Trumpetare i Skåne  

 Ett exempel på ett kanske relativt stort boställe för en indelt skånsk trumpetare under 1700-talet:
Mangårdbyggnaden hade storleken 20 x 5.5 m och innehöll möblerade förstuga, daglig stuga, gäststuga, kammare och kök. Inre takhöjden var 2 à 2.2 m. Djubesättningen uppgick t.ex. då befattningshavaren själv brukade hela bostället till: 4 oxar, 14 kor, 9 hästar, 13 får och 6 svin. Det förekom även att trumpetaren hade mindre tilläggshemman, som kunde vara utarrenderade till åbor. Nästan alltid brukades en del av jorden och skigsbruket av trumpetaren.

 Trumpetarna vid Norra Skånska Kavalleriregementet och Södra Skånska Kavalleriregementet var indelta. De bodde alltså på kronans boställen. Det fanns speciella trumpetarboställen, där trumpetarna alltså bodde eller arrenderade ut. Boställena för trumpetarna vid Södra Skånska Kavalleriregementet och Norra Skånska Kavalleriregementet hittar du här.

 Trumpetarna stod ingalunda lågt på den sociala rangskalan, tvärtom åtnjöt de stort anseende, vilket bland annat framgår av, att de ofta bar adliga namn. Även deras ekonomiska villkor var ofta ganska godo, vilket en del luxuöst utförda gravmonument över avlidna hovtrumpetare vittnar om.

 I början av 1800-talet inrättades så kallade musikkassor som hade hand om militärmusikernas löner. Redogörelsen för musikkassan vid Skånska Carabinier Regementet 1821 får tjäna som exempel.

 1855 tjänade de 10 stabstrumpetarna på respektive Skånska Dragonregementet och Skånska Husarregementet 200 Rd / år plus vardera en nummerlön, häst och sadelmundering från rusthållet. De 20 "vanliga" trumpetarna som fanns på respektive Skånska Dragonregementet och Skånska Husarregementet tjänade 50 Rd / år plus en nummerlön av ett vakant rusthåll, som skall bekosta häst, vapen och sadelmundering samt utredning.

 Regementstrumpetaren vid staben vid Wendes Artilleriregemente tjänade 300 Rd plus beklädnad (70 Rd) plus spannmål (3 tunnor á 6 R:dr)=388 Rd.