HEM NYHETER KOMMANDE PRODUKTER ZIPPAT MYTH 3.0
|
Centuriinska NamnAtt alla(eller ja, de flesta) individer har namn är ganska självklart. Så även i Centuriin. Men alla folkslag har olika sätt att namnge sina barn. För det är ju faktiskt de ärade föräldrarna som ger barnen de namn de kommer att bära hela sitt liv. Såvida personen i fråga inte går med i något ljusskyggt sällskap där man "renas" och får ett nytt namn, i och med att man får "ett nytt liv". Men här beskrivs i vart fall hur de olika folkslagens namnsystem fungerar. Människor Människor har "enkla" namn och namnsystem. Varje person har ett
förnamn och ett familjenamn. Förnamnet är inte sällan
en- eller tvåstavigt. Trestaviga namn är ovanlig och anses lite
"snobbigt" och förbehållet adeln. Förnamnet brukar oftast
inte betyda något utan ska bara låta "passande". Familjenamnet
ärvs från far till son/dotter. Ibland tar kvinnor samma familjenamn
som sin make när hon gifter sig. Familjenamnen är, till skillnad
från förnamnen, oftast tre- eller fyrstaviga. Femstaviga efternamn
förekommer, men är desto ovanligare.
Dvärgar Eftersom dvärgarnas modersmål är det hårda språket
grukh är det inte så underligt att även dvärgar har
korthuggna, hårda namn. Språket använder flitigt de hårda
vokalerna(a, u, o) och dvärgiska namn ändrar inte på denna
tradition. Dvärgar är dessutom traditionalister och anser det
viktigt att veta vem man är. Ett fullkomligt dvärganamn innehåller
därför först ett förnamn, sedan även klantillhörighet
och därefter ett familjenamn, ärvt från fadern. Innan klantillhörigheten
sätts det lilla ordet "klan", och innan familjenamnet sätts ordet
"be". Både förnamn och familjenamn är korta, men man skiljer
dem åt genom att familjenamnen innehåller endast mjuka vokaler(e,
i, y). Ett typiskt dvärganamn kan med andra ord se ut som följer,
Gnomer Även gnomerna talar, liksom dvärgarna, det hårda språket
grukh, och därför är det kanske inte så underligt
att även gnomer har förhållandevis korta och kärnfulla
namn. Gnomen har ett förnamn och ett familjenamn, ärvt från
fadern. Gnomerna sätter det lilla ordet "hy" framför sitt familjenamn
som nästan alltid är enstavigt och innehåller oftast mjuka
vokaler(e, i, y). förnamnen däremot kan vara både en- och
tvåstaviga, men innehåller nästan alltid hårda vokaler(a,
o, u). Ett gnomisk namn kan se ut som följer;
Halvalver Halvalverna har ju en mänsklig och en alvisk förälder, och oftast så tar fadern modern till sig, och oftast får då halvalven ett namn som liknar faderns. Är fadern människa får halvalven ett mänskligt namn, är fadern alv, får halvalven ett alviskt namn. Men i de fall där halvalven är en "oäkting" och där modern lämnas ensam med barnet, får dock halvalven ett namn som lik-nar moderns. Alver Alverna har liksom dvärgarna informativa namn, det är nämligen
viktigt att veta, och visa, vem man är. Ett alviskt namn består
först av alvens egna namn, sammanbundet med familjenamnet. Därefter
följer faderns namn och sedan klantillhörigheten. Man sätter
det lilla ordet "lyan" före klantillhörigheten. Alviska namn
är minst tvåstaviga, och desto oftare tre- och fyrstaviga. Familjenamnen
däremot kan vara något enklare och bara vara en- eller tvåstaviga.
