avslöjande: Egentligen tycker jag inte om vare sig ägg eller rulltårtsbakelser med persikohalvor. Men det kan ju finnas de som gör det, och för dem finns här en sida med påskrecept, som tidningen Östgöta Correspondenten varit vänlig nog att lägga ut på nätet.

Denna sida är medtagen i skolutvecklingsmyndighetens länkskafferi.

Källor till denna sida: Bonniers Stora Lexikon, Svensk Uppslagsbok och Bonniers Multimedialexikon