HEM
NYHETER
KOMMANDE
PRODUKTER
ZIPPAT

OM MYTH

MYTH 3.0
  Namn
  Värdshus
  Statister
  Ödets Kortlek
MYTH 2.0
  Tillägg+rättelser
MYTH 1.0
SKRIVET
ÄVENTYR

Sarden – drakarnas språk

Sarden, är en förenklad variant av drakarnas språk, men varelser över hela Centuriin kallar det ändå för "Drakarnas språk". Språket heter dock inte "sarden" på sarden utan "dar’thiong", som betyder "draktunga". 

Detta är den nya updaterade versionen med mer(och bättre) grammatik och fler ord. Jag kan mycket väl ha tagit fel på några ordklasser och uttryck här och där, men det är sånt som händer. Säg till så kommer jag vara den första att erkänna att jag gjort fel. Om det nu är fel förstås. Grammatiken bör vara någorlunda komplett, men jag kan mycket väl ha missat något där också. (Om nån saknar kasus så tycker jag synd om den personen, för jag hatar kasus.) 

Jag tar gärna emot önskemål på sardenniska ord och fraser.


| Grammatik | Fraser | Ordlista; Sarden-Svenska | Ordlista; Svenska-Sarden | Månader |

Grammatik

Bundna ord

Något som är mycket vanligt i sarden är de så kallade bundna orden. Sarden använder bundna ord för att;
- skapa nya ord(oftast substantiv)
- skapa nya ordformer (plural, bestämd form, imperfekt och perfekt med flera)
- skapa reptdenniska ortnamn och namn
- göra korta beskrivningar (är dock ovanligt)

Att binda ord
När man inom sarden binder ord så sätter man helt sonika ihop två, eller ibland tre, ord med en apostrof ('). Det ord som ska stå först kortas alltid ned genom att man tar bort alla bokstäver bakifrån fram till dess sista vokal. 
Ord som lihomas, rhoxan, kaalahan och rahinenh ser med andra ord ut som följer; lih', rhox', kaalah' och rahin' (lihom|as, rhox|an, kaalah|an och rahin|enh). Korta och enstaviga ord som dhol,  dar och chran kortas inte ned. 
När det första ordet är nedkortat binder man samman det med det andra ordet. Till exempel lihom'rahinenh("människodocka") eller rhox'ahlin("rävalv").
Är ordet sammanbundet av mer än två ord så kortar man ned det första ordet med ytterligare en vokal, i den mån det går. Även det andra ordet kortas ned. Som till exempel hos kaal'vihr'vaque("själsspegelvatten" (en reptdennisk klar dryck som oftast kallas bara för kahlvihr)).

Substantiv

Singular och plural
Sardenska substantivs grundform är alltid i singular(ental) och i obestämd form. Att få ett substantiv till plural(flertal) är dock ganska enkelt. Man lägger helt enkelt till ett "s" på slutet av ordet. Om ordet redan slutar på ett -s så lägger man istället till ett "t".
Orden lihomas, rhoxan, chran och kaalahan ser med andra ord ut som följer i pluralform; lihomast, rhoxans, chrans, kaalahans (människor, rävar, dolkar, själar).

Obestämd och bestämd
För att få ett obestämt substantiv till ett bestämt substantiv gör man ordet till ett bundet ord. Man lägger nämligen till det lilla ordet dhe (som betyder "den" eller "det"). Ska det vara bestämd plural lägger man till ett litet "s" mellan orden. Men glöm inte bindninsreglerna!
Ord som lihomas, chran, rhoxan och kaalahan blir med andra ord lihom'dhe, chran'dhe, rhox'dhe och kaalah'dhe (människan, dolken, räven, själen) i bestämd form. Samma ord fast i bestämd plural blir då lihom's'dhe, chran's'dhe, rhox's'dhe och kaalah's'dhe(människorna, dolkarna, själarna).

Genitiv, ägande
Det här med ägande fungerar inte som i många andra språk när det gäller sarden. Ibland uttrycker man ju ägande genom att ändra på den ägande (hundens ben, bordets trä, the dog's bone, the table's leg), kanske genom att lägga till ett "s" eller något liknande. I sarden däremot så andrar man på det ägda, detta genom att binda ihop ordet med det lilla prefixet vo. Vid flera ord så binds alla orden med vo. Men tänk på bindningsreglerna!
"Människans dolk" blir då lihom'dhe vo'chran. "Själ(en)s skiva" blir kaalahan vo'deshiine. "Min syster och bror" blir sheik vo'sijstr nan vo'bhodr.

Adjektiv och adverb

Adjektiven och adverben i sarden binds oftast ihop med de ord som de beskriver, men inte alltid. Faktum är att det blir allt vanligare inom språket att inte binda samman adjektiv, adverb och andra ord. 
I de fall då man inte binder adjektiven med de ord de beskriver så skrivs de alltid före substantivet. Även när man binder adjektiv och andra ord så skrivs alltid adjektivet först. "Liten kniv" blir då sih'chran eller sihan chran. Båda sätten är alltså grammatiskt rätt, även om det "ursprungliga" sättet är det där man binder adjektivet med ordet.
Adverb däremot sätts efter de ord de beskriver, även när de binds samman med andra ord. "Han såg förut" blir då antingen ihjan sah'mirhimh eller ihjan sahid mirhimh.

Komparera
Ett av adjektivens särdrag är ju att de går att komparera, att "jämföra". Såsom stor, större, störst, bra, bättre, bäst eller kanske hög, högre, högst. Även sardens adjektiv går att komparera, helt enkelt genom att lägga till ett par suffix("ändelser" på ren svenska). Majoriteten av de sardenska adjektiven slutar på antingen -in, -en eller vid vissa fall -on. Det finns självklart adjektiv som inte slutar på dessa ändelser.
Men vad gäller regelbundna adjektiv så lägger man till ändelsen -as på den andra kompareringen (högre, större, bättre) och -ur på den tredje och sista kompareringen(högst, störst och bäst). 
Här följer kompareringar av några av de regelbundna adjektiven; invehnin, invehninas och invehninur(barnslig, barnsligare, barnsligast), hahdinen, hahdinenas och hahdinenur (hatad, mer hatad, mest hatad), nathlon, nathlonas och nathlonur(smart, smartare, smartast).

