Hur är det egentligen att göra lumpen som militärpolis? Tungt men intressant, blir mitt svar. Jag var en av de 20 lyckligt utvalda som full av förväntan fick rycka in som KB-elev på KBS/Livskvadron i mars 1997. Men idyllen bröts omedelbart.

Det märktes genast att K1 är ett förband med mycket hårda krav på de värnpliktiga. Du måste vara motiverad för att orka med. Trots det, kan jag verkligen rekommendera dig att du gör din värnplikt som militärpolis eller militärpolisjägare på K1. Du kommer få ruskigt bra utbildning, vare sig du är KB eller GB. Det är en mycket hård och krävande tid, men det har du igen under resten av livet.

Grundutbildningen

De första månaderna, under grundutbildningen, var nog de värsta i mitt liv. Tidiga morgnar, många och långa marscher, fysisk träning närhelst tillfälle gavs, en otrolig studs och puts i allt vi gjorde, arga befäl med en osviklig förmåga att skapa tunghäfta, konstant stress och minst sagt bristfälligt med sömn. Allt detta gör att jag har rejäla minnesluckor av den här tiden. De första två veckorna fick vi inte åka hem, och första helgen hemma sov jag. Hela tiden. Så var det under i stort sett hela utbildningen. Det var inte svårt att hålla sig för skratt på söndagarna när det var dags att åka tillbaka till regementet. Men man vänjde sig, och efter ett tag blev de flesta rutiner mer eller mindre naturliga.

Baskerprovet

KBS baskerprov påbörjades direkt efter en vecka i fält, och innebar 18 mils förflyttning under 4,5 dagar till fots, cykel och kanot. Vi rörde oss mellan olika stationer, bland annat följande (kommer inte ihåg alla pga minnesluckor):
Cat-crawl (kräla på ett rep mellan byggnader)
Repellering från Kungsängens vattentorn
"Bäck-krälning"
Skjutning med utländska vapen (tidskrav)
AK5 ihop/isär (tidskrav)
Göra upp eld (tidskrav)
Orientering (tidskrav)
Bårbärning
Avståndsbedömning
Handgranatskastning
Skyddsmask på (tidskrav)

Dessutom genomförde vi ett antal andra minnesvärda moment:
Innästling-spaning-eldöverfall-urnästling i mörker
Paddling Kungsängen-Stockholm
Marsch genom Stockholm i "de underjordiska gångarna"

Du är hela tiden oerhört trött. Oerhört hungrig, smutsig och svettig. Det enda som peppar dig är kamraterna. Hela kroppen värker, och bärremmarna på ryggsäcken skär in i axlarna mer och mer för varje steg du tar.
Såhär efterår förstår man knappt vad man gått igenom. Men känslan när allting var över går inte att beskriva - jag gick som i ett lyckorus hela dagen. Lyxen i en kort dusch och ett ordentligt mål mat var ofattbar. Baskerprovet slutade inne på K1, där vi efter att ha snyggat till oss så gott det nu gick och sett över de värsta skavankerna (sönderskavda fötter, blåsor och för min del en spricka i höger fot), för första gången fick sätta på oss uniform m/90 inför den stundande ceremonin.
Baskercermonin kommer jag aldrig och glömma - den mörka kaserngården, facklorna, Chefen K1:s "mössa av - basker på" och den efterföljande baskermiddagen. Jag har för mig att vi fick fläskfilé och potatisgratäng och trots att jag visste att jag skulle spy upp i stort sett åt jag tills jag var mätt. Och det tog ett tag...

Polis- och ridlära

Den här tiden var riktigt rolig. Först och främst var K1 i Stockholm ett underbart regemente jämfört med I1 i Kungsängen. Polisutbildningen var tung teoretiskt sett, men också otroligt intressant. Utbildningen tog ungefär tre månader och utbildningen bedrevs både på K1 och Polishögskolan och var såväl teoretisk som praktisk.
När utbildningen var klar skrev vi det obligatoriska militärpolisprovet (jämför med en tenta i straff- och processrätt/ allmän polislära) och genomförde en veckas MP-praktik i Kristinehamn. Det var en mycket intressant vecka där KBS bland annat genomförde eskort av ÖB och HMK Carl Gustav XVI. Väl hemma igen väntade korpralsutnämningen och militärpolisexamen där vi fick militärpolisernas utbildningstecken, fascinerna, som syns här till höger. Vi hade uppvisning för anhöriga och dagen avslutades med en mycket trevlig middag. Ytterligare ett minne för livet.