Ett typiskt alviskt namn kan med andra ord se ut som följer;
Felver Liksom felvernas språk felviska liknar alviskan liknar även
felvernas namn alvernas namn. Felverna har däremot relativt enkla
namn, även om en felvs fulla namn är minst lika invecklat som
en alvs. Först har felven ett förnamn, som liknar en människas
i all sin enkelhet. Sedan följer familjenamnet, hopbundet med faderns
namn. Därefter följer också stamtillhörigheten, man
sätter dock ordet "iyan" före stamtillhörigheten. Felvernas
förnamn är som sagt ganska enkla, oftast två- eller trestaviga.
Familjenamnen däremot är något "vackrare" och innehåller
gärna dubbla vokaler och många h- och j-ljud. Ett felviskt namn
kan med andra ord se ut så här;
Fellin Fellin talar ofta både felviska och centurin, därför
har även deras namn både mänskliga och felviska influenser.
Ett felliskt namn består av ett förnamn och ett familjenamn,
precis som hos människorna. Namnen är dock något mer komplicerade
och innehåller alltid ett h. Manliga förnamn slutar dessutom
ofta på -on, -an eller -in medan kvinnliga namn ofta slutar på
-ana, -ena, -ina, -ani, -eni eller -ini. Familjenamnet är något
längre, som hos människorna, och slutar oftast på -en.
Även om avvikelser förekommer.
Sardenner Alla sardenner har ett förnamn och dessutom ett slags familjenamn.
Ibland lägger de dessutom till sin klantillhörighet, då
efter ordet "tain". Förnamnet är kraftfullt och oftast tre- eller
fyrstaviga även om tvåstaviga namn förekommer. Familjenamnet
liknar dardennernas "kallnamn", de är beskrivande. Det går dessutom
i arv, från far till dotter/son. Ett sardenniskt kallnamn kan vara
Måne, Mörke eller Kvicke. Dessutom så skriver sardennerna
inte ut hela sitt klannamn när de nämner det. De säger bara
"Ghalea" (om Ghaleas flod), "Drahg" (om Drahgs blod) eller "Ciala" (om
Cialas flamma). Ett sardenniskt namn kan med andra ord se ut så här;
Dardenner och krigsdardenner Dardenner har likadana förnamn som sardennerna, de är kraftfulla och innehåller många h- och j-ljud. Men till skillnad från sardennerna så har dardennerna inte något familjenamn, utan de har istället ett så kallat kallnamn, baserat på deras hudfärg. Kallnamnet byggs ofta ihop av två delar, en neutral och en färgbaserad del, såsom Blodmåne. Och till skillnad från sardennerna så brukar inte dardenner inkludera sin klantillhörighet i namnet. Ska man tala om en särskild reptdennisk familj brukar denna först beskrivas med familjens överhuvud (den äldsta fadern i familjen), samt förnamnet på den som "grundat" familjen. Ett exempel är en av de främsta dardenniska familjerna på Alor, nämligen familjen Havsstjärna av Leirhanos familj. Då kan man exempelvis också kalla familjens överhuvud för Kaighor Havsstjärna av Leirhanos familj. Manliga förnamn; Ahrnahk, Bihrahm, Daihrehk, Gahrehm, Hihkahn,
Jeihkahn, Lihrgahnon, Meihrahkem, Seihkam, Tohrganin
Bryndin Bryndin talar förvisso centurin men de har ett alldeles eget sätt
att namnge sig själva. Bryndin har ett enkelt förnamn och lägger
till sin ättetillhörighet när de presenterar sig. Namnen
är som sagt enkla och ofta två- eller i sällsynta fall
trestaviga. Dock så innehåller ett bryndinskt namn alltid dubbelvokaler,
såsom aa, ee, ii, oo, uu eller yy. Manliga namn slutar dessutom oftast
på -e, -o eller -u medan kvinnliga förnamn slutar på -a,
-i eller -y. Ett bryndinskt namn kan med andra ord se ut som följer;
Vill man nämna en särskild bryndisk familj så brukar man säga av "Dennes släkt", där det är familjens "grundare" som omnämns. Ett exempel på en sådan här bryndisk familj är en framgångsrik familj från Kalath, nämligen Jeenons släkt. Manliga förnamn; Diire, Faaro, Haanu, Iime, Leemo, Peelo, Reemo,
Taamu, Vaaru, Vuuru
Borcer Borcerna har lite olika sätt att presentera sig själva. Oftast
så nöjer de sig dock med ett enkelt namn, utan krångligheter.