Bilda adjektiv av verb och substantiv
Sardens adjektiv är egentligen ganska enkla skapelser och man kan ganska enkelt skapa nya adjektiv från verb och substantiv. Det som skiljer adjektiv från just verb och substantiv är nämligen ändelserna -in, -en eller -on. Det finns självklart adjektiv som inte slutar på dessa ändelser samtidigt som det finns ord med dessa ändelser som inte är adjektiv. Men det är ändå de vanligaste ändelserna. Och genom att lägga till ett -in eller ett -en på ett substantiv eller ett verb får man (oftast) ett fungerande adjektiv. "Glömma" kan då bli "glömd", "sol" kan bli "solig" och så vidare. Oftast används ändelsen -in, förutom om ordet ifråga redan har ett "i" någonstans i slutet får då används -en.

Verb

Sardenska verb skrivs alltid efter den som utför verbet. Till exempel, "Jag ser" blir sheik sahidan och så vidare. Den klassiska frasen "jag älskar dig" blir då sheik inehian tone, eftersom det är "jag" som utför verbet.

Infinitiv
Verbens grundform är ju infinitiv. Att vilja, att springa, att flyga, att se och så vidare. Det är också verbens infinitivsform (grundform) som används när man ska böja fram de andra verbformerna.

Presens
Presens, nutid, är en av den vanligaste verbformerna. Jag flyger, du hoppar, han springer, de ser etc. Att bilda presens av sardenska verb är mycket enkelt. Det man gör är att man tar verbet i dess grundform(infinitiv) och lägger till ändelsen -an. Slutar ordet på ett -a lägger man bara till ett "n". Slutar ordet på -an i sin grundform lägger man ändå till ett -an. 
"Det brinner" blir å dhe ferihnan, "de ser" blir thoom sahidan och "jag flyger" blir sheik siiravian.
Vill man istället få fram en passiv form av verbet, det ses, han flygs bort, binder man bara verbet med det lilla ordet dhe. Exemplen ovan blir då dhe sah'dhe och ihjan siirav'dhe viahneht.

Imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt
Imperfekt och perfekt uttrycker dåtid, något som har skett. Han såg, jag har sett, det har brunnit, hon flög och så. I sarden uttryckler man imperfekt (han såg) och perfekt (jag har sett) på samma sätt, nämligen genom att binda pronomen (den som utför verbet) med verbet. "Han såg" blir ihj'sahid, "jag har sett" blir she'sahid, "det har brunnit" blir dhe'ferihna och "hon flög" blir haij'siiravi.
Pluskvamperfekt däremot böjs något annorlunda. Pluskvamperfekt är exempelvis hon hade sett, jag hade flugit, det hade brunnit. För att uttrycka pluskvamperfekt binder man pronomen (den som utför verbet) med ordet gin och sätter detta bundna ord framför verbet i dess grundform.
"Hon hade sett" blir då haij'gin sahid, "jag hade flugit" blir she'gin siiravi och "det hade brunnit" blir dhe'gin ferihna.

Futurum
Ska man i sarden uttrycka fururum, framtid, så använder man återigen verbens grundform. Det man gör är att man helt enkelt binder verbet med ordet rham (som för övrigt betyder "ska"). Verbet står först, annars används vanliga bindningsregler. 
Några exempel är "jag ska flyga" som blir sheik siirav'rham, "det kommer att brinna" blir dhe ferihn'rham och "du ska se" blir tone sah'rham.

Tilltal och uppmaning
Ett av de få tillfällen då verben frångår den allmänna regeln om att skrivas efter pronomen är vid tilltal och uppmaning. I sarden binder man nämligen verbet med pronomen (den som ska utföra verbet), där verbet skrivs först, när man ska uttrycka tilltal/uppmaning. Ska till exempel vara uppmaningen "se!" sagt till en person(du) blir det då sah'tone!("se" bundet med "du". Säger man däremot "se!" till flera (ni) blir det istället sah'niehra!. 
Andra exempel är "flyg!" som blir då antingen siirav'tone! eller siirav'niehra! och "anfall" blir då sall'tone! eller sall'niehra!.

Uttal

Som hos så många andra språk så har sarden ett eget sätt att uttala ord och stavelser. Språket har ett par, inte allt för svåra, uttalsregler samt ett flertal bokstavskombinationer som ger olika uttal. Sarden är ett lite väsande men ändock melodiskt språk, fast det kan på sina ställen bli något mer grovt och hårt. Men den som vill kan mycket lätt skriva mycket vackra meningar och uttryck på dar'thiong, sarden.

Bokstavskominationer
ah - långt a (aa), som i maka
ai - aj
cc - kort k (ck), som i hacka
ch - stumt k (k), som i kaka
dt  - bara t (t)
eh - långt e (ee), som i leva
ei - ej
ht - sj-ljud+t (sjt)
ih - långt i (ii), som i lida
ia - ja
ie - je
io - jå
iu - ju/jo
jh - hårt j (dj), som i djur
oh - långt å (åå), som i ål
kt - bara t (t)
o - å-ljud, som i boll
oi - åj
ou - u
sh - tje-ljud (ch), som i tjur
th - (då "h" inte förstärker t) läspande ljud (th), som i engelska theft
u - u eller ibland o (u/o), som i uggla/orm
ue - y
uh - långt u (uu/oo), som i ful
ui - långt i (ii), som i vit
wr - bara r
xh - "väsande" s (s), som i sommar
y - mjukt j (j), som i gilla
zh - "väsande" s (ss), som i samling

Förstärkande "h"
Bokstaven "h" har en mycket speciell funktion i sarden. Den fungerar nämligen som en slags "förstärkare". Kommer ett "h" bakom en vokal så "förlängs" vokalen (ah blir aa, eh blir ee och så vidare). Hamnar ett "bakom" en konsonant däremot så förstärks konsonanten och blir "hårdare" (th blir tt, kh blir ck, rh blir rr och så vidare). Endast om ordet har en dubbelvokal (aa, ee, ii, oo, uu) så försvinner effekterna av "h".

