I F - e n s t o r l i t e n s e g e l b å t
|
|
|
|
Allmänna råd om köp av en segelbåt plus det som står nedan och du är ganska väl rustad i din besiktning. Båten är i sig robust byggd och mindre grundstötningar som ruskat om andra båtar rejält klarar en IF bra även om man inte ska fresta ödet i onödan! Själv rände jag på i början av 05 så det sjöng i hela båten men kunde vid kontroll konstatera att kölen klarat sig bra med nästan obefintliga märken!! Konstruktionen är rakt igenom fri från större svagheter om man undantar roder och röstjärn. Men, för många exemplar utgör inte ens dessa områden några problem. Tvärt om tycker jag att efter första årets många seglingar att båten är osannolikt väl dimensionerad och stabil i alla lägen.
OBS! Ska du tävla med en IF är det av största vikt att du kontrollerar båtens skick efter reglementet, i princip får inget ändras på båten, allt är mätt, räknat och styrt av klassreglerna för att bevara IF som en entypsklass.. För att få klarhet ska du kolla klassningsreglerna för båten. Många IF är noggrant skötta efter regelboken då de faktiskt kappseglas men det förekommer givetvis exemplar som helt eller delvis är förändrade. IF-E (med inombordsmotor) faller inte inom klassregeln. Det gör inte heller de IF som konverterats från IF till IF-E i efterhand.
IF är en en populär segelbåt. Entypsklassningen, priserna, tryggheten och de goda seglingsegenskaperna bidrar till att båtarna är fortsatt attraktiva. Aktivt förbund, bra hemsida och många hängivna seglare, riktiga entusiaster är fler anledningar. Prisbilden är i vissa fall knepig att överblicka och det faller till sist på köparen att avgöra vilket värde en båt egentligen har. Prisintervallen som varierar från ca 45.0000 - 80.000.- även om det finns objekt både under och under de nivåerna. Marieholms Marina i Strömstad totalrenoverar IF och säljer båtarna för mellan 160.000 - -190,000! Helt klart, efter att studerat utbudet hittills under 2005 ligger priserna lägre under hösten vintern för att öka under våren. (Det finns betydligt fler objekt perioden April - Juni än under någon annan period under året.) För att kunna bedöma vad som är rätt pris ska man som vanligt titta på ett antal olika båtar. Ett utmärkt sätt är att ta sig ned till IF-täta hamnar och prata med ägarna. I Skåne är t ex Råå och Lomma välförsedda med fina IF och många kappseglare. Lagunen i Limhamn är också ett bra mål för den intresserade. I Skälderviken är vi 4 - 5 stycken. Genom att kontakta respektive regionförbund kan du alltid få tag på någon som gärna visar dig IF och kanske t o m tar med dig ut på en tur! I vart fall pratar en IF-ägare gärna länge och väl om sin ögonsten! Jag har träffat flera och de är alla lika trevliga! Ett tips är att större småbåtshamnar har lokala IF-seglare som står som kontaktperson för nya och gamla IF-seglare. Dessa kontaktpersoner hittar du på förbundssidan.
Att köpa en IF som kappseglats där inredning och däck är i bra skick samt riggen utrustad med alla de anordningar som finns på en tävlings IF är ofta ett bra köp. Neddragna fall, underdragna andersenwinschar och trimkomponenter är bra även för familjeseglaren. Det finns ju möjligheter att plocka bort dela av trimmet om man så önskar. Det blir ju en del "snören" att hålla koll på.
