I F - e n s t o r l i t e n s e g e l b å t
|
|
|
|
A l l m ä n i n f o r m a t i o n Båten är byggd i handupplagd glasfiber och har inlaminerade lång och tvärskeppsförstyvningar av plywood. I kölen sitter 1250 kg gjutjärn inplastat.
I F i S i f f r o r L ö a 7,87 Vattenlinje 6,03 Bredd: 2,25 Djupgående: 1,21 Deplacement: 2 150kg Kölvikt: 1 250kg LYS: 1,02 Höjd: ca 12m
(Klicka på bilden för att se en förstoring)
F ö r p i k e n Båten är uppbyggd på traditionellt vis med förpik som egen avdelning med två garderober placerade i "masthöjd". Förpiken är för båtstorleken förvånansvärt rymlig om än något låg i tak. På var sida en enkel hylla för mindre förvaring. Väljer man att sova med huvudet akterut har man läsbelysning placerad alldeles ovan huvudet. Man kan dessutom enkelt lägga i en skiva mellan förpikens kojer och på så sätt ytterligare utöka bäddutrymmet. Under kojerna i förpiken finns stuvfack, ett under vardera kojen samt ett lite större i mitten. Längst fram i fören finns ytterligare stuvutrymme i en liten öppen förvaring.
Förpiksluckan erbjuder välkommen möjlighet till ventilation och in/utpassering. Här kan man också hantera t ex spinnaker och försegel. Styrbords garderobsdörr kan låsas i öppet läge och bilda en avskild del i förpiken. Kan vara bra t ex i de båtar som installerat toalett i antingen styrbords garderob eller i förpikens mittre stuvfack. Det finns också exempel på båtar som i mellersta stuvfacket i förpiken installerat vattentank. Vattentanken är inte standard på IF men att förse båten med detta tillbehör, särskilt de som semesterseglar. Sammantaget en spartansk förpik med förvånansvärt stora utrymmen för klassen.
S a l o n g e n Ganska ambitiöst ord för en mittendelen på en IF kanske. Två kojer på var sida om mittgången, i gången plats för ett demonterbart bord med fällskiva. På var sida ovan kojerna under skarndäck förvaringsfack med luckor. Tidigare modeller har vad jag förstår öppna fack medan senare modeller försågs med luckor eller skjutluckor av garderobsmodell..
Pentryt är av enklast tänkbara modell. Aktra förvaringsfacket under skarndäck på babords sida är ett öppet fack i vilket man förvarar antingen ett gasolkök eller ett Origo spritkök av absorbtionstyp. En lucka fälls ned, köket dras ut och vips har man ett fullt fungerande kök. Många byter ut spritköket mot ett litet gasolkök. Själv tycker jag att spritköket fungerar bra. Man får se upp med lågan, den kan vara svår att se ibland, ta för vana att alltid dra ned reglaget på lägsta, lyft bort kastrullen och läck på lilla locket direkt, då vet man...
Det är inte helt ovanligt att man bygger ett skjutbart pentry till IF. Modell på detta finns på IF-sidan.
F ö r v a r i n g Det finns ganska gott om förvaring i en IF trots de små dimensionerna. Under tofterna i ruffen finns det utrymmen i hela båtens längd. Luckor sörjer för tillgängligheten och någorlunda smart kan det vara att montera dit gångjärn som håller kvar luckan och en stödpinne som håller luckan öppen när man hämtar grejor..
V e n t i l a t i o n Originalventilen a la Electrolux i rufftaket är en enkel öppna/stängvariant. Det blir igen höjdarventilation av det. Bättre byta till en solcellsdriven dito för ca 350.- Kondensen minskar betydligt och du har dessutom inte den eländiga hetluften i båten en varm sommardag. Nå, inte helt perfekt men bra mycket bättre än innan. Kan verkligen rekommendera att du byter till en sådan här variant!