Förstärkande "j"
Genom att kombinera ett "j" med ett j-ljud (som ia, ie, ai, ei och så vidare) så "förstärks" j-ljudet. Det blir med andra ord ett "hårdare" j (som i till exempel djur).
Exempel är haijin [hajj-in].

Försvinnande "e"
Om ett "e" står sist i ett ord, faller det alltid bort. Avslutande "e" är nämligen tonlöst. Exempel på detta är tone [tån].

Försvinnande "h"
För de ord som börjar på ett "h" gäller ibland särskilda regler. För om ett "h" står framför en annan konsonant så "försvinner" h-et och hörs inte. 
Som i exempelvis hvihsa [viis-a] och hrun [run].

Dubbla vokalljud vid bundna ord
Bundna ord är ju som sagt ganska vanliga i sarden. När man binder ord så kortar man ju ned första ordet med dess sista vokal, vilket gör att det ibland slutar på en vokal. Ibland sker det alltså att det vid bundna ord uppstår två vokalljud efter varande. Då lägger man i sarden in ett tje-lud (ett "ch") mellan de båda vokalljuden.
Exempel är nah'ahlin [nach-aal-in] som ju från början skulle ha uttalats som [naa-aal-in] om man bortsett från regeln om de dubbla vokalljuden.

Annan grammatik och syntax

Negation
Närhelst man ska använda någon form av negation (inte, aldrig och liknande) så sätts dessa alltid efter det verb som ska nekas, eller efter pronomen om det inte finns något verb inblandat. 
Exempel är "han ser inte", tone sahidan alin eller "hon är inte dum" som blir haijin alin khratin.
Ska ord negeras, såsom i "osynlig", lägger man till det lilla prefixet an- före själva ordet.
Synlig heter exempelvis sahiden och osynlig blir då ansahiden.
 

Frågeställning
För att markera att man i sarden stället en fråga så sätter man pronomen sist i meningen. Och pronomen i det här fallet är ju då den personer eller de personer frågan är riktad till, alltså "du" eller "ni". För att ytterligare markera att det handlar om en fråga kan man dessutom höja tonläget ett snäpp mot slutet av frågan.
När det gäller imperfekt och perfektverb så uppstår ju problemet att pronomen förflyttas från framför verbet till efter verbet, vilket gör att man inte längre kan se om det är ett verb i grundform eller om det är i imperfekt/perfekt. Då låter man verbet stå i sin imperfekt/perfekt form (med pronomen) och lägger bara till ytterligare ett pronomen i slutet av frågan.
"Har du sett?" ska med andra ord sättas ihop som "Har du sett du?" och "Är ni dum?" blir ju då "Dum ni?" (efter "är" inte finns i sarden) och "Brinner det?" blir "Det brinner du/ni?" I översatt form blir de båda exemplen då Ton'sahid tone? och Khrathin niehra? och Dhe ferihnan tone/niehra?

Ord som saknas helt i sarden

Det finns förstås ord som finns i svenskan och andra språk men som saknas i sarden. Ett av dem är just ordet "är"(verbet att vara), vilket kan tyckas underligt. 

Fraser
Shalim [chalim] - "Var hälsad", hälsningsfras
Johdr ... [jodr] - "Ärade ...", hälsningsfras
Zieenh [zjenn] - "Lev väl", avsked
Bahein l'yrhoon [bahejn lyrån] - "Vandra med gudarna", avsked
Siihan [siijan] - "Förlåt"
”Tiihl'unhs” [tiiluns] – Ungefär ”Stjärndöttrar”, vanlig "svordom"

Sheik hahdinan tone - Jag hatar dig
Sheik inehian tone - Jag älskar dig
Quina lementhos [kina lementos] - "De fyra elementen"
heanh [heann] - jord
ihlnin [ilnin] - luft
prythn [prytn] - eld
vhacue [vaky] - vatten

Sarden - Svenska

ahini [aa-in-i]  räkn 80 
ahith [aa-itt]  räkn 8
ahlinin [aa-lin-in]  subst alver
ahlininen [aa-lin-in-en] adj alvisk
ahrihm [aa-riim] adj arg, ilsken
ahvrin [aav-rin] konj också
alin [a-lin]  konj nej, inte
anhohram [ann-åå-ram]  subst skydd
anhohramin [ann-åå-ram-in] adj skyddad
ansahiden [an-saa-id-en] adj osynlig
assiera [ass-jer-a]  verb passera 
assierin [ass-jer-in] adj passerad

bahein [baa-ejn]  verb vandra
bahein l'yrhoon [baa-ejn lyr-åån]  uttr "Vandra med gudarna", avsked
benhinen [benn-i-nen] adj god (bra)
berhalh [berr-all] verb befinna sig
bhodr [bådr]  subst broder
bhodrin [bådr-in] adj broderlig
blehn [bleen] subst ungdom
blehnin [blee-nin]  adj ny, ung 
bunh [bunn]  adv då 

cahlin [kaal-in]  adj lugn, fridfull 
carhim [karr-im]  adj kvarts
casanhin [ca-sann-in] adj svart
cehled [keel-ed]  subst doft
cehled [keel-ed]  verb lukta, dofta 
cehledin [keel-ed-in] adj doftande
cenhim [kenn-im] verb kunna
chimlorh [kim-lorr] subst kontroll
chimlorhana [kim-lorr-a-na] verb kontrollera
chonfethir [kon-fett-ir] subst festlgihet 
chonvihra [kon-viir-a] verb dölja
chran [kran]  subst dolk
chronin [krån-in]  subst blod 
chroninen [krån-in-en] adj blodig