Ett borciskt namn är kort, en- eller tvåstavigt, och hårt.
De innehåller ofta z, x, k, t och r. Ibland lägger borcerna
till sin klantillhörighet efter namnet, men detta händer oftast
bara när borcer befinner sig långt hemifrån. Sedan kan
de dessutom lägga till "son av" eller "dotter av" om de känner
för det. Det är alltid faderns namn som nämns här.
Så oftast är ett borciskt namn just bara ett namn, men det kan
i sin längsta form se ut som följer;
Gnoller Gnollernas namn är korta och kraftfulla. Oftast har de endast ett
dubbelnamn (som visserligen inte måste ha en betydelse) men ibland
utökar gnollerna sina namn med kallnamn, eller öknamn. Deras
dubbelnamn består annars av två enstaviga "ord" sammanbundna
av ett bindestreck (-). Namnen är som sagt kraftfulla och innehåller
ofta rullande och morrande stavelser, många "r", "s", "z", "sh" och
"m". Då gnoller skaffar sig öknamn är det beskrivande sådana,
namn som berättar antingen om ett stordåd, illdåd, ett
lyte, en utseendedetalj eller liknande.
Kentaurer Trots att både kentaurer och minotaurer talar språket tauriska
så är deras namntraditioner ganska olika. Där minotaurer
har korta och kraftfulla namn har kentaurer mer utdragna och "böljande"
namn. Många brukar likna kentauriska namn vid gnäggningar. Kentauriska
namn är inte sällan fyr- eller femstaviga. De innehåller
dessutom många i, h och n. Annars har kentaurer endast ett namn.
Och de nämner dessutom sällan sin stamtillhörighet.
Kobolder På samma sätt som koboldernas familjegrupper saknar några
egentliga namn så saknar också kobolderna själva en motsvarighet
till vad de flesta kallar ett "namn". Inom familjegruppen vet kobolderna
vem som är vem och det finns inget behov av namn. Ibland så
får kobolder däremot "kallnamn" av sina fränder, oftast
baserat på något som särskiljer kobolden från de
andra, exempelvis ett stort ärr, ett halvt öra, ovanligt små
öron, röda ögon eller liknande.
Minotaurer Minotaurernas namn är som de själva, resliga, kraftiga och
något burdusa. Minotaurer har ett namn som de använder, ibland
nämner de även vilken flock de tillhör, men det är
ovanligare. Manliga minotaurer har ofta tvåstaviga, men korta, och
kraftfulla namn. Kvinnliga minotaurer har även de kraftfulla namn,
men de behöver inte vara tvåstaviga. "Vassa" stavelser är
vanliga i minotauriska namn liksom riktigt hårda vokaler och konsonanter.
Vanliga bokstäver är k, m, r, t, z och några vanliga bokstavskombinationer
är "nck" och "rz".
Relitaurer Relitaurers namn är lite som en harmonisk blandning av både
kentaurers och minotaurers namn, de är enkla men böljande. Deras
namn är som sagt enkla, ungefär som hos människor eller
felver, men böljande på samma sätt som hos kentaurerna.
Namn såsom Kanijan och Velijan är vanliga. Och precis som de
andra tauriska folken så har även relitaurerna endast ett "namn"
och bryr sig sällan om att nämna familjetillhörighet.
Småtroll Liksom småtrollens språk troll är ganska träigt
till sin karaktär så är även småtrollens namn
lite smutsiga, enkla, tvåstaviga och en aning träiga. Varje
småtroll har ett unikt namn och inget mer. Namnet har ingen direkt
"betydelse" utan är bara ett ljud, egentligen. Man kan dessutom inte
se skillnad på mansnamn och kvinnonamn. Annars är "o", "u" och
"v" och "kr" vanliga i småtrolliska namn.
|