D y n o r o c h t y g Dynorna är av skumplast och ca 7 cm tjocka. Vanligt som överdrag verkar någon form av manchestertyg vara. Ganska sunkiga efter 30 i båten även om jag var mäkta förvånad över den fräschör vi fick på dynorna i Amarilla efter första tvätten! Ett nytt dynpaket kostar ca 8.000.- om man köper det hos t ex Marieholms Marina i Strömstad. Det samlas fukt under dynorna och jag har tagit för vana att emellanåt sticka under något stort som lyfter dynan och ventilerar när jag lämnar båten. Det finns speciella "nät" på marknaden som lyfter madrassen när den är obelastad, enda haken är att det kostar nästan 300:- per meter.... Förmodligen kostar det 20 spänn/meter att tillverka.
S t i c k k o j e r Använder man till fötterna på natten och utrustning på dagen. Det är inga stora utrymmen men de är bra att fösa undan diverse prylar i på dagtid.
S i t t b r u n n Inte mer plats än en jolle! Nå, lite bättre är det men inte mycket. Sanningen är väl att tre personer går an men fyra, ja då börjar det bli bökigt, speciellt om det är mycket kryss och grov sjö. Annars är fyra pers helt OK för mig, fler än det ska man nog inte vara av praktiska skäl. Har man som jag mantåg monterat blir sittställningen ganska dålig på hårda kryssar när båten kränger. Detta är en vanlig synpunkt om man pratar bra/dåligt med en IF. Själv bekymrar det mig inte speciellt. Man kan lösa det snyggt med en dyna på däcket mellan sittbrunnssargen och motorluckan nära relingen. Sittande på snedden där fungerar riktigt bra. Sikten i lä därifrån är däremot absolut noll så gasten får hålla bra koll. Ska man kunna burka båten optimalt vid t ex tävling kan man inte ha mantågen monterade. Mixen mellan semesterseglare/familjebåt och tävlingsbåt bygger på att kunna montera av mantågen snabbt och enkelt. Det går mycket bra att göra. Inte speciellt krångligare än på någon annan båt. Själv har jag gjort det vid någon tisdagssegling och, visst, det är lite pyssel men inte värre än att det går bra.
F ö n s t e r Fönstren är monterade i aluminiumram, den yttre delen med fönster och den inre delen en fästram. Dessa skruvas ihop från insidan och tätar med packningar. På detta vis skruvar man aldrig i plasten. Jag upptäckte ett kristallint "pulver" i kanten av rutan. Efter att ha monterat bort fönstret konstaterade jag korrosion mellan skarvblecken i rostfritt! Lyckligtvis hade inte korrosionen gått så långt så det var bara att göra rent och smörja på vattenfast fett (syrafritt) och dra fast igen. Nu bytte jag till rostfri skruv med krysspår! Biltema och Clas Ohlsson har bra skruv till detta! Jag passade på att täta ordentligt med sikaflex. Något som jag noterade och tycket var lite lurigt var att plasten, där man sågat upp för fönstret verkade vara anfrätt av något, det såg nästan lite "ruttet" ut. Efter att ha använt Dremmel-maskinen i ytan såg det OK ut igen. Det finns också råd som säger att man kan kapa skruvarna något så att de inte bottnar. Detta för att kunna spänna samman ramarna lite hårdare och därmed få det tätt. På http://www.ertec.dk lär man kunna skaffa gummilister om det behövs.
M o t o r Normalt seglar man IF i alla tänkbara väderförhållanden. Vissa har bestämt sig för att man bara seglar, motor är ett helgerån, andra ser det praktiska i att ha en liten motor tillgänglig om det är totalt bleke, andra vill ha en ordentlig maskin som gör att båten rör på sig när man vill och i rätt riktning. Tävlingsseglaren lämnar motorn på bryggan! Hur många hästar krävs för en IF? Personligen, med mina behov som semesterseglare, tycker jag att motorn ska kunna prestera 5 knop även med lite motvind. 5 hästar 2-takt ligger strax under det och en 6-hästars dito 2-takt ligger på ca 5,5 knop. Jag har sett en båtgranne med en motor på akterspegeln på 7,5 Hk och det verkar fungera alldeles strålande. I Ängelholm har vi speciella förhållanden med ett hamnutlopp mellan två stora stenpirar där Rönne å rinner ut. Dessa pirar är bortåt 200 meter långa och där ån möter havet uppstår vid sydväst/väst och bra vind kombinerat med lågvatten ett vågfenomen där vågorna tornar upp sig ordentligt. Det går att segla ut. Men jag har börjat lära mig att kryssa ut vid allt högre vindstyrkor och alltid med motorn igång, på tomgång och beredd att stötta upp. Skulle man missa så handlar det om sekunder....