dahlaj [daal-ajj]  subst dag 
dahlajin [daal-aj-in] adj daglig
dahnin [daan-in]  subst riddare
dahninen [daan-in-en] adj ridderlig
dar [darr]  subst drake
dar'denin [dar-den-in] adj dardennisk
dar'denn [dar-den]  subst "drakättling", dardenn
darhin [darr-in] adj drakonisk
denn [denn]  subst ättling 
denhmahdr [denn-maa-dr] subst orden (riddarorden)
deshiine [dä-shiine]  subst skiva
dhara [da-ra]  subst hjärta 
dharin [da-rin] adj hjärtlig
dhe [de]  pron det, den
dhohl [dåål]  subst sol 
dhohlin [dåål-in] adj solig

ehlnin [eel-nin] subst vår
enehfnin [en-eef-nin] adj fientlig, rivaliserande
enehfnith [en-eef-nitt]  subst fiende, rival 
eth [ett]  räkn 1 

fahlim [faal-im]  adv i framtiden, snart
felrihr [fel-riir] subst katt, kattdjur
ferihna [fe-riin-a] verb brinna
fia’fiadhir [fi-a-fjaddr]  subst farfar
fia’miadhir [fi-a-mjaddr]  subst farmor
fiadhir [fjadd-ir]  subst far
fiadhiren [fjadd-ir-en] adj faderlig
fiela [fje-la]  verb tro, tycka
fielin [fje-lin] adj troende
finh [finn]  räkn 5 
finhi [finn-i]  räkn 50 
frerinh [fre-rinn] adv tillbaka

gin [gin] * "har"(endast vid pluskvamperfekt)
gletihn [gle-tiin]  verb glömma bort
gletihnen [glet-iin-en] adj bortglömd
glanh [glann]  subst båge (pilbåge)
grevh [grevv]   subst sten
grevhin [grevv-in] adj stenig

hahdin [haad-inn]  verb hata
hahdinen [haad-in-en] adj hatad
haijihn [haj-iin]  pron hon, hennes
halrah [hall-raa]  räkn 100 
harkth [hartt]  verb förbanna
harkthin [hartt-in] adj förbannad
hath [hatt]  räkn 9 
hathni [hatt-ni]  räkn 90 
havn [havn]  verb ha, äga
havnin [havn-in] adj ägd
heanh [he-ann]  subst jord
heanhin [he-ann-in] adj jordig
heanihm [he-an-iim] subst jordskalv
henia [hen-ja]  konj när
hieera [hjer-a]  pron vi, våran
hihjen [hiij-en]  adj skarp
hihjirh [hiij-irr] subst skärpa
hirh [hirr]  "adj" höger
hounh [hunn]  konj hur
hrun [run]  adj krigisk, våldsam
hrun'dar'denn [run-dar-den]  subst "krigisk drakättling", krigsdardenn
hvihsa [viis-a]  subst snö(flinga)
hyvn’homas [hyvn-å-mas]  subst "fågelmänniska", bryndin
hyvnen [hyv-nen]  subst fågel
hyvn'homain [hyvn-å-majn] adj bryndisk

ihjan [ii-jan]  pron han, hans
ihk’rhox’ahlin [iik-rox-aa-lin]  subst "kort rävalv", fellin
ihk'homain [iik-å-majn] adj gnomisk/dvärgisk
ihkor’homas [iik-or-å-mas]  subst "kort människa", gnom/dvärg
ihkorith [iik-o-ritt]  adj kort
ihlnin [iil-nin]  subst luft
ihlninen [iil-nin-en] adj luftig
inehi [in-ee-i] subst kärlek
inehi [in-ee-i]  verb älska
inehinen [in-ee-i-nen] adj älskad
invehn [in-veen]  subst barn
invehnin [in-veen-in] adj barnslig, ungdomlig
iorni [jår-ni]  konj ja
irhdinh [irr-dinn] subst kräk
ixherihn [iks-e-riin]  subst gift
ixherihnen [iks-e-riin-en] adj giftig

jahvehn [jaa-veen]  subst sanning
jahvehnin [jaa-veen-in] adj sann
jamhli [jamm-li]  subst glädje, lycka
jamhlien [jamm-li-en]  adj glad
jhahiila [dja-hii-la]  subst vilja
jhihlin [djiil-in] subst metall
jhihlinen [djiil-in-en]  adj metallisk
jiinith [jiin-ith] subst dom
jinhrizh [jinn-rish] subst domare
johdr ... [jåådr]  uttr "Ärade ...", hälsningsfras
johiila [jo-hii-la] verb vilja
juhn [juun]  subst hund

ka [ka]  konj så ...
kaalahan [kaal-ah-ann]  subst själ
karhem [kar-em]  subst mörker
karhemin [karr-em-in] adj mörk
kehrmin [keer-min] adj torkad
kehniala [kenn-ja-la] verb teleportera
khalrahm [kal-raam] subst höst
khani [kann-i]  räkn många
khapom [ka-pom] subst hem
khara [ka-ra]  verb komma ihåg, minnas
kharin [kar-in] adj ihågkommen
khas [kass]  räkn 7 
khasni [kass-ni]  räkn 70 
khrathin [kratt-in]  adj dum, trögtänkt, korkad
kiel/viadt [kjel/vjat]  konj vad
kienihe [kjen-ii-e] verb förflytta
kihan [ki-han]  subst krigare
kihanin [ki-han-in] adj krigisk
kiinan [kii-nan] räkn sista

l'  konj med
lahlem [laal-em]  adj hel
lehv [leev]  "adj" vänster
lementhos [le-men-ttos]  subst element
liaht [li-acht]  verb låta, tillåta
lihomas [li-hå-mas]  subst människor
liian [lii-an]  subst måne
lirhan [lirr-han]  subst mästare
lirhanin [lirr-han-in] adj mästerlig
litahnon [li-taan-on]  adj snabb
livth [livtt]  subst tjärn, källa
loghod [logg-od]  adj "framåt", påstridig
lorhe [lor]  verb lova
lorhenh [lor-enn]  subst löfte
luhvehl [luu-veel] subst glöd
luhvehlin [luu-veel-in] adj glödande
lyrhaan [lyr-haan]  adj* helig, gudomlig
lyrhoon [lyr-håån]  subst* gudar, gud, guden, gudarna

