Textindex
Fakta om statsystemet

Statsystemet försvann med jordbrukets mekanisering

Läs mer: Om statarmuseet | Tore berättar Ivan Markowicz  

Statare var helårsanställda och i regel gifta jordbruksarbetare på större jordbruk.
Benämningen kommer av ordet stat, vilken anger att lönen utgick i natura.


Statarsystemet slog igenom i Sverige i början av 1800-talet. Från sekelskiftet minskade antalet statare efter hand tills dess att statsystemet avskaffades 1944, genom ett avtal mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetareförbundet.
Statarsystemet är ökänt dels för statarhustrurnas mjölkningsplikt, "den vita piskan" (Ivar Lo-Johansson), dels för de undermåliga bostäderna.
Först med mjölkningens mekanisering upphörde mjölkningsplikten, som dock även gav kvinnan ett värde på arbetsmarknaden.
Statarlivets villkor har bland annat beskrivits av Ivar Lo-Johansson och Lubbe Nordström (främst i reportageboken "Lort-Sverige"). Eftersom de samtida skildringarna oftast var pamfletter mot statsystemet är det inte så konstigt att de tog fasta på statarlivets alla negativa sidor.
De litterära och journalistiska skildringarna av statarna, inte minst Nordströms, har betytt mycket för senare generationers bild av statarlivet som präglat av nöd, smuts och hårt arbete.
En bra sentida skildring av hur livet som statarbarn kunde vara ger Ulf Nilsson i sin roman "Jord och fria fåglar".

IVAN MARKOWICZ


Ivan Markowicz © 1998