Ale: överjäst och vanligen kopparfärgad färgen kan variera ifrån ljus till mörk. Ölet brukar ha en tydlig beska i sig, en fruktig smak. Ale är huvudsakligen ett engelskt öl men görs även i Belgien.

Altbier: Ett överjäst öl, kopparfärgad ifrån Tyskland, typiskt för Düsseldorfsregionen. Karaktären är lätt rostad.

Barley Wine: Extra stark, engelsk ale.

Bayersk: ett underjäst öl, har en lätt rostad smak, är halvmörk. Kommer ursprunligen ifrån Bayern i Tyskland.

Beska: En av de viktiga smakerna i öl. Beskan kommer från humlen och känns med smaklökarna som sitter längst bak på sidorna av tungan.

Bière de garde: Öl som källarlagrats extra länge, egen ölstil i franska Flandern.

Bitter: En typ av ale som ofta är lite svagare. Brukas användas för välhumlad Engelsk Ale med rejäl beska. Populäraste ölen på puben är den typ av öl.

Blanche: Ett lite syrligt öl ifrån Belgien, bryggt på vete och oftast smaksatt med kryddor. Ett öl som är ofiltrerat, därför namnet, det är jästen som ger dess färg och grumlighet.

Bock: Extra starkt tyskt öl.

Dortmunder: Ljus tysk öl.

Dunkel: Mörkt Öl. (tyska)

Eftersmak: Den smak och doft man känner efter att man svalt ölet. Öl med stor beska har ofta en tydligare eftersmak. Eftersmaken kan även vara aromatisk.

Faro: Lambic där man har tillsatt socker.

Fällning: Jästfällning som finns i botten av flaskor där ölet har efterjäst.

Färsköl: Öl som är opastöriserad och ofiltrerad. Har ofta mer arom och är fylligare än sin pastöriserade och filtrerade motsvarighet, på motsvarande sätt som brittisk "Real Ale".

Gueuze: Ett spontantjäst öl ifrån Belgien, en blandning av gammal och ung lambic.

Helles: Ljust öl. (tyska).

Helmalt: Öl som enbart är bryggt på mältad korn ovh inte med tillsatser som majs ris eller socker. Detta öl får en fylligare och kraftigare smak.

Humle: En ört vars honblommor (kottar) används för att ge smak i öl. För att få olika beska används olika sorters humle. Det är ett bittert hartsämne, lupulin, som används i ölframställning. Humlen verkar också konserverande.

Jäst: En typ av svamp som har förmågan att omvandla socker till alkohol. Inom ölbryggning används två huvudtyper av jäst, överjäst och underjäst.
Underjäst öl jäser vid en temperatur av runt 10 grader. Överjäst öl jäser vid knapp rumstemperatur.

Klosteröl: Ett överjäst belgisk öltyp som är kraftigt och starkt och ofta efterjäst på butelj, kan ha lite olika nyanser, mörkt till ljust.

Kriek: Belgiskt lambic som smaksatts med körsbär.

Kölsch: Överjäst, ljust öl från Köln.

Lager: Samlingsnamnet för samtliga underjästa öl sorter. Det öl vi dricker mest i Sverige, är oftast ett ljust öl med mild humlesmak. Med andra ord ett lättdrucket öl. (tyska lagerbier). I Tyskland finns mörka varianter ochså.

Lambic: Spontanjäst belgiskt öl gjord på vete, korn och gammalt humle. Det får mogna 1 år eller mer. Har en syrlig smak.

Malt: Det är malten som ger ölet dess sötma och färg.

Mild Ale: En ale som är humlesvagare, mörk och mildare i smaken.

Märzenbier: Tyskt öl som förr bryggdes i Mars och lagrades till Oktoberfesten.

Pale Ale: Ljus ale, ofta beteckning på premium bitter.

Pastörisering: En process där man upphettar och snabbt kyler ner det färdiga ölet för att döda eventuella bakterier.

Pils: Klassisk: Underjäst, med stor humlebeska och är ett mycket ljust öl.
Ur pilsnen anses vara Urquell ifrån Pilzen i nuvarande Tjeckien.

Pint: Äldre Anglosaxiskt rymdmått är ett vanligt öl mått, motsvarar 0,567 liter.

Porter: Kommer ifrån engelskans porter´s ale "bärarens öl", ursprungligen engelskt mörkt, humlebeskt, överjäst öl med sötma. Förekommer också numera underjäst.

Premium: En term i USA för lageröl av högre kvalitet och är starkare och med djupare guldton.

Pub: Förkortning av Public House - hus öppet för allmänheten. Engelsk typ av bar med framför allt servering av öl men även av mat.

Rauchbier: Öl från Bamberg med stark röksmak.

Real ale: Opastöriserad och ofiltrerad ale som fått efterjäsa på flaska eller i fat, brukar kallas för detta.

Renhetslagar, reinheitsgebot: Tysk lag från 1516 som påbjuder att lageröl bara får innehålla malt, jäst, humle och vatten.

Råfrukt: Används ibland vid tillverkning av öl. I Sverige får max 49,99% råfrukt användas vid bryggning. De vanligaste råfrukterna är majs, ris och socker.

Rökmalt: Malt där mältningen avbrutits med rök, vanligen från bokved.

Stamvört: Halvvägs igenom bryggprocessen, före jäsningen, kallas ölen för stamvört. Den är då väldigt söt eftersom maltsockret inte har jästs till alkohol än.

Stamvörtstyrka: Mått på hur mycket malt som använts i vörten, exempelvis till 11% stamvörtstyrka har 11% maltextrakt använts.

Steam Beer: Förr typiskt underjäst öl i Kalifornien. Bryggs vid hög temperatur, men eftersom is saknades kunde det inte kylas som lager.

Stout: Nästan svart, överjäst öl som bryggs av kraftigt rostad malt. Påminner om porter men är kraftigare i karaktären.Mest kända stouten är Guinness. Med en rejäl beska.

Sötma: En av ölets grundegenskaper är sötman. Större delen av sötman kommer från malten och kan variera i karaktär från socker och karamell till en bränd eller rostad ton.

Veteöl: Är överjästa och ljusa till mellan mörka med jästfällning (mitt hefe) eller utan (kristall). Kornet har till viss del byts ut av vete.

Trappistöl: Öl som bryggs av munkar på Trappistordenkloster I Belgien och Holland.

Öl: En vanlig definition av öl är "jäst men ej destillerad dryck baserad på spannmål". Enligt denna definition har man bryggt öl ungefär lika länge som man har odlat spannmål och bakat bröd, dvs i ca 7000 år. Det finns ett ordspråk som säger att "öl är flytande bröd", vilket inte är 100% korrekt men en ganska intressant jämförelse.