Längst ned på sidan ser du vad som ingick i köpet av min båt. All utrustning med asterix ingick och enligt allmän bedömning fick jag välutrustad båt i bra skick. Då talar vi om en familjeseglare, ja i den mån en IF är en familjeseglare nu för tiden..... Utrustningen är i alla fall mer innehållsrik än för en båt som kappseglas. Kolla efter ytskick på båten. IF tävlingsseglas mycket och ofta, däcket, sittbrunnen och sargkanter får mycket stryk. På flera båtar jag sett är det ganska många små irriterande skador efter tappade winschhandtag, spinnakerbommar och annat kantigt. Ser eländigt ut och stör i alla fall min bild av en välvårdad båt. Ska du bara kappsegla spelar det ingen roll tycker jag. Sedan ska sägas att bland de fräschaste IF:ar jag sett är två som seglas mycket och ofta i tävlingssammanhang. Mycket fina båtar! Sök på nätet och läs om plastpest. Dåligt gjorda epoxilackeringar är nästan ännu värre, de kapslar in pesten och sjukdomen utvecklar sig i lönndom. En bra beskrivning om plastpest finns på Robert Östmans sida om Lina. Hur ser det ut, vad gör man åt det o s v. Jag tog aldrig upp min båt för bottenkontroll, en risk, javisst, men alternativet var att rigga av och beställa in en lyftkran... Ibland får man bara lita på säljaren. Ta också reda på vilken bottenfärg som sitter på, bra att veta inför kommande underhåll. Så här efteråt kan jag inte se några tecken på vare sig böldpest eller delaminering, inte heller grund- stötningsskador eller stävprickor. Jag hade tur och fick tag på ett exemplar som var mer än väl målat och tätat under vattenlinjen. (Märkte det vid bottenvården i mars!)
En båt med plastpest (ingen IF) jag tittat på fanns det hundratals blåsor på friborden. Jag kunde platta till blåsan och då brast den, en gul stinkande sörja kom ut och det såg inte roligt ut. Jag lider med ägaren....
I fören sitter en kromad metallist monterad. På ett speciellt ställe under listen, i en bit ned under vattenlinjen kan det förekomma en del läckage. Enkelt och reparera och just denna spricka lagar man med fördel inifrån båten. Fyra lager 450 gram/kvm räcker, dvs. runt 1900-2000 gram/kvm. Man bör varva matta (en massa ostrukturerade glasfibertrådar) med s.k. "rowing" (en väv där trådarna ligger vinkelrätt mot varandra).
Däck/skrov-skarvar Hela skrovet på en IF rör sig en del, dels under belastningen av riggen och dels under segling där pressen på skrovet skapar rörelser som mer eller mindre deformerar skarvar etc. Vid speciella tillfällen kan vatten läcka in i otäta skarvar mellan däcket och skrovsidan. Man kan upptäcka sådana detaljer genom att studera inredningen och skrovsidor samt runt fönster. Tecken på missfärgningar kan bero på läckage. Skarven mellan skrov och däck är en underhållspunkt, fogen brukar tätas med silikon eller t ex Sikaflex och valet av material finns det orsak att fundera över. Bra beskrivningar om du söker på IF-sidan och i arkiverade diskussioner. Själv har jag använt valigt marin silikon och lagt ny tätningslist.
R o d e r o c h O - r i n g a r Rodret kan tyckas vara en sämre lösning på IF, flera saker kan gå snett, bussningar, sprickor och vatteninträngning med frostskador som följd. IF-ens roder sitter lagrat i tre bussningar på aktern. Dessa slits med tiden och behöver emellanåt bytas. Normalt ser man till att O-ringarna är bytta vid säsongsstart. Tänk bara på att båtar före 1972 har en annan konstruktion på dessa ringar och börjar de glappa så blir det besvärligare. På en del IF har rodret spruckit under den rostfria plåt som rorkulten sitter fast i. Sprickorna har varit genomgående och t o m orsakat roderhaveri och att rodret delat sig i två. Men detta är mycket sällsynt. Det finns lösningar och det kanske kan vara smart att åtgärda FÖRE det händer, i preventivt syfte. Lösningen presenteras med ritning på IF-sidans lösenords- skyddade del. Bilder på en sådan "förbättring"
IF:ens roder tillverkas i två halvor som sedan sammanfogas. Dessa halvor kan spricka i sömmen och så kommer vatten in i rodret. Det har hänt att vattenfyllda roder frusit sönder. Har man vatten i rodret går det tydligen att borra ett mindre hål i botten, låta vattnet rinna ut, torka ur och sedan plugga hålet. Ett roder kostar nytt över 10.000 och det är inget man slänger ut i onödan. De roder jag tittat på under vinterhalvåret ser alla helt OK ut och det är svårt att avgöra om problemet är så speciellt utbrett.