Liten bild på kölen, visserligen till 26:an enligt uppgift men de ser nog likadana ut....
M o t o r - v a r d å ? Detta är ett underbart diskussionsämne. Jag tror att det finns fler åsikter än det finns sandkorn på en strand! Har man inget att prata om en regnig söndag så kan man bara råka snudda vid detta ämne så har man att göra i en vecka! Som vanligt gäller efter en del tekniska och säkerhetsmässiga resonemang: Vet du hur du vill ha det, bra, gör då det, är du osäker, prova dig fram till din lösning.
Själv har jag motorn i brunnen av det enkla skäl att den satt där när jag köpte båten. Efter motorbytet till en 5 Hk Yamaha som kan roteras runt sin egen axel, även monterad i brunnen, går det hur bra som helst att backa. Vrid runt motorn och ge fart framåt, helt OK. Debatten innehåller oftast följande rubriker av mer eller mindre subjektiva åsikter....
På akterspegeln
+ Lätt att ta bort, montera på. Ja det är väl en sanning med modifikation, ta 20 - 25 kilo motor och klättra ut på aktern för att hänga ner motorn. Stiltje, ja då går det väl an, men måste man ha dit den i sjögång så blir det nästan omöjligt.
+ Mer manövrerbar, kan backa Ja det är säkert rätt, backa med motorn i brunnen är värdelöst, fungerar bara om man kan vrida motorn runt sin egen axel.
- Oestetiskt, fult med en motor på akterspegel Oomtvistat för de flesta
- Att montera på och av i är bökigt om det går sjö. Absolut, se ovan
- Den kan ramla av i hårt väder?! Har inte hör om det men man kan/ska i alla fall ha en montering i aktern med stödplatta på insidan och en ordentlig fästanordning för motorn. Och säkerhetswire.
I brunnen
+ Motorn syns inte, snyggare Absolut.
+ Motorn sitter skyddad i alla väder. Ja det gör den
- Hämmar farten, propellern bromsar båten vid segling Logiskt, det gör den, men hur mycket? Jag klarar mig jättebra ändå! Med den nya Yamaha-motorn har jag märkt att propellern snurrar av vattendraget i friläge, det gjorde inte den gamla Johnson-motorn. Motståndet minskar då ännu mer..
- Brandrisk Bara om underhållet är dåligt på slangar, kopplingar och motor. Jag håller risken för mycket liten, man ska dock se upp med alla former av bensinspill i stängda eller inkapslade utrymmen. Ventilera väl om du spiller.
- Dålig ventilation, avgaserna i brunnen kväver motorn Ja det samlas ganska mycket avgaser under luckorna om man inte ordnar med ventilation. Jag har i och för sig kört med stängda luckor och aldrig haft problem. T o m när jag körde in motorn på dubbla oljeinblandningen mot nu.
- Överhettning av motor, det blir för varmt i motorbrunnen ?? Den är ju vattenkyld, det cirkulerar ändå ingen luft under kåpan även om den sitter på akterspegeln...
- Vatteninträngning, vatten kommer in i motorbrunnen Det gör det däremot ganska rejält! Seglar du med motor i brunnen över 5 - 6 m/s i grov sjö och på halvvind upp till dikt bidevind formligen vräker det in vatten i motorrummet. Det fyller på så att du har vatten upp till kanten på rörschaktet där motorn går ned. Helt klart påverkar det stabiliteten i båten. Egentligen är motorbrunnen endast avsedd för att användas när man inte går för segel och när det inte inte blåser särskilt mycket. Avsikten med konstruktionen var att man skulle ta upp motorn ur brunnen, lägga dit luckan, när man inte använde den och förvara den i akterutrymmet.
- Motorn ofta inte gjord för att sitta i vatten hela året. Nyare motorer ska klara av det. Man kan ju ta upp motorn några gånger, göra rent och kontrollera.