mehned [meen-ed]  subst känsla
mehned [meen-ed] verb känna
mehnedin [meen-ed-in] adj känslosam
meihnen [me-iin-en] adj varm
melhm [melm] subst gammal(person), åldring
melhmin [melm-in] adj gammal
mhakiil [ma-kiil]  subst magi
mhakiilin [ma-kiil-in]  adj magisk, förtrollad 
mia’fiadhir [mi-a-fjaddr]  subst morfar
mia’miadhir [mi-a-mjaddr]  subst mormor
miadhir [mjadd-ir]  subst moder
miadhirin [mjadd-ir-in] adj moderlig
miaanoth [mjaa-noth] subst mat
mientha [mjen-tta]  räkn 1000
miote [mjå-te]  adv förra gången, för länge sen
mirhalh [mirr-all] subst amiral
mirhimh [mirr-imm] adv förut
moid [må-idd]  adj modig
moinhe [må-inn] subst mod
month [måntt]  adv nu
morhain [morr-ajn] adj sorgsen
morhas [morr-as]  subst sorg
morhas [morr-as] verb sörja
moulihn [mu-liin] verb böra

nah'ahlin [nach-aa-lin]  subst halvalv
nah'homas [nach-å-mas]  subst "halvmännisa", halvalv
nah'ahlinen [nach-aa-lin-en] adj halvalvisk
nahjal [naaj-al]  subst natt
nahjalin [naaj-al-in] adj nattlig
nahom [naa-åm]  adj halv
nan [nan] konj och
nathl’wrath [nat-el-ratt]  subst "intelligent varg", vorgin
nathlon [natt-lån]  adj intelligent, snabbtänkt, smart
nhielmahn [nnjel-maan] subst vinter
nifha [niff-a]  räkn några
nifrod [nif-råd]  subst vän, kompanjon, allierad
ninj [ninj] subst nöt
njehr [njeer]  subst skugga
njehrin [njeer-in] adj skuggig
nuhn [nuun]  prep under, underifrån

occan [ock-an]  subst hav
ohlanth [åål-antt]  subst öken
ohn [åån]  prep ovanpå, ovanför, ovanifrån
omvanht [åm-vannt]  subst katastrof, otur, olycka
omvanhton [åm-nannt-ån] adj katastrofisk, oturlig, olycklig
onranh [on-rann] riktn ut
oralith [or-a-litt] subst värde
orath [or-att]  adj värdefull

pa [pa] konj för (ngn)
phalom [pa-låm]  subst fort, fästning
phalenh [pa-lenn] subst "län", "fortområde"
pharachaan [par-ak-aan]  subst demon
pharachain [par-ak-ajn] adj demonisk
phiun [pi-unn]  subst kust
phlaht [plaat]  subst stav
prythinon [prytt-i-nån] adj eldig
prythn [prytt-n]  subst eld

quina [kii-na]  räkn 4 
Quina lementhos [kii-na le-mentt-os]  uttr "De fyra elementen"
quini [kii-ni]  räkn 40 

rahinenh [ra-hin-enn]  subst docka
rahin-ghal [ra-hin-ggal] subst Ungefär ”nickedocka”
raimen [raj-men] adj kall
raun [raun]  subst skog, djungel
raun'denn [raun-den]  subst "skogsättling", skogsfolk
refrahm [ref-raam]  adj tillbakadragen, bakåtsträvande
rept [rept]  subst reptil
reptin [rept-in] adj fjällig, reptilisk
rham [ram]  konj ska
rhox’ahlin [roks-aa-lin]  subst "rävalver", felver
rhox'ahlinen [roks-aa-lin-en] adj felvisk
rhoxan [roks-an]  subst räv

sahid [sa-hidd]  verb se
sahiden [sii-id-en] adj synlig
sallohn [sall-åån] subst anfall
sallohn [sall-åån]  verb anfalla
sapte [sap-te]  verb akta sig, passa sig, se upp
sar [sarr]  subst ödla
sar'denn [sarr-den]  subst "ödleättling", sardenn
sbiev [sbjev]  subst svek
sbievali [sbjev-a-li] verb svika
sbievin [sbjev-in]  adj svekfull, lögnaktig, opålitlig
sehl [seel]  subst ljus, ljussken
sehlin [seel-inn]  adj ljus, ljust
sehran [ser-ann]  adj långsam
shalim [cha-lim]  uttr "Var hälsad", hälsningsfras
sheik [che-ick]  pron jag, mig, min
shiila [sjii-la] subst tid
shurhme [churr-me] verb knuffa, putta
sies [sjes]  räkn 6 
siesni [sjes-ni]  räkn 60 
sihanin [si-han-in]  adj liten
sihlin [siil-in] adj vacker
siihan [sii-han]  uttr "Förlåt"
siihan [sii-han] verb förlåta
siiravi [sii-ra-vi] verb flyga
sijstr [sijstr]  subst syster
sijstrin [sijst-rin] adj systerlig
simith [sim-itt]  verb sakna, förlora
slaht [slaasjt]  subst svärd
surhvehndih [surr-veen-dii] subst omgivning
svihla [sviil-a]  verb visa (ngt)

tahkar [taak-ar]  subst karta
tahm [taam]  subst kant
taht [taat]  räkn 10 
tain [tajn]  subst klan, storfamilj
tehlahnin [teel-aan-in] adj skelettlik, benig
tehlanehn [teel-a-neen]  subst skelett
thalur [ta-lur]  adj stor
thiong [tt-jong] subst tunga
thoom [tååm]  pron de, dom, deras
thra [traa]  räkn 3 
thrani [tra-ni]  räkn 30 
tiihl [tiil]  subst stjärna
Tiihl'unhs [tiil-uns]  uttr Ungefär ”Stjärndöttrar” (utrop)
tiihn [tiin]  räkn 2 
tiihni  [tii-ni]  räkn 20 
tisahl [ti-saal]  räkn sista
tone [tån]  pron du, din