Röstjärnen, d v s skruvöglorna under vajrarna till masten hittar du i garderoberna på var sida i båten. Du måste pilla bort klädseln och studera deras skick. Röstjärnet till undervanten (den mindre, högra på bilden) är tydligen ansedda som underdimensionerade och därför känsliga beroende på vinklar och hög belastning. Kolla noga efter tecken på sprickor eller utmattning/rost i ytan. Det finns en "dansk" variant som säljs via förbundssidan. Undervantens röstjärn är de känsliga, toppvanten har mig veterligt aldrig orsakat haveri.
Skotbalken på Amarilla var utbytt mot en tillverkad i Ek. Vore helt OK om inte skotskenan skruvats dit med träskruv som rostat. Att skruva ur rostiga skruvar av klen dimension ur en ekplanka resulterar ofelbart i avbruten skruv!! 10 av 14 skruvar sitter kvar! Kolla balken med avseende på röta, många använder alternativ till teak och då kanske ek, rödbok eller andra trevliga träslag.
Bilden visar utrymmet under sittbrunnen på en IF. Kopparna i taket är bordets skruvfästen i durken, och de gula "lådorna på vänster och höger sida är sittbrunnens stuvfack. Längst bak under upp-och-nedvända V:et en skymtar en mörk detalj, ett av rodrets infästningar. Längre bak på var sida om det upp-och-nedvända V:et syns två grå slangar, självlänsarna, och nederst på dessa ventilerna ut till sjön. Stängerna som löper fram till ventilerna är förlängningar på kranarnas vred som sitter strax utanpå aktra skottet under ruffluckan. (se bilden nedan)
I bakkant på durken i sittbrunnen hittar du runda hål, det är avloppet till självlänsen. Från dessa hål går det via en avstängningskran slangar ut genom skrovet under vattenlinjen. Därför måste man noga kontrollera hållfasthet och skick på slangar och avstängningskranar. Brister dessa slangar eller ventilen går sönder så tar båten in vatten, den sjunker i sämsta fall. Kranarna till ventilerna sitter under negångssteget i ruffen bakom luckan in till utrymmet under sittbrunnen.
Att krypa in och fixa med ventiler och slangar är smått klaustrofobiskt. Men det går. Testa ventilerna genom att stänga dem och hälla på vatten i sittbrunnen, stannar vattnet kvar så är ventilerna täta. Kolla hur ventilerna ser ut också. Jag seglar alltid med kranarna öppna. Är däremot noga med att stänga och öppna några gånger per säsong för att de inte ska becka igen.
F ö n s t e r På äldre modeller har man en hel gummilist som håller fönstret, på nyare med aluminiumram. Ramen består ev en yttre del och en inre del. Fönstret fästs i skrovet genom att man skruvar ihop de två delarna med skruvar genom inre ramen ut i den yttre ramen. Ramarna har man tyvärr inte gjort sömlösa utan i underkant finns en fog och märkligt nog har man lyckats använda en skarv i rostfritt. Likaså är skruvarna i rostfritt. Ingen bra kombination då detta ofelbart leder till korrosion.
Det är inte helt ovanligt att området kring skarvblecket korroderar sönder ordentligt. På Amarilla har det korroderat en del, som tur är har inga delar gått sönder, allt går att använda.
Här ser du insidan på yttre fönstret, d v s den del som är vänt mot insidan och mot den inre ramen. Ovanpå ramen, den räfflade delen, ska det ligga en list, den var ganska murken. Jag tejpade på båda sidor om kanten och byggde upp en permanent list i sikaflex som fick härda. Likadant fogade jag en sträng med sikaflex på den yttre listen före inpassning i hålet för rutan. Detta gav en tät och stark fog som håller länge. Klart bättre lösning än t o m original!