Motorbrunnen sedd akterifrån på Amarilla Vatten tränger in i motorbrunnen, det bildas ganska ansenliga mängder pool i utrymmet. Man kan täta på olika sätt, i min båt var det totaltätt runt riggen då tidigare ägaren blåst ner byggskum. Tätt men helt opraktiskt om man vill ha upp motorn under säsongen. På Amarilla är det en ventil ut i sittbrunnen för att kunna länsa motorbrunnen den vägen. Fungerar bra, men lite störande ändå. Har man lyckats hålla torrt sittbrunn och får in länsvatten från motorbrunnen är det inte lyckat! Vad gäller "motorbromsfenomenet" så bromsar det ju, men jag är ganska övertygad om att semesterseglaren inte märker så mycket av det. Tävlingsseglaren däremot har det hela klart för sig. Ingen motor.
T ä t a m o t o r b r u n n e n OM man nu vill ha motorn i brunnen trots alla argument mot behöver man täta ut mot havet. Ofelbart får man annars en vattenfylld akterstuv på kryssen oavsett bog, värst på styrbordsbogen där vågorna slår rakt upp i utrymmet.
Slangen kommer från Biltemas hjul 41-109, jag hade ett par liggandes i förrådet, och de kostar idag ca 80 spänn stycket. Hittar du slang på annat sätt köp den, jag lyckades inte hitta med rätt format på annat sätt. Skottkärreslangar är lite stora, säljs oftast bara med däck och kostar ca 100 - 130 kronor.
Den här slangen gick med svett och smör att få över propeller och nedre delen på riggen och fyllde brunnen precis!
På riggen tejpade ett litet stycke skumplast från ett gammalt liggunderlag och likaså på ytterväggarna i brunnen.
Sedan var det bara att pumpa upp slangen och såhär bra blir det. Inte 100% tätt men så nära man kan komma. Skvallervattnet från motorn kan nu passera ut i sjön utan en massa slangar och besvär och jag får en brunn som inte släpper in hela havet. Testkörningen gav en del intressanta resultat. Motorljudet minskar radikalt, vibrationerna halveras och avgaserna stannar utanför båten, nå, något litet läcker väl in men mycket, mycket bättre än innan. Segling i hög sjö och på kryss är inga problem. Det håller så tätt och fint att det är en fröjd. Samtidigt kommer skvallervattnet ut och det är helt torrt i kölsvinet! Förutom at det är tätt kan jag fortfarande vrida motorn nästan 180 grader, jag kan få en anständig back, dessutom kan jag gå in varsomhelst, nästan, vrida motorn 90 grader åt babord och ge halv has framåt. Då vrider sig båten snyggt och elegant runt sin egen axel och, ja, det fungerar som en stävpropeller i aktern...
I n r e d n i n g Träinredningen består till största delen av plywood, oftast 6-10mm med teak eller mahognyfaner. Olika båtägare behandlar dessa ytor på olika sätt allt i från olika oljor till båtlack eller fernissa. Själv demonterade jag hela inredningen under vintern 2004/2005 i omgångar med start i förpiken. Det är mycket enkla snickerier och inte speciellt avancerat, men, de räcker mycket väl för den här typen av båt. M e l l a n d ä c k o c h s k r o v Skarven mellan däck och skrov är tätad med antingen sikaflex eller Silicon. Förr eller senare behöver skarven tätas om annars kan man få vattenläckage in i båten. På Amarilla låg en grå siliconfog som släppt på en del ställen. Jag skar bort den med en bladkniv och gjorde rent med t-sprit. Därefter maskade jag av mot skrov och däck och använde vit Silicon till att lägga en ny fog. Tätt och fint.
S t r ö m O m b o r d På en IF är det original mycket lite el draget, lanternor och innerbelysning är allt. Original batteriplacering vet jag inte var man har men jag har valt att placera två 75 Ah fritidsbatterier i kölsvinet rakt nedanför ruffluckan. Att tänka på är att batteriet får plats i höjd. Standardstorlek fungerar utmärkt i sida och längd medan höjden kan slå på någon centimeter på det förliga batteriet. Jag kapade helt sonika av batteripolen och fick på så sätt ned batteriet ordentligt under luckan. Man bör också se till att batterierna står i våg. Kompensering med ett par träklossar löser den saken. För att fixera batterierna i sida kan ett par kilar, också de av trä, gör jobbet.