unhs [unn]  subst son
unhs [unns]  subst dotter

vain [va-in]  adj säker
velhihr [vell-iir] verb komma
vhacue [va-ky]  subst vatten
vhan [van]  subst tand
vhanin [van-in] adj tandad
vheho [vee-hå]  konj var
viahneht [vjaan-esjt]  adv bort 
vianee [vjan-ee]  subst hunger
vianeein [vjan-ee-in]  adj hungrig
vifhan [vif-ann]  subst flod, å
vihrani [viir-a-ni] subst spegel
vihsei [viis-ej] subst skada
vihsei [viis-ej] verb skada
viidath [vii-dath] ? utan
vilaan [vi-laan]  adj feg
vimhit [vimm-it]  adj viktig
volahchi [vol-aack-i] verb kalla
wraht’homas [vracht-å-mas]  subst "vargmänniska", borc
wrahtin [vracht-in]  subst varg
vriihaht [vrii-acht]  subst under, mirakel, tur
vriihahtin [vrii-acht-in] adj mirakulös, turfylld

xhilihn [sil-iin] verb veta
xhon [son] verb be
xhonin [son-in]  adj snäll

yihnal [jiin-al] subst sommar
yourgh [jurg]  adj lång

zharhim [ssarr-im] subst löv
Zieenh [zjeenn]  uttr "Lev väl", avsked
zienhem [zjenn-em] verb leva
ziihm [siim]  subst spjut



Svenska-Sarden

1  räkn eth [ett] 
2  räkn tiihn [tiin] 
3  räkn thra [traa] 
4  räkn quina [kii-na] 
5  räkn finh [finn] 
6  räkn sies [sjes] 
7  räkn khas [kass] 
8 räkn ahith [aa-itt] 
9  räkn hath [hatt] 
10  räkn taht [taat] 
20  räkn tiihni  [tii-ni] 
30  räkn thrani [tra-ni] 
40  räkn quini [kii-ni] 
50  räkn finhi [finn-i] 
60  räkn siesni [sjes-ni] 
70  räkn khasni [kass-ni] 
80  räkn ahini [aa-in-i] 
90  räkn hathni [hatt-ni] 
100  räkn halrah [hall-raa] 
1000 räkn mientha [mjen-tta] 

akta sig verb sapte [sap-te] 
allierad subst nifrod [nif-råd]
alver subst ahlinin [aa-lin-in] 
alvisk adj ahlininen [aa-lin-in-en]
amiral subst mirhalh [mirr-all]
anfall subst sallohn [sall-åån]
anfalla verb sallohn [sall-åån] 
arg adj ahrihm [aa-riim]

bakåt adj refrahm [ref-raam]
barn subst invehn [in-veen] 
barnslig adj invehnin [in-veen-in]
be verb xhon [son]
befinna sig verb berhalh [berr-all]
benig adj tehlahnin [teel-aan-in]
blod  subst chronin [krån-in] 
blodig adj chroninen [krån-in-en]
borc subst wraht’homas [vracht-å-mas] 
bort  adv viahneht [vjaan-esjt] 
bortglömd adj gletihnen [glet-iin-en]
brinna verb ferihna [fe-riin-a]
broder subst bhodr [bådr] 
broderlig adj bhodrin [bådr-in]
bryndin subst hyvn’homas [hyvn-å-mas] 
bryndisk adj hyvn'homain [hyvn-å-majn]
båge (pilbåge) subst glanh [glann] 
böra verb moulihn [mu-liin]

dag  subst dahlaj [daal-ajj] 
daglig adj dahlajin [daal-aj-in]
dardenn subst dar'denn [dar-den] 
dardennisk adj dar'denin [dar-den-in]
De fyra elementen uttr Quina lementhos [kii-na le-mentt-os] 
de, dom pron thoom [tååm] 
demon subst pharachaan [par-ak-aan] 
demonisk adj pharachain [par-ak-ajn]
det, den pron dhe [de] 
djungel subst raun [raun]
docka subst rahinenh [ra-hin-enn] 
doft subst cehled [keel-ed] 
dofta verb cehled [keel-ed]
doftande adj cehledin [keel-ed-in]
dolk subst chran [kran] 
dom subst jiinith [jiin-ith]
domare subst jinhrizh [jinn-rish]
dotter subst unhs [unns] 
drake subst dar [darr] 
drakonisk adj darhin [darr-in]
du pron tone [tån] 
dum adj khrathin [kratt-in] 
dvärg subst ihkor'homas [iik-or-å-mas
dvärgisk adj ihk'homain [iik-å-majn]
då  adv bunh [bunn] 
dölja verb chonvihra [kon-viir-a]

eld subst prythn [prytt-n] 
eldig adj prythinon [prytt-i-nån]
element subst lementhos [le-men-ttos] 

faderlig adj fiadhiren [fjadd-ir-en]
far subst fiadhir [fjadd-ir] 
farfar subst fia’fiadhir [fi-a-fjaddr] 
farmor subst fia’miadhir [fi-a-mjaddr] 
feg adj vilaan [vi-laan] 
fellin subst ihk’rhox’ahlin [iik-rox-aa-lin] 
felver subst rhox’ahlin [roks-aa-lin] 
felvisk adj rhox'ahlinen [roks-aa-lin-en]
festlighet subst chonfethir [kon-fett-ir]
fiende subst enehfnith [en-eef-nitt] 
fientlig adj enehfnin [en-eef-nin]
fjällig adj reptin [rept-in]
flod subst vifhan [vif-an] 
flyga verb siiravi [sii-ra-vi]
fort subst phalom [pa-låm] 
framåt adj loghod [logg-od] 
fridfull adj cahlin [kaal-in]
fågel subst hyvnen [hyv-nen] 
fästning subst phalom [pa-låm]
för (ngn) konj pa [pa]
för länge sen adv miote [mjå-te]
förbanna verb harkth [hartt] 
förbannad adj harkthin [hartt-in]
förflytta verb kienihe [kjen-ii-e]
förlora verb simith [sim-itt]
Förlåt uttr siihan [sii-han] 
förlåta verb siihan [sii-han]
förra gången adv miote [mjå-te] 
förtrollad adj mhakiilin [ma-kiil-in]
förut adv mirhimh [mirr-imm]

