Det var ett riktigt litet charmtroll vi fick hem, och det
tog inte låg tid innan han kände sig hemmastadd. Favorit sovplatserna
som valp var tvättkorgen eller bland alla mjukisdjuren och leksakerna. Ett
annat favorit ställe var på
Laban's tassar, till hans stora förtret de första dagarna, sedan kom
Laban på att det var ganska mysigt att ha en liten valp som "gosedjur". Under det första
halvåret hade jag förmånen att kunna ha med mig honom på jobbet. Så
Hampus lärde sig tidigt att åka både buss och Roslagsbanan. Att åka
hiss var dock lite skrämmande i början, men han vande sig. På kontoret
fann
han snabbt sin egen hörna - under mattes skrivbord, dit drog han envetet
fäll och andra saker som han ansåg vara hans, mattes jacka till exempel.
Han utsåg snabbt favoriter bland de övriga på jobbet, vilka han glatt
sprang in till när matte blev för tråkig. Självklart var den som
fikade eller satte på kaffe den klara favoriten för stunden.
Mentalt är han i mina ögon mycket bra, klarar av de mest
konstiga situationer och ljud som han utsätts för, sprängarbeten, åska,
fyrverkerier, byggen mm mm. Han har så ofta det gått fått följa med oss på
olika saker allt för att han skall vänja sig vid olika miljöer och
situationer. Hampus är en väldigt glad och social hund, gillar alla som kan
tänkas ägna en liten stund åt honom. Har aldrig haft problem att umgås med
andra hundar, varken tikar eller hanar.
Jaktträningen började vi
med tidigt. Redan som 3 månaders valp fick han nosa på vilt, och
plockade snabbt upp det och bar stolt i väg med duvan till husse. Därefter
ägnade vi dock den mesta träningen åt lydnad och stadga. Vi har försökt
lägga en god grund genom mycket lydnadsträning. Vi har hösten 2001
hunnit starta två gånger och att vi första gången "nollade" berodde nog
mer på matte än på Hampus. 2002 blev vi tyvärr bortlottade från de flesta
prov vi anmälde till, så det blev mest träning. 2003 kom vi med på ett
prov, vilket resulterade i ett 2:a pris i nybörjarklass. Jag tycker att han är en mycket mysig och
lyhörd hund att arbeta med. Framför allt så har han väldigt stor arbetskust
och mycket motor. Han har som de flesta hundar sina förtjänster, men också
fel och brister, som matte dock troligtvis är blind för...
Vi har även provat på lite
viltspår och matte är nu sugen att starta på viltspårsprov. Siktet är
inställt på start under 2003.
Vilket matte nog får revidera, då det
troligen blir tufft att hinna med detta och liten bebis i höst, så
troligen blir det under 2004 vi får prova på det.

- Tur dock att man har
snälla vänner som ställer upp och tränar och startar hunden när man själv
inte är kapabel att knata runt i buskar och snår. Så tack vare min kompis
Anna Hellqvist så klarade Hampus under hösten 2003 anlagsklass.