Ett annat minne för livet, men kanske inte fullt så roligt, var den nya bekantskapen med de allt annat än väluppfostrade och trevliga hästarna i stallet. Vi hann också med ett gäng ridpass och minst lika många avsittningar. Dessa protokollförs noggrant på en lista som sedan kommer till användning vid utryckning. Till vad vet bara vi militärpoliser...
Jag fick dock aldrig riktigt kläm på det där med ridningen, även om jag till slut kunde både gallopera och rida barbacka.

Truppföring av GB

I augusti flyttade vi återigen ut till Kungsängen för att utbildas i truppföring och trupputbildning, som vi sedan omsatte i praktiken på våra nyinryckta GB. Jag blev uttagen till gruppchef och tur var väl det. Stabsgruppcheferna och kvartermästarna verkade inte ha alltför livat, men det är min personliga uppfattning. Vi lärde våra GB allt vi kunde, vilket gick ganska fort, pga att vi hade så fruktansvärt ont om tid. Det var inte många lediga kvällar den här perioden.
I oktober var det så dags för GB:s baskerprov, och eftersom vi KB ska bli deras gruppchefer fastställdes det att vi skulle gå med. Rysaren den gången blev en allmän nerkylning följt av ett nattligt bad med diverse vattenaktiviteter i skenet av marschaller. Det var ganska få baskeraspiranter som inte hade långt kvar till panik när deras arma kroppar sköljde ner i det iskalla vattnet. Men även detta baskerprov tog slut och våra lyckliga GB fick till slut sätta på sig den åtråvärda gröna baskern och flytta in till K1.

Vinterutbildning i Arvidsjaur

Mitten på december blev en annan höjdare - så här efteråt. K1:s bägge KB-skolor flögs upp till Arvidsjaur i Herkulesplan för att genomföra den beryktade tvåveckors vinterutbildningen vid K4. Vi skidade (så gott det nu gick armens skidor är knappast "state of the art", skapade och behandlade köldskador, badade isvak ("Major, Furir Westholm anhåller om att få gå upp ur isvaken!"), slaktade ren, gjorde eldöverfall och sov mer eller mindre under bar himmel och så vidare. Det blev stundtals riktigt friskt om kinderna...
En hel del MP-övingar i vintermiljö hann vi också med, vilket var nyttigt.
Teperaturen pendlade hela veckan mellan 0 och -10° vilket gjorde att utrustningen blev genomblöt på dagarna och nerfrusen på näterna. Detta, törs jag lova, var mycket värre än om temperaturen hade hållt sig runt -15° hela tiden. Den som gått upp 0520 och försökt sätta på sig ett par stelfrusna m/90-kängor förstår nog vad jag pratar om. Av denna anledning var det skönt att sätta sig i Herculesplanet på väg till Stockholm, och dessutom stundade en välbehövlig julledighet. Men likafullt, och alla lapplandsjägare må ursäkta, K4 var definitivt ett höjdarregemente.

Mörkerveckan

Någon vecka efter julledigheten gick skvadronen ut på Fältvecka 3, den så kallade mörkerveckan. Där skulle vi "sätta på oss de röda glasögonen" och få insikt om hur ett sabotageförband tänkte och handlade. Detta skulle uppnås genom att varje MP-grupp själva agerade innästlade sabotörer. En riktig krävande men rolig vecka, med ständig känsla att vara jagad, uppdrag att utföra och diverse andra moment. Vi spanade, omgrupperade och utförde eldöverfall om vartannat. Någon egentlig sömn var det inte tal om, och vid veckans slut kunde man se tillbaka på GB:s baskerprov med ett leende. Det här var sammantaget bra mycket värre.