Jag valde att dra om hela systemet eftersom det fanns tecken på korrosion i de 30 år gamla ledningarna, kardelerna var svarta och gav mindre bra kontakt i kopplingsplintarna. Dragningen från styrbordssidans kontrollpanel gjordes inuti skåpet under skarndäck där jag lade in ett VP-rör i vilket fyra 220V hushållskablar är dragna. Under vinterrenoveringen passade jag på att dra in extra lampor. Jag avskyr att ligga och leta med en ynka ficklampa, eller ännu värre, efter batterier till ficklampan som jag inte hittade.... Därför finns det en liten kabinlampa på 5w installerad i var stickkoj, på toaletten och i garderoben. Dessutom fick förvaringen i förpiken en taklampa. Väldigt, väldigt praktiskt! All belysning går på "Cabin Light" på panelen. På så vis finns det ingen risk att glömma en lampa på när man lämnar båten. På varje bäddplats finns en liten vägglampa med riktat ljus i förpiken och mer allmänljus i salongen. Alla med individuella strömbrytare naturligtvis.
På fördäck har jag monterat ett motorvärmaruttag till bil, d v s den lilla nyare varianten som knappt syns. Minimal utvändig storlek på kontakten och helt dold dragning på insidan med uttag på toaletten och under en av kojerna där batteriladdaren sitter. Allt draget i VP-rör. Jordfelsbrytare ansluten strax efter intaget i båten. Så fort landström kopplas in sköter laddaren om batteriet och övergår automatiskt till underhållsladdning när grovjobbet är gjort.
B a t t e r i Original är det inte mycket ström du behöver på en IF, bara lanternor och lite belysning i ruffen. Ska du som jag semestersegla med övernattningar och vill ha belysning och en kylväska går det åt lite ström. Men normalt räcker ett 75Ah långt. På semestern laddar man i hamn och så rullar det på.
Däremot är det viktigt att underhålla sitt batteri. Fritidsbatterier (bilbatterier) fungerar vilket som i båtar, däremot inte fritidsbatterier till startmotorer i vare sig bilar eller båtar. Många laddar batteriet, ställer det i båten, och använder det ganska lite, det är i sig absolut ingen garanti för att batteriet ska hålla länge. Istället är regelbunden laddning även vid låg förbrukning en stor fördel om man aktivt vill sköta sitt batteri. Vad det handlar om är att så fort ett batteri börjar brukas minskar laddningen, batterisyran ombildas från svavelsyra allt mer till vanligt vatten då den kemiska processen i batteriet vid urladdning "binder svavelsyran" vid blyplattorna. (Simpel förklaring) Bly oxiderar mer vid kontakt med syret i vattnet. Oxiderade blyplattor får allt svårare att ta upp laddning och nedbrytningsprocessen är igång. Den tar olika tid beroende på, framför allt skötseln av laddningsnivån. Bästa valet av laddare är elektroniska laddare med inbyggd underhållsladdning. På vintern ska man absolut ta ur batteriet och förvara torrt och svalt, placera inte batteriet på metallhyllor eller på betonggolv. Dessa material bidrar till urladdning även om du inte har en förbrukare kopplad till batteriet. Underhållsladda ett par dygn två till tre gånger per vinter.
O m s t ä l l a r e Ingen ström, batteri 1 eller batteri 2, eller så tar man ström från båda batterierna. Strömställaren sitter i ett av stuvfacken. Uppdelningen är för att använda ett batteri i taget, laddningen sker dock alltid på bägge batterierna samtidigt.
B ö l d - / P l a s t p e s t , O s m o s http://www.epotex.se/page/140/151/15 Gud bevare oss för denna eländiga erfarenhet.
