Exempel på stenografi

Melinska Stenografförbundet

Elementär Stenografi (engelska)

Shorthand for Windows™

Denna replik, följd av en ohejdbar ström av meningslösa ord, har jag hört många gånger. Därför vill jag göra en sak helt klar från början. Vem som helst kan prata ifrån en stenograf. Förutsatt att man är laddad med tillräckligt mycket rappakalja och dessutom har förmågan att kunna leverera den tillräckligt snabbt, är det ett hopplöst företag att försöka få orden på pränt. Detta innebär dock inte att det är omöjligt att skriva ner ett tal hållet i normal talhastighet. Men om ni tänker efter, är det väldigt sällan man behöver den exakta ordalydelsen av till exempel ett föredrag. Det naturliga blir att man redan då orden uttalas gör en gallring, och antecknar det viktigaste. Stenografi är i detta avseende mycket användbart. Dess största värde anser jag ligga i de precisa och snabba anteckningar man kan göra.

Stenografi är i själva verket en mycket gammal skrivkonst; den uppfanns redan år 63 f. Kr. av den romerske senatorn Tiro. För att få bättre anteckningar från debatterna i senaten, tvingade han sina slavar att lära sig de drygt 3 000 tecken som ingick i hans system, numera kallat Tiros noter. En kvarleva från detta första stenografiska system finns i ampersanden, tecknet "&", som var Tiros sätt att skriva "et" — "och" på svenska.

Naturligtvis har systemen utvecklats sedan dess, och idag brukar man dela upp systemen i två grupper, nämligen de geometriska och de kursiva systemen. De geometriska systemen karaktäriseras av raka linjer, cirklar och prickar, och av de många räta vinklarna. De kursiva systemen å andra sidan har vissa likheter med vanlig skrift (långskrift på stenografslang), med lätt lutande tecken konstruerade av öglor och staplar. (Här kan du också se ett exempel på min egen stenografi för att få ett begrepp om utseendet!)

De enkla tecknen i de geometriska systemen möjliggör en hög hastighet, medan de mer komplicerade tecknen i de kursiva systemen sänker hastigheten något. Detta kompenseras dock av att de kursiva systemen går fortare att lära sig — själva skrivtekninken är redan känd hos eleverna. De geometriska systemen kräver ju att man vänjer sig vid onaturliga handrörelser, varför det tar längre tid att få upp hastigheten.

I Sverige är det kursiva Melins system så gott som allenarådande. Det konstruerades år 1892 av översten Olof Werling Melin, och det konkurrerade med tiden ut de andra vanliga systemen, som företrädesvis var utländska system anpassade till svenska språket. Överst på denna sida kan du se ett exempel på text från Melins system. Tecknen betyder "Melins stenografi". Systemet baseras på ett alfabet för att garantera att alla ord kan skrivas, men vanliga stavelser, ändelser, ord och kombinationer av bokstäver har egna tecken. Dessutom har många tecken fler än en betydelse: bokstaven "t" betyder, om den står ensam, det, och tecknet för "st" betyder även stor. Olika starkt tryck med pennan markerar också olika betydelser av samma tecken. Systemet består av lite drygt 200 obligatoriska tecken, med ungefär dubbelt så många betydelser.

Användandet av stenografi har i takt med datoriseringen minskat drastiskt, men kunskaper i stenografi är fortfarande en värdefull praktisk tillgång. Arbetet med att marknadsföra stenografin sköts i Sverige huvudsakligen av Melinska Stenografförbundet, som organiserar landets samtliga Melin-stenografer och som dessutom ger ut tidningen "Stenografen". Adressen till förbundet är