En IF seglas gärna med bukigare segel än vanligt. Därför är äldre segel med lite mer buk sällan ett problem på en IF. Man bör däremot se till att seglen är hela. Underskatta inte storens skick, detta segel är båtens viktigaste, genuan i all ära man storen är grundmaskineriet och ska som sådan kontrolleras noga med avseende på slitage, lösa kardeler i sömmar, skador efter vantspridare etc. Halshornen måste vara hela liksom liksömmar och lattfickor. En fördel jämfört med många andra segelbåtsmodeller är det förhållandevis goda utbudet på beg segel. Att få tag på bra beg segel till IF kan ta tid men ofta går det att hitta till förvånansvärt bra priser varför en investering i segel sällan behöver vara speciellt kostsamt. Genom att bevaka IF-sidans köp och sälj kan man göra bra köp från t ex tävlingsseglare som ibland byter var eller var annat år. För ca 4.000.- kan man få segel som kanske bara gått en säsong!! Dessa segel räcker fantastiskt bra till en familjeseglare och kostar en bråkdel av vad nya gör. Intressanta alternativ har kommit fram i form av lågprisländers produktion, t ex från Polen eller Asien. Jag har ännu ingen uppfattning om dessa segel men rent allmänt verkar synpunkterna vara god på form och kvalitet.
Finns ju inte på en IF förutom IF-E som har inombordare. Därför är de flesta IF utrustade med en utombordare monterad i motorbrunn eller på akterspegeln. Min motor, Johnsson 6Hk från 1978 fick jobba hårt på hemfärden efter köpet i närmare 16 timmar i sträck ena dagen och 5 timmar andra dagen. Ett par dagar senare gick vi ut för en provtur och helt plötsligt ger motorn upp. Det visar sig att avgassidans packning brustit och vatten läckte in i cylindrarna. En vecka senare , 500.- fattigare och med en ny packning gick motorn som ett troll igen. Man kan inte förutse allt. Motorn går rent och fint men är en aningen svårstartad. Hustrun oroade sig över detta så vi bestämde att byta till en ny. Den gamla får stå i förrådet och vänta på att bli åtgärdad.
En ny rigg kostar till en IF ca 30.000:- och en bättre begagnad kan man hitta för kanske en tredjedel... Kika noga runt mastfoten, titta efter sprickbildningar i materialet och korrosion Se till att masten är felfri och att alla kardeler till storfallet och genuafallet och vantstag är i bra skick. Kan man välja så är det en fördel med en båt som har alla rigglösningar på plats. Exempel på detta är definitivt neddragna fall vilket i stort undantagslöst förekommer på en tävlingsseglad båt. För övrigt är tävlingsseglade båtar fulla med trimtampar och en hel del smarta lösningar. Hittar du som jag en fin båt med med bra grundlösningar kan man alltid kopiera genomtänkta lösningar från tävlingsbåtar. Det fina är att du får större valfrihet och kan välja lösning allt efter seglingssätt och egna krav. Ett snyggt spionage är en bryggvandring med en kamera.
M i s s f ä r g n i n g a r o c h m ö g e l Jag upptäckte mögelansamlingar på insidan i förpikens stuvutrymme, på träskivans insida fanns ytmögel på träet. Mycket lätt att få bort med koncentrerad klorin och en trasa. Utrymmet är väldigt lätt att få kondensfukt i, luften står ganska stilla där och det finns ingen isolering på väggen. Insidan garderoberna nere mot durken hade mindre ansamlingar på träytorna, samma behandling som i förpiken . I övrigt var det förvånansvärt rent. Mindre ansamlingar fanns i garderobens nedre del och i stuvfacken vid pentryt, troligtvis något ätbart utspillt etc. Pekar på hur bra det är att inte ge möglet extra fäste med ostädad båt! Samtidigt kan jag nämna att ventilationen inte är så jättebra. Iden med solcellsventilator är nog riktigt bra. Både Biltema och Jula har ventilatorer för ca 350.- Däcksluckan behöver allt stå på glänt vid övernattning, vissa monterar in en extra ventil i fördäcket. Bra ide tror jag!