F ö r b ä t t r i n g a r o c h b e k v ä m l i g h e t e r . IF är alltigenom en riktigt bra konstruktion. Båten har få svagheter och det mesta är funktionellt och genomtänkt. Men den är spartansk. Mycket spartansk. Det finns alla möjligheter att råda bot på detta. Små tekniska finurliga lösningar finns det gott om och det är bara att efter egen smak pilla och bygga efter bästa förmåga. Ett varningens ord kan dock nämnas. IF är som bekant en strikt entypsklass. Har du det minsta intentioner att ta ut båten i en klasstävling ska du noga hålla koll på regelverket i klassbestämmelserna före du börjar såga. Som exempel förekom det i diskussionen på IF-sidan en kommentar kring en tävlingsbåt och detta med att ta upp hål i tofterna. Lufthål enligt vissa, otillbörlig "lättning" av konstruktionen enligt andra. Hursomhelst, tänk dig för!
Vad kan man nu göra? Ja det finns ju olika falanger i detta ämnet också, föga förvånande. IF-fundamentalisterna skyr ju alla ändringar och ser den ursprungliga IF, utan ändringar som det enda. Här hittar vi företrädelsevis tävlingsseglarna och de "riktiga sjömännen". (Humor!) Toaletten, för dessa sjöbjörnar är och förblir naturlig, bokstavligen, motor finns ingen anledning att ha, instrument, möjligtvis en kompass, köket - befintligt är nästan väl lyxigt o s v. Bekvämlighetsivraren, campingmästaren, å andra sidan installerar kök, toalett, navigationsutrustning, jackstays, lazyjacks och mantåg, pulpit, stegar, strålkastare, motor, kylskåp, pentry o s v. Båten ser ut som en julgran och väger förmodligen något hundratal kilo mer än sjöbjörnens. Olika intressen och olika värderingar alla är vi i alla fall överens om en sak, IF är en av de roligaste och trevligaste båtarna som finns! Läs mer under rubriken "Förbättringar" i menyn.
T o a l e t t Vattenklosett eller tanktoa. På Amarilla sitter det en "direktverkande" vattentoalett i styrbords garderob. Mycket, mycket trångt, men det fungerar rätt bra.
M a n t å g Mantågen syftar till att höja säkerheten, d v s att minska risken för att falla överbord. Om man står eller går på båten och har ett staket på 40-50 centimeter är väl det inte så mycket att lita till. Men i alla fall, snubbel och fall på däck, då kan man ju tänka sig att man inte rullar överbord så lätt. Tänk bara på att en säkerhetslina kan du inte ansluta till ett mantåg, det är de flesta mantåg inte dimensionerade för, om ens något? Så länge jag har ungar ombord så sitter "staketet" kvar så får vi se vad som händer.
Det negativa är att genuan blir bökigare att hantera över mantåget. Skotlinan och skothaken har en förmåga att haka fast och det är definitivt inget bra. Focken är inga större problem, den skotas innanför. Sedan måste man ju medge att det inte är speciellt snyggt, en estetisk styggelse..... Ska man ha optimal säkerhet vid dåligt väder eller besvärlig sjö kombinerat med mörker gäller bara en sak, säkerhetslina. Jack-Stay eller vad du vill. Typgodkänd sele kopplad till ett band med minst 2 tons brottgräns spänd mellan extra däcksfästen i för och akter. Det går utmärkt att använda förtöjningsknaparna oxå.
Ju mer jag seglar ju mer börjar jag tycka att både mantåg och akterpulpit kan ifrågasättas. Familjehänsynen barn och annat undantaget, ibland oxå när jag ensamseglar, då är det rätt gött att det finns en "kompis" ombord som håller koll på en. Men å andra sidan känns det som om man kunde ersätta mantågen och pulpit med säkerhetslinan fullt ut. När jag ensamseglat i som mest 10-14 m/s så har jag alltid haft säkerhetslinan kopplad. Då är pulpit och mantåg helt överflödiga ju. Jag kliver i selen, häktar på kroklinan och och slår ett varv runt skotbalken. På så vis kommer jag aldrig att riskera att ramla ens halvvägs ur båten, säkerhetslinan är helt enkelt för kort. Fungerar helt strålande och har aldrig varit några problem
Framför allt akterpulpiten framstår som mer och mer överflödig, ett arrangemang som känns mer och mer tilltalande är det man kan se på bilden ovan. Mantåget går ner i däck bakom motorluckorna.
Den här sidan uppdaterades 08/01/20 . |