gammal adj melhmin [melm-in]
gift subst ixherihn [iks-e-riin] 
giftig adj ixherihnen [iks-e-riin-en]
glad adj jamhlien [jamm-li-en] 
glädje subst jamhli [jamm-li] 
glöd subst luhvehl [luu-veel]
glödande adj luhvehlin [luu-veel-in]
glömma bort verb gletihn [gle-tiin] 
gnom subst ihkor’homas [iik-or-å-mas] 
gnomisk adj ihk'homain [iik-å-majn]
god (bra) adj benhinen [benn-i-nen]
gudar, gud, guden, gudarna subst* lyrhoon [lyr-håån] 
gudomlig adj lyrhaan [lyr-haan]

ha verb havn [havn] 
"har"(endast vid pluskvamperfekt) * gin [gin]
halv adj nahom [naa-åm] 
halvalv subst nah’ahlin [nach-aa-lin] 
halvalv subst nah’homas [nach-å-mas] 
halvalvisk adj nah'ahlinen [nach-aa-lin-en]
han pron ihjan [ii-jan] 
hata verb hahdin [haad-inn] 
hatad adj hahdinen [haad-in-en]
hav subst occan [ock-an] 
hel adj lahlem [laal-em] 
helig adj* lyrhaan [lyr-haan] 
hem subst khapom [ka-pom]
hjärta  subst dhara [da-ra] 
hjärtlig adj dharin [da-rin]
hon pron haijihn [haj-iin] 
hund subst juhn [juun] 
hunger subst vianee [vjan-ee] 
hungrig adj vianeein [vjan-ee-in] 
hur konj hounh [hunn] 
höger "adj" hirh [hirr] 
höst subst khalrahm [kal-raam]

i framtiden adv fahlim [faal-im] 
ihågkommen adj kharin [kar-in]
ilsken adj ahrihm [aa-riim]
intelligent adj nathlon [natt-lån] 

ja konj iorni [jår-ni] 
jag, mig pron sheik [che-ick] 
jord subst heanh [he-ann] 
jordig adj heanhin [he-ann-in]
jordskalv subst heanihm [he-an-iim]

kall adj raimen [raj-men]
kalla verb volahchi [vol-aack-i]
kant subst tahm [taam] 
karta subst tahkar [taak-ar] 
katastrof  subst omvanht [åm-vannt] 
katastrofisk adj omvanhton [åm-vannt-ån]
katt, kattdjur subst felrihr [fel-riir]
klan subst tain [tajn] 
knuffa verb shurhme [churr-me]
komma verb velhihr [vell-iir]
komma ihåg verb khara [ka-ra] 
kompanjon subst nifrod [nif-råd]
kontroll subst chimlorh [kim-lorr]
kontrollera verb chimlorhana [kim-lorr-a-na]
korkad adj khrathin [kratt-in]
kort adj ihkorith [iik-o-ritt] 
krigare subst kihan [ki-han] 
krigisk adj hrun [run], kihanin [ki-han-in]
krigsdardenn subst hrun'dar'denn [run-dar-den] 
kräk subst irhdinh [irr-dinn]
kunna verb cenhim [kenn-im]
kust subst phiun [pi-unn] 
kvarts adj carhim [karr-im] 
källa subst livth [livtt]
känna verb mehned [meen-ed]
känsla subst mehned [meen-ed] 
känslosam adj mehnedin [meen-ed-in]
kärlek subst inehi [in-ee-i]

Lev väl, avsked uttr Zieenh [zjeenn] 
liten adj sihanin [si-han-in] 
ljus adj sehlin [seel-inn] 
ljus, ljussken subst sehl [seel] 
lova verb lorhe [lor] 
luft subst ihlnin [iil-nin] 
luftig adj ihlninen [iil-nin-en]
lugn adj cahlin [kaal-in] 
lukta verb cehled [keel-ed] 
lycka subst jamhli [jamm-li]
lång adj yourgh [jurg] 
långsam adj sehran [ser-ann] 
låta verb liaht [li-acht] 
"län", "fortområde" subst phalenh [pa-lenn]
löfte subst lorhenh [lor-enn] 
lögnaktig adj sbievin [sbjev-in]
löv subst zharhim [ssarr-im]

magi subst mhakiil [ma-kiil] 
magisk adj mhakiilin [ma-kiil-in] 
mat subst miaanoth [mjaa-noth]
med konj l' 
metall subst jhihlin [djiil-in]
metallisk adj jhihlinen [djiil-in-en] 
minnas verb khara [ka-ra]
mirakel subst vriihaht [vrii-acht]
mirakulös adj vriihahtin [vrii-acht-in]
mod subst moinhe [må-inn]
moder subst miadhir [mjadd-ir] 
moderlig adj miadhirin [mjadd-ir-in]
modig adj moid [må-idd] 
morfar subst mia’fiadhir [mi-a-fjaddr] 
mormor subst mia’miadhir [mi-a-mjaddr] 
måne subst liian [lii-an] 
många räkn khani [kann-i] 
människor subst lihomas [li-hå-mas] 
mästare subst lirhan [lirr-han] 
mästerlig adj lirhanin [lirr-han-in]
mörk adj karhemin [karr-em-in]
mörker subst karhem [kar-em] 

natt subst nahjal [naaj-al] 
nattlig adj nahjalin [naaj-al-in]
nej, inte konj alin [a-lin] 
ni pron niehra [njeer-a]
nickedocka (ungefär) subst rahin-ghal [ra-hin-ggal]
nu adv month [måntt] 
ny, ung  adj blehnin [blee-nin] 
några räkn nifha [niff-a] 
när konj henia [hen-ja] 
nöt subst ninj [ninj]

och konj nan [nan]
också konj ahvrin [aav-rin] 
olycka subst omvanht [åm-vannt]
olycklig adj omvanhton [åm-nannt-ån]
omgivning subst surhvehndih [surr-veen-dii]
opålitlig adj sbievin [sbjev-in]
orden (riddarorden) subst denhmahdr [denn-maa-dr]
osynlig adj ansahiden [an-saa-id-en]
otur subst omvanht [åm-vannt]
oturlig adj omvanhton [åm-nannt-ån]
ovanpå, ovanför, ovanifrån prep ohn [åån] 