Skillnader mellan olika årsmodeller IF-båten tillverkades i ca: 3600 exemplar mellan 1967 - 1978. Eftersom båten var välbyggd från början och designad som entypsbåt har den inte ändrats speciellt mycket under åren. Vissa skillnader finns dock och några av dessa är beskrivna nedan. Den största synliga skillnaden är mellan de första båtarna som byggdes under 1967 (ca 25 stycken) och de övriga. Första årsmodellen saknar mastskott och förlucka, samt har en mast med en nitad och utanpåliggande likränna. På denna rigg kan man endast hissa segel med travare. På grund av att mastskot saknas finns det istället en stötta under masten. En annan sak som skiljer är inredningens disposition. Övriga skillnader som kom successivt mellan 1972 och 1974 är att fönstren försågs med aluminiumramar istället för gummilister. Gummilisterna kan läcka och t.o.m. ge vika, om rutorna får en kraftig smäll, därför anses aluminiumramar vara ett bättre alternativ. Om man vill byta rutorna är det dock inte speciellt svårt: De gamla rutorna kan tryckas loss med händerna. Sedan måste fönsterhålen filas upp något, aluminiumramarna kan användas som mall. När det är klart är det bara att montera de nya fönsterrutorna. De nya aluminiumramarna skruvas fast från insidan. Någon gång mellan 1972 och 1974 förhöjdes också durken och kanten på akterluckan. Dessutom infördes små ändringar i inredningen. Bland annat fick en av garderoberna en dörr i stället för en front med hål i. En del IF-ägare har också tillgång till en diskho med sötvattenstank. På vissa båtar monterades också en ny typ av luckor på de skåp som är placerade under skarndäck Dessa skjutluckor var gjord i plast och ersatte de gångjärnshängande teakluckorna som normalt är monterade. En annan skillnad är att "nyare" båtar har en upphöjning i plasten, och på denna upphöjning är sidolanternan monterade. Under åren har det förekommit ett flertal olika typer av master. De äldre päronformade guldeloxerade Proctormasterna med utanpåliggande spinnakerfall och lift tillverkades fram till 1971. Mellan 1971 till 1973 tillverkades de båtar med det något nyare guldeloxerade Proctormasterna med samtliga fall indragna. En annan typ av mast, de silvereloxerade päronformade Proctormasterna, monterades på de båtar som tillverkades mellan 1973 - 1975. På de nyaste båtarna monterades en oval Proctormast. Dessutom förekommer det på vissa båtar som byggdes omkring år 1974, en s.k. Seldénrigg. Många IF-båtar har dock under åren fått ny rigg p.g.a. masthaveri i samband med kollision, så därför kan äldre båtar ha blivit utrustade med nyare riggar. Vad det gäller båtens prestanda finns inga mätbara skillnader mellan de olika masterna även om det säges att Proctorriggarna står i något högre kurs bland kappseglarna. Båtens utrustning(*fanns vid köpet)
Här är den utrustning som finns i båten idag. Redan vid köpet var båten välutrustad med tanke på säkerhet. Förre ägaren var medveten familjeseglare och så förblir båten utrustad. Säkerhet finns ingen anledning att tumma på.
Ekolod* GPS* Automatstyrning* Utombordare* Fast gasreglage med fram/back* Två batterier* Laddare med elektronik* Huvudströmbrytare* El-panel med strömbrytare* Bränsletank* Origo spritkök* Toalett med sjöanslutning* Spinnakerbom* Spinnbomfäste i mantåg* Uthal i bommen* Bomkapell* Sprayhood* Radarreflektor*
Segelgarderob Stor* Genua* Kryssfock* Stormfock* Spinnaker* Stormstor* (omsytt storsegel)
Säkerhetsutrustning Pulpit,för* Pulpit, akter* Mantåg, plastad rostfri wire* Badstege* Kastlina* Ljusboj* Fendrar* Båtshake* Nödbloss* Nödraketer* Ekolod* GPS* Automatstyrning* Fast monterad länspump* Ankare med ankarlina* Bergspik* Hammare* Paddel
Navigering Sjökort* Bestick* Kompass*
Tågvirke Angöringstrossar* Div. tamp till höger och vänster*
Övrigt Motordelar* Originalpropeller*
Den här sidan uppdaterades 08/01/20. |
