I F - e n s t o r l i t e n s e g e l b å t
|
|
|
|
Innehåll denna sida: Fallurtag (kommande)
F ö r b ä t t r i n g a r Allt är relativt, subjektivt och personligt. Förbättringar eller inte, det beror på betraktaren och här följer ett antal, idéer om förbättringar som man kan anta eller förkasta. Du väljer själv. Jag har valt att plocka fram de som jag själv gjort eller fått förmedlade via andra.
T ä t a m o t o r b r u n n e n OM man nu vill ha motorn i brunnen trots alla argument mot behöver man täta ut mot havet. Ofelbart får man annars en vattenfylld akterstuv på kryssen oavsett bog, värst på styrbordsbogen där vågorna slår rakt upp i utrymmet.
Slangen kommer från Biltemas hjul 41-109, jag hade ett par liggandes i förrådet, och de kostar idag ca 80 spänn stycket. Hittar du slang på annat sätt köp den, jag lyckades inte hitta med rätt format på annat sätt. Skottkärreslangar är lite stora, säljs oftast bara med däck och kostar ca 100 - 130 kronor.
Den här slangen gick med svett och smör att få över propeller och nedre delen på riggen och fyllde brunnen precis!
På riggen tejpade jag ett litet stycke skumplast från ett gammalt liggunderlag och likaså på ytterväggarna i brunnen.
Sedan var det bara att pumpa upp slangen och såhär bra blir det. Inte 100% tätt men så nära man kan komma. Skvallervattnet från motorn kan nu passera ut i sjön utan en massa slangar och besvär och jag får en brunn som inte släpper in hela havet. Testkörningen gav en del intressanta resultat. Motorljudet minskar radikalt, vibrationerna halveras och avgaserna stannar utanför båten, nå, något litet läcker väl in men mycket, mycket bättre än innan. Segling i hög sjö och på kryss är inga problem. Det håller så tätt och fint att det är en fröjd. Samtidigt kommer skvallervattnet ut och det är helt torrt i kölsvinet! Klart att rekommendera om du vill ha motorn i brunnen.
Från Benny Persson kommer bilder på monteringen av "Danska röstjärn" till undervanten
Däcksbild, gamla hålet i centrum och nya borrade. Det är noga med vinkeln antar jag. Dessa röstjärn är framtagna för att klara påfrestningarna betydligt bättre än originalet som faktiskt gått av vid några tillfällen. De danska järnen finns att köpa via www.ifboat.com även om de vid skrivande stund verkar vara mer eller mindre slut. Fler tillverkas efter sommaren. Maila Marek Janiec på oblique_sailor@hotmail.com eller ring på 0734 341131, 046 144957 om du är intresserad. Pris ca 700.- paret. Observera att erbjudandet bara gäller medlemmar i IF-båtförbundet.
Bild underifrån, före uppdatering.
Efter byte till danska järnet...
Förpiken med nytt inbyggt trappsteg mellan kojerna. "- Man slipper kliva på dynorna" - skriver Benny i mailet. Snyggt och praktiskt om man har lagt arbete och pengar på snygga dynor som Benny gjort. "Titta på sidan Mer IF"
Häckstaget på Amarilla var från början en enkel lösning med hanfot och fiolblock. Lite slitet och trögt. Efter att ha synat idéboken på ifboat.com hittade jag ett förslag på en effektiv och lättanvänd lösning. "Dubbel hanfot" ner i två fiolblock, med hundsvott och skotlås på det nedre blocket. Lite feta block i hanfoten kanske med det ser väldigt fint ut på båten. Bilden visar ett montage över principen. Alla anslutningar där linan går i schackel är gjorda med en rostfri kaus och en sydd bändsling. Blir starkt och hållbart. Linan är tills vidare en enkel MarlowBraid 8mm men ska så småningom bytas till en dito Dyneema för att minska töjet. Kanske räcker då 6mm lina? Utväxlingen är hela 1:16 och tack vare 50 mm singelblocken så löper det väldigt bra och det är näääästan så att jag kan dra bra krum med en näve. Men bara nästan. Med två går det fantastiskt lätt att dra till utan ansträngning. Singelblocken är Rutgersson Atlantic och fiolerna är samma fabrikat men ur serien Biscaya. Funderar du på att göra om sträckaren så kan jag varmt rekommendera den här lösningen. Varken för stark eller svag. Lagom! Möjligt att man kan gå ner i blockstorlek. Jag kan mycket väl tänka mig att miniblocken från Clas Ohlsson räcker. Se sidan "produkttips."
B a d - o c h r ä d d n i n g s s t e g e Benny Persson har skickat bilder på sin bad- och räddningsstege i aktern på "Caprice". Som ett litet inlägg angående beteckningen räddningsstege kan man i princip glömma alla falsarier liknande repstegar, enkla stegar av plast eller korta utfällbara dito i lågprissammanhang, som man vid behov hänger ut på relingen etc. Vi provade att i god sjö hoppa i sjön under säkra omständigheter för att sedan försöka ta oss upp på vår "badstege". Det går inte. Man orkar inte ta sig upp i sjögång.