Befattningsutbildning och MP-övningar

Det här var en av de roligaste skedena under hela utbildningen. Respektive gruppmedlem blev proffs i sin befattning, exempelvis, gruppchef, skarpskytt eller MC-förare. För min del innebar det utbildning i ledarskap och grantatillsatsen till AK 5:an. Befattningsutbildningen avslutades med MP-examen för GB, en stor tillställning där hela K1 ett var en smältdegel av anhöriga, uppvisningar och högtidligheter.
Efter befattningsutbildningen rullade de omtalade MP-övningarna igång. Vi inledde med den så kallade Funktionsövningen, där gruppen samtrimmades i sina befattningar och varje gruppmedlem fick visa vad han eller hon lärt sig. Därefter gick vi direkt på MP 1, den första egentliga MP-övningen. Vi upprättade MP-station, hade utbildning på dagen och MP-pikét med tillämpade uppdrag på kvällen/natten. Inte heller under denna övning blev det någon egentlig sömn att tala om, men kul var det. MP 2 blev i stort samma sak, men med en betydligt högre ribba avseende krav på MP-grupperna. MP 3 blev en kombinerad MP-övning och skarp MP-praktik för hela Livskvadron under en stor militärövning "någonstans i Sverige". Mycket roligt och lärorikt var det, och det vi lärt oss fungerade verkligen. Oftast.

Högvaktsskedet

Detta var en av de psykiskt tyngsta perioderna under hela utbildningen. Ett rasande tempo från morgon till sen kväll, med många helgtjänster. Mitt i alltihop fick min grupp order att genomföra en veckas MP-praktik nere i sydvästra Sverige. Detta skulle dock visa sig vara den roligaste veckan under hela utbildningen, och kan bara säga osis till de grupper som inte fick åka.
Väl tillbaka på K1 visades dock medaljens baksida. Vi missade ju en veckas högvaktsutbildning vilket märktes rätt snabbt. Men med en hel del extradrillning i bagaget var vi slutligen beredda. För min del blev det två stycken högvakter på Stockholms slott och lika många på Drottningholms slott, genomgående som Patrullchef. Jag tyckte det var riktigt kul, men posterna var inte lika roade.
Alla var dock överrens om att känslan att rida in på yttre borggården, under all pompa och ståt, och se de imponerade blickarna från den samlade folkmassan, var otroligt mäktig. Denna stolta känsla byttes dock snabbt ut mot en mer ångestladdad, då det var dags för uppvändingen på yttre borggården varvid ungefär 80% av alla hästar skenade, stegrade sig eller gjorde något annat sattyg.

Utbildningskontroll och MUCK

Efter högvakterna kom den så kallade "Utbildningskontrollen" som ersatte slutövningen, pga bristen på tid och pengar. MP-grupperna agerande i olika moment kontrollerades och betygsattes, och det gick riktigt bra för de flesta. Det blev mer sömn och mat än vi trott, men det var riktigt jobbigt på alla plan ändå. Känslan av att vara kontrollerad i varje steg man tog slet rätt duktigt på psyket. Dessutom testades vi i precia ALLT vi lärt oss.
Och sen var det slut. Pang bom så hade 15 månader gått och helt plötsligt stod jag där i civila kläder och fattade just ingenting. Vi hade en hejdundrande utryckningsmiddag, lämnade in alla prylar och sen var det verkligen dags för MUCK. Det var en blandat känsla, både glädje och sorg - men framför allt var jag glad och stolt över mig själv som hade klarat utbildningen.
Än idag, nästan 1,5 år efter muck kan jag stirra ut genom ett fönster en regnig eller snöig natt och tänka på alla som sliter där ute, och hur lyxigt jag har det här inne med ljus, värme och mat. Så nog har jag lärt mig något av min tid på K1 alltid.

Slutord

Avslutningsvis vill jag passa på och rikta ett tack till alla de beäl som gjort min utbildning minnesvärd på många sätt. Naturligtvis också en hälsning till de stolta krigarna i 13. MP-grupp:
Furir Nichlas Larsson
Furir Mikael Carlsson
Furir Daniel Haettman
Furir Marcus Teglund
Furir Tobias Karlsson
Furir Mikael Persson
Furir Tobias Nilsson
Furir Anders Löfstrand

Till sist - en livdragon är alltid en föregångsman!