passa sig verb sapte [sap-te]
passera  verb assiera [ass-jer-a] 
passerad adj assierin [ass-jer-in]
putta verb shurhme [churr-me]
påstridig adj loghod [logg-od]

reptil subst rept [rept] 
reptilisk adj reptin [rept-in]
riddare subst dahnin [daan-in] 
ridderlig adj dahninen [daan-in-en]
rival subst enehfnith [en-eef-nitt]
rivaliserande adj enehfnin [en-eef-nin]
räv subst rhoxan [roks-an] 

sakna verb simith [sim-itt] 
sann adj jahvehnin [jaa-veen-in]
sanning subst jahvehn [jaa-veen] 
sardenn subst sar'denn [sarr-den] 
se verb sahid [sa-hidd] 
se upp verb sapte [sap-te]
sista räkn tisahl [ti-saal]  kiinan [kii-nan]
själ subst kaalahan [kaal-ah-ann] 
ska konj rham [ram] 
skada subst vihsei [viis-ej]
skada verb vihsei [viis-ej]
skarp adj hihjen [hiij-en] 
skelett subst tehlanehn [teel-a-neen] 
skelettlik adj tehlahnin [teel-aan-in]
skiva subst deshiine [dä-shiine] 
skog subst raun [raun] 
skogsfolk subst raun'denn [raun-den] 
skugga subst njehr [njeer] 
skuggig adj njehrin [njeer-in]
skydd subst anhohram [ann-åå-ram] 
skyddad adj anhohramin [ann-åå-ram-in]
skärpa subst hihjirh [hiij-irr]
smart adj nathlon [natt-lån]
snabb adj litahnon [li-taan-on] 
snabbtänkt adj nathlon [natt-lån]
snart adv fahlim [faal-im]
snäll adj xhonin [son-in] 
snö(flinga) subst hvihsa [viis-a] 
sol  subst dhohl [dåål] 
solig adj dhohlin [dåål-in]
sommar subst yihnal [jiin-al]
son subst unhs [unn] 
sorg subst morhas [morr-as]
sorgsen adj morhain [morr-ajn]
spegel subst vihrani [viir-a-ni]
spjut subst ziihm [siim] 
stav subst phlaht [plaat] 
sten subst grevh [grevv] 
stenig adj grevhin [grevv-in]
stjärna subst tiihl [tiil] 
Stjärndöttrar (utrop) uttr Tiihl'unhs [tiil-uns] 
stor adj thalur [ta-lur] 
storfamilj subst tain [tajn]
svart adj casanhin [ca-sann-in]
svek subst sbiev [sbjev] 
svekfull adj sbievin [sbjev-in] 
svika verb sbievali [sbjev-a-li]
svärd subst slaht [slaasjt] 
synlig adj sahiden [sii-id-en]
syster subst sijstr [sijstr] 
systerlig adj sijstrin [sijst-rin]
så ... konj ka [ka] 
säker adj vain [va-in] 
sörja verb morhas [morr-as]

tand subst vhan [van] 
tandad adj vhanin [van-in]
teleportera verb kehniala [kenn-ja-la]
tid subst shiila [sjii-la]
tillbaka adv frerinh [fre-rinn]
tillbakadragen adj refrahm [ref-raam] 
tillåta verb liaht [li-acht]
tjärn subst livth [livtt] 
torkad adj kehrmin [keer-min]
tro verb fiela [fje-la] 
troende adj fielin [fje-lin]
trögtänkt adj khrathin [kratt-in]
tunga subst thiong [tt-jong]
tur subst vriihaht [vrii-acht]
turfylld adj vriihahtin [vrii-acht-in]
tycka verb fiela [fje-la]

under subst vriihaht [vrii-acht] 
under, underifrån prep nuhn [nuun] 
ungdom subst blehn [bleen]
ungdomlig adj invehnin [in-veen-in]
ut riktn onranh [on-rann]
utan ? viidath [vii-dath]

vacker adj sihlin [siil-in]
vad konj kiel/viadt [kjel/vjat] 
vandra verb bahein [baa-ejn] 
Vandra med gudarna, avsked uttr bahein l'yrhoon [baa-ejn lyr-åån] 
var konj vheho [vee-hå] 
Var hälsad, hälsningsfras uttr shalim [cha-lim] 
varg subst wrahtin [vracht-in] 
varm adj meihnen [me-iin-en]
vatten subst vhacue [va-ky] 
veta verb xhilihn [sil-iin]
vi pron hieera [hjer-a] 
viktig adj vimhit [vimm-it] 
vilja subst jhahiila [dja-hii-la] 
vilja verb johiila [jo-hii-la]
vinter subst nhielmahn [nnjel-maan]
visa (ngt) verb svihla [sviil-a] 
vorgin subst nathl’wrath [nat-el-ratt] 
våldsam adj hrun [run], kihanin [ki-han-in]
vår subst ehlnin [eel-nin]
vän subst nifrod [nif-råd] 
vänster "adj" lehv [leev] 
värde subst oralith [or-a-litt]
värdefull adj orath [or-att] 

å subst vifhan [vif-an]
åldring subst melhm [melm]

äga verb havn [havn]
ägd adj havnin [havn-in]
älska verb inehi [in-ee-i] 
älskad adj inehinen [in-ee-i-nen]
Ärade ..., hälsningsfras uttr johdr ... [jåådr] 
ättling  subst denn [denn] 

ödla subst sar [sarr] 
öken subst ohlanth [åål-antt] 

Månader
Eth'shiila (Förstatid) 
Raim'shiila (Kalltid) 
Hyvn'shiila (Fågeltid)
Ehln'shiila (Vårtid)
Sih'yiihn'shiila (L sommartid) 
Yiihn'shiila (Sommartid) 
Kih'yiihn'shiila (Sista sommartid) 
Meihn'shiila (Varmtid) 
Khalr'shiila (Hösttid) 
Zharh'shiila (Lövtid) 
Nhielm'shiila (Vintertid)
Kihn'shiila (Sisttid)