Badstege ÄR bara badstege, räddningsstege är detsamma som sitter i akten på "Caprice". Åtminstone väldigt likt eftersom jag inte provat den stegen. Men det måste vara stabilt, sitta fast och gå ordentligt ner i vattnet, slutar den strax under vattenytan är det "badstege" Du måste ner minst 50-80 centimeter under ytan för att kunna ta dig upp med dyngsurt sjöställ och sjöhävning. Utan skador, huvudvärk från bommen etc.
Benny skriver: "-
Hjertmans Badstege från Plastimo, 5855-1085 3+2 steg. Ni måste köpa till
extra benstödsförlängare Plastimos artikelnr 35434.
Stegen i uppfällt läge ger ett samlat och bra intryck. Inte så "skrotigt" som man kan se andra lösningar. Går dessutom ordentligt ner i vattnet!
Här syns tydligt de breda och klättervänliga stegen i plast.
Jag ville ha den gamla fallwinschen att dra upp storen med. Men inte på masten! Normalt är det inga större problem att dra storen, försedd med travare går det ganska bra utan winsch. Men, ibland är det bökigt sista decimetern och den behöver jag kunna dra eftersom seglet efter flitigt bruk är lite "slött" i duken. Winschen ville jag inte montera på rufftaket vid ruffluckan, enbart för att slippa skruvhålen om det inte blev en bra, så det blev en fallbänk istället. Jag monterade loss luckgaraget, placerade fallbänken ovanpå, borrade ett hål i varje "hörn" och tryckte igenom en M8-bult med försänkt skalle underifrån. (fallbänken har måtten 600 x 400 mm vilket ger gott om plats!) Ovanpå en stor bricka om mutter. På detta vis låser jag skruven innan jag monterar på luckgaraget på rufftaket igen. Tryck i lite sikaflex för att slippa få in fukt/vatten i luckgaraget samt håla fast skruven bättre. Garaget väl på plats och fallbänken monteras ovanpå mutter och ytterligare en stor bricka.
Garage, bult, bricka och mutter.
Så här det det ut monterat och klart. Jag valde att använda vanliga knapar (15.-/st) för att testa, fungerar bänken så byts de ut mot råttor tror jag. Winschplaceringen verkade vid första provet ha kommit något långt åt höger. Nu är fördelen med fallbänk (16mm plywood), att jag kan skruva i den och flytta alla detaljer hur jag vill, båten tar inte skada! (Ja och så ska bultarna givetvis kapas) Utvärdering: När jag köpte båten satt det tre stycken fallavlastare på var sida om ruffluckan. Fall, kick, uthal och Cunningham var dragna direkt i dessa via däcksblock och stående block vid mastfoten. Dessutom fanns ett singelrev i bommen draget till sittbrunnen, också det i fallavlastaren. Det var ett väldigt bra arrangemang. Lite väl feta avlastare kan tyckas men de fungerar till 100% Med detta i minnet föll inte fallbänken mig på läppen. Linorna kom långt fram, knaparna var direkt dumma (det var en test!) och efter moget övervägande förstod jag att fallwinschen är förbehållen stor med replik. En stor med travare SKA gå att dra i topp med handkraft. Annars är något fel. I mitt fall lite handhavandefel, (man lär så länge man lever) och efter en del pyssel kunde jag dra storen för hand och säkra med fallavlastaren. Ev. dåligt sträck kompenserade jag med Cunningham och uthalet. Fungerade utmärkt.
En annan variant på temat. Om jag ser rätt är alla detaljer skruvade direkt i luckgaraget. Fungerar säkert bra men det skapar permanent, i det här fallet, minst 24 små hål i luckgaraget.
Mareks bänk på "Ingela". Marek tipsade mig om hur man kan lösa monteringen av bänken. Skillnaden mot vad jag gjort är att han lagt en trälist under bänken på luckgaraget. Jag placerade den direkt på de längsgående förhöjningarna. Spelar roll, vet ej, tror att det gör vilket som. På Mareks variant skruvas fallbänken i trälisten, jag måste ha en borrmall om jag byter ut bänken så att borrhålen kommer på exakt samma ställe.
Det viktiga i båda exemplen är att man kan experimentera och byta bänkskiva utan att borra nya hål i luckgaraget. Se även kompassplaceringen! Jag har noterat att en hel del IF placerar en stor kompass på jollemanér, tydligt och lättavläst. På Amarilla har jag en liten 70mm Silva skottkompass och den syns knappt. Smart är lösningen där kompassen är placerad mellan två spår, enkel att ta ner och stuva undan från klåfingriga nissar. Numera tillåts elektroniska kompasser även i klassregeln och en stor härlig LCD-display med feta tydliga siffror är vackert. Jag vill undvika glasögonen när jag seglar och ett litet kompasstreck två meter bort är sisådär bra. Visserligen bara en 70mm SILVA men i alla fall. Kompass måste man ha, den "analoga" varianten, men en fin elektronisk, ja, det kommer nog...
Steen Hillebrecht i Danmark skickar dessa bilder på sitt arbete med rodret.
Den här sidan uppdaterades 08/01/20. |
