Vad är centrerad ridning?

Centrerad ridning är en ridform där man med hjälp av sin kropp, inte genom att ta i tyglarna och använda skänklarna, visar hästen vad den skall utföra för rörelser.

Man tvingas lära sig kroppskontroll och kroppsmedvetenhet - på köpet känner man även hästens kropp (man blir ett med hästen).

Mycket av inlärningen och ridningen sker genom att tänka i bilder. En klar tanke uträttar underverk.

Det krävs oändligt mycket tålamod om man som ryttare lärt sig rida på ett "traditionellt" sätt. Muskelminnet gör att kroppen reflexmässigt reagerar och utför invanda rörelser, som till exempel när hästen "springer ifrån" och man instinktivt tar tag i tyglarna. Muskelminnet kräver många repetitioner för att ändra ridningen endast genom att manövrera den egna kroppen och flytta tyngdpunkten i kroppen. Det är lätt att halka tillbaks i gamla vanor.

Energin som flödar i kroppen, med kraftcentrum i magen, används för att få hästen att byta gångart eller steglängd.

En viktig del som skiljer den centrerade ridningen från den traditionella är att man rider med en höft i taget. Tanken med detta är att hästen flyttar sina bakben ett i taget och därigenom måste även vi som ryttare göra detsamma (och det sker i höften eftersom vi sitter). Genom att rida på detta sätt kan man påverka hästens fotförflyttningar otroligt bra.

Det viktigaste av allt är ändå att om du som ryttare är mjuk och smidig ger du en möjlighet även för din häst att bli det. Men är du stel i ena sidan (ocirkulerad) så kan det även påverka hästen på den sidan.

Hur kom denna ridform till?
Sally Swift heter skaparen av den centrerade ridningen. Hon bor i USA och har skrivit boken "Ett med hästen" som utkom 1985. Det är en utmärkt bok som mycket bra förklarar hur man skall rida centrerat.

Kroppsmedvetenhet
Det är väldigt viktigt att få kontroll över sin egen kropp, eftersom det är en av grundstenarna i den centrerade skolan.

Ett bra sätt att kontrollera hur man som ryttare uppför sig till häst är att träna avsuttet. Bäst är om man har en studsmatta till hands, men har man inte det kan man öva ståendes i sängen istället.

Ställ dig på studsmattan och tänk dig att du skall sätta igång att skritta. Känn kraften i magen som skickar fram energi och börja röra en höft (ett ben) i taget. Armarna rör sig diagonalt, lyfter du höger ben så för du fram vänster arm och vice versa. Hästen är ingen passgångare, men misströsta inte om du råkar röra samma sidas arm som ben. Det krävs som sagt var tålamod för att lära om kroppen och det är ju bra att vi inte sliter på vår häst utan övar på detta för oss själva.

Sedan kan du föreställa dig att du skall trava. Skjut ifrån med benet du har i backen och känn energin i magen och vips så har du fått trav. Även här skall armarna röra sig diagonalt i förhållande till benens rörelser. Känn efter om du står rakt på studsmattan. Du kanske lutar framåt eller spänner dig någonstans? Andas och försök syresätta hela kroppen, nacken, ryggen, bröstkorgen, armarna, händerna, fingrarna, baken, benen, fötterna och tårna. Föreställ dig att du rider en volt eller skänkelvikning och var uppmärksam på hur kroppen uppför sig. Hamnar du lutandes åt det ena hållet, andas slappna av och ställ dig i position rakt över hästen igen.

Galoppen är lite annorlunda. Här ställer du det ena benet lite framför det andra samtidigt som du vänder magen åt det håll du tänker dig att du skall galoppera. Den yttre höften driver framåt och den inre samlar upp. Prova åt båda hållen, både i vänster och höger galopp. Vilket håll började du åt? Är det den galoppen du har lättast för? Gick det lika bra åt vänster som åt höger? Men kanske viktigast av allt, var rörelsen bakifrån framåt och upp? Om inte så har du just galopperat baklänges…

Det är alltså väldigt viktigt för hästen hur du rör din kropp. Hela tiden försöker hästen balansera dig och hålla er båda på rätt köl. Han spänner sig för att kompensera din obalans.

Den dag du har kontroll på din kropp kommer du även att ha kontroll på hästens. Detta ger stora fördelar de dagar hästen tillexempel busat i hagen och kanske sträckt sig eller vrickat ett ben. Du som ryttare känner direkt att det är en störning i rytmen och kan då avsluta och vila din häst i några dagar till allt fungerar som det ska igen. Men rider man på utan att känna detta kan man få mycket värre skador som följd.

En höft i taget
Man rider alltså med en höft i taget. Tanken bakom detta är logisk eftersom hästen flyttar bakbenen ett i taget, den hoppar inte fram som en kanin. Men det är ju inte bara höften som rör sig utan hela kroppen samspelar för att få hästen att röra sig som man vill.

När man rider i trav rör man alltså höften i samma takt som hästens bakben. När den rör höger bakben framåt rör sig ryttarens högra höft framåt, för att sedan röra sig uppåt och bakåt och ner. Man kan tänka sig att höften skall åstadkomma små ovala rörelser (som ett ägg).

Hela ryttarens ben måste fjädra med för att på så sätt bjuda hästen till att bli spänstig i sina ben. Knän och vrister måste vara rörliga och får inte stelna till eller låsa sig. Här kan man tänka att man cyklar baklänges, men rörelserna skall vara små och behöver inte synas så mycket utanpå kroppen, men det skall kännas så. Foten skall vara placerad så att du i vilket ögonblick som helst skulle kunna landa rätt ner i sanden och bli stående rätt upp med fötterna rakt i sanden. Under foten vid trampdynan finns en balanspunkt. När du sitter med foten i stigbygeln kan du känna efter var du har denna punkt och hur du skall hålla stigbygeln för att kunna utnyttja denna balanspunkt.

Tyngdpunkten skall vara placerad i magen, något tillbakalagd. I magen finns kraftcentrum. Det är här och med hjälp av din andning som du påverkar hästens energi. Stannar kraften/rörelsen i magen gör hästen halt.

Armarna rör sig diagonalt i förhållande till benen. Alla tygeltag sker med början i skulderbladen. Detta för att inte få spänningar hos hästen. Händerna hålls så att man skapar plats för hästen att röra sig. De hålls alltså inte helt ihop utan med ett litet mellanrum. Hur stort detta mellanrum skall vara varierar från häst till häst.

Huvudet hålls rakt. Här kan man tänka att man har en tråd som är fäst i ridhustaket och den tråden håller upp huvudet. Känslan blir då att man "växer uppåt".

Ögon och magögon
I den centrerade ridningen har vi två sorters ögon, dels våra vanliga men även så kallade magögon. Det är magögonen som visar vägen för hästen. Till exempel så kan man genom att rida rakt fram efter fyrkantsspåret endast vrida magögonen in mot medellinjen (som om de vore magnetiska och drogs till medellinjen) och på så sätt få hästen att gå i öppna. De vanliga ögonen tittar rakt fram i hästens rörelseriktning.

Andning
Hur och när man andas har stor betydelse i den centrerade ridningen. En liten utandning tillsammans med att man lägger tyngdpunkten något tillbaka i kroppen gör att hästen saktar av eller stannar. Man kan även andas igång hästen till en högre gångart. När detta fungerar är det en otrolig känsla. När man travar och skall börja galoppera kan man alltså starta detta genom att först vrida magögonen åt den riktning i vilken galopp man önskar få och sedan blåsa luft i sin baksida (ryggslut, lår, vader) för att få hästen att galoppera. Detta kräver dock en hel del träning eftersom hela kroppen måste veta vad den skall göra och inte spänna sig någonstans.

Glasbubbla
Det är viktigt att koncentrera sig på det man vill att hästen skall utföra. Det ställs stora krav på hästen som skall lyssna i varje steg på vad du önskar att den skall göra. Därför måste även din koncentration vara total. Varje ekipage skall befinna sig i sin egen glasbubbla och ingenting skall komma in i denna och störa koncentrationen. Är man många som rider och alla har sin egen bubbla att rida i, upplever man faktiskt det som om ingen annan är i ridhuset.

Slutord
Detta är bara en kort introduktion om hur det är att rida centrerat och på det sätt som vi uppfattat det. Vi rekommenderar att du läser boken Ett med hästen av Sally Swift för att få en djupare och mer exakt bild av hur man går tillväga.

Den centrerade ridningen har gett oss en mjukare syn på hästar och en förståelse för hur vår ridning påverkar våra hästar. Att rida centrerat är att rida med känsla, en känsla av att dansa med sin häst och att få hästen att vilja visa sig från sin bästa sida.

Maud Östling och Håkan Lövdahl Luleå 